Att resa med barn
10 frågor som en (lätt speedad) blivande Jorden runt-resenär ställer sig

10 frågor som en (lätt speedad) blivande Jorden runt-resenär ställer sig

Ibland tänker jag att det är tur att ingen annan (än Patrik) ser alla vitt skilda frågeställningar jag ägnar min fritid åt sedan några månader tillbaka… Men ja, jag kan ändå bjuda på en liten inblick i några av alla frågor som alltså upptar tiden (ibland dock i en lite FÖR salig blandning… Jag tror bestämt att jag behöver lite mer obruten tid att lägga på detta, för just nu blandas allt detta högt och lågt, i tid och otid):

Here we go:

• Vilket bolag är bäst att boka husbil med på Nya Zeeland, om man vill ha en billig men bra husbil som inte måste ha en massa bekvämligheter, men ha fyra bälten och kännas vettig att åka omkring med?

HB415543-Te-Mata-Peak-Hawke's-Bay-Richard-Brimer
Nya Zealand! Foto: Richard Brimer/newzealand.com

• Finns det tågtrafik i Bolivia? Och i så fall – kan man ta sig med tåg även över gränsen till Peru på ett smidigt sätt?

• När måste man säga upp tv-licensen när man ska flytta för att slippa betala något i onödan?

• Hur kan det INTE gå att flyga till Nya Zeeland från indonesiska ön Flores!!! Sjukt irriterande att behöva ta omvägen tillbaka via Bali (när vi redan har spenderat en månad där tidigare och alltså inte ”behöver” stanna där då)

• Är det smartast att ta sig direkt från Peru till Karibien, eller till Costa Rica direkt, eller borde man i själva verket göra något annat stopp istället?

• Vilken Söderhavs-ö är både fantastisk och ganska prisvärd?

• Vilka ryggsäckar ska vi ha, och hur stora ska de vara? Tänker alla fyra här – hur många liter per person??
thunberg arlanda

Arlanda, avresedagen när vi åkte iväg för vårt halvår i Asien 2013. Då funkade ryggsäckarna sådär. Det var lite blandad kompott. Vad tar vi denna gång?

• Världens största saltöken i Bolivia i Sydamerika. Ja, den vill vi ju jättegärna uppleva. Men funkar det bäst för vår resrutt att ta oss dit via Chile eller Argentina? Via buss eller tåg? Och visst vore det väl bäst att avsluta turen genom saltöknen i staden Uyoni, istället för i Tupiza?
Piles_of_Salt_Salar_de_Uyuni_Bolivia_Luca_Galuzzi_2006_a
Saltöknen, Bolivia. Foto: Luca Galuzzi – Wikimedia Commons

• Ah, vi måste komma ihåg att säga upp hemförsäkringen! Men HJÄLP, vi har ju inte fixat reseförsäkring än! Och måste vi ha ytterligare någon försäkring som vi inte tänker på nu? Suck.

• Vi vill ju definitivt till Sri Lankas östkust. Men hur tar vi oss bäst dit? (inte riktigt lika vanligt som väst/sydkusten) Nattåg? Buss? Från Colombo? Eller via något annat på vägen?
Uppveli_Beach_in_Trincomalee,_Sri_Lanka-1
Ser så fram emot att uppleva denna kust! Foto: Wikipedia

Ja, hjälp! Dessa frågor (och ett gäng andra…) dyker alltså upp i tid och otid. Ja, kära nån… vad har vi gett oss in på?!!

Och jo, Patrik är absolut också delaktig i planeringen. Det är bara det att han gör det lite mer i samlad form, medan jag är lite mer… eh… gränslös i mitt planerande. Googlingar om ovanstående kan, i mitt fall, ske exakt när som helst på dygnet. Medan han komprimerar sina insatser lite mer. Kanske lite smartare – eller inte…??
Well… den frågeställningen kanske vi inte behöver ta här.. Det räcker med de tio ovan, för den här gången!

Nedräkning pågår

Nedräkning pågår

Ja, alltså, om man har sett hur det här rummet såg ut på exempelvis bilderna från mäklarannonsen…. så är det möjligen VISS skillnad just nu.
Idag började vi plocka ur garderoberna, och systemet är fyra olika högar:
* Släng
* Skänk bort
* Ha kvar för att det ska användas under sommaren och/eller eventuellt tas med på resan (och denna hög är egentligen fyra högar, en för varje person)
* Ha kvar men packa undan för att ta fram om ett år (eller när vi nu flyttar in i nästa hus)

Men samtidigt så hittades ju en massa annat intressant i garderoberna, som Patriks fina 30-årsalbum som han fick av sin mamma och pappa. Jätteroligt att visa barnen såklart, med massor av bilder och tidningsurklipp om framför allt fotbollsinsatser i ungdomen.

Igår skruvades barnens säng isär, så numera sover de (och spelar legoschack) på dubbelmadrass på golvet i sitt rum.
– Det var mycket skönare att sova på golvet! meddelade Jack imorse, så tydligen ingen katastrof precis att sängen försvann.

Och köksbordet är också borta.

Nu är det bara en dryg vecka tills flyttlasset går. Mycket har vi i och för sig redan flyttat, men det blir ett lite rejälare lass med de möbler som är kvar då. Och ett gäng lådor.

Och på tal om nedräkning. Två månader kvar till avresa nu. Tiden går snabbt!

MDIyNnwwMDAwMDg4MjEyN3w5Ng..
Samma rum 🙂

Rhodos i sommar? Missa inte underbara Lindos!

Rhodos i sommar? Missa inte underbara Lindos!

akropolis lindos

Åh, vackra vackra Lindos! Ja, en riktigt fin resa för oss blev den jag och barnen gjorde förra sommaren. Vi drog till Rhodos och hade en riktigt härlig vecka.
Jag råkade hitta jättebilliga flygbiljetter (ditresan bokade jag med Norwegian, hemresan med Primera Air) och letade sen på ett hotell (Matina Pefkos) till bra pris, det var något erbjudande just då. Det jag ville var att vi skulle bo nära Lindos, och det var jag jätteglad för! Jag tror totalpriset blev knappt 7000 kronor för oss tre, om jag minns rätt.

lindos

lindos rhodos

När jag var 18 följde jag med min kusin Sofia med familj till Rhodos och vi besökte då byn Lindos. Jag tyckte det var en fantastisk stad då, och jag hade tänkt många gånger att jag ville återvända nu i väldigt mycket vuxnare ålder (och med en hel del ytterligare reseerfarenhet) Också för att det skulle vara roligt att se hur min första utlandsupplevelse ”stod sig” 20 år senare, om det verkligen var så speciellt som jag tyckte då.

Jag, Milo och Jack bodde i Pefkos som ligger bara tio minuters bussresa från Lindos.
Och till min stora lycka så var ju byn sådär speciell som jag mindes den. De vita karakteristiska husen, de smala gränderna med slingrande gröna växter som ett tak över. Restaurangerna uppepå taken, och den mäktiga Akropolisruinen.

lindos view

Dessa bilder jag tog då tillhör mina egna absoluta favoriter som jag nånsin tagit själv på barnen. Ljuset i Lindos strax innan solen går ner!! och så i kombination med minnena av hur bra vi hade det, mina pojkar och jag.

2015-08-13 19.25.08

rhodes greece

Tre kvällar tog vi bussen till Lindos, bland annat den sista kvällen på ön. Då fick Milo och Jack själva välja vad de ville göra och valet var självklart – åka till Lindos, gå runt i gränderna och äta på restaurang på ett tak.
De åt stora portioner med moussaka medan solen sjönk över tempelruinen på klippan, och jag minns våra små samtal och hur glada de var att vi gjorde den här resan.

bus rhodes

rhodos semester

lindos rhodes greece

Ja, jag rekommenderar verkligen alla som reser till Rhodos att planera in ett besök i Lindos. Ligger knappt fem mil från Rhodos stad, och det går lokalbuss hela vägen. (Men – tar man bussen ska man veta att det är en ganska lång backe ner, och sen tillbaka upp igen när man ska till busshållplatsen uppe vid stora vägen. bara så att man är förberedd om någon i sällskapet tex har lite svårt att ta sig fram) Och det finns ju även taxibilar som går hela vägen ner till byns port.

Och vad ni än gör – missa alltså inte solnedgången!

(Efter resan fick jag ibland frågan, i olika varianter, om det inte hade varit tufft att resa ensam med två barn. Skrev om det då här.)

lindos grekland

**
Följ oss gärna på Facebook och häng med i våra förberedelser kring Jorden runt-resan, och andra tips om reseupplevelser:

Vilken midsommar det blev!

Vilken midsommar det blev!


Bilden ovan är tagen 23:33 på midsommarnatten, vid Skagerns strand.

Här hade vi en så himla rolig, trevlig och varm (!) midsommar i våra vänners stuga.

På bryggan ovan satt vi ute till två på natten, utan att frysa. Hur ofta händer det?!

Milo, Jack, Adrian och Stella har maxat dagarna med bad, promenader på stenarna, fotboll, studsmatta, film, grodyngelvård och mycket annat.

Grymt fint midsommarlunch fick vi till! (med champagne till minsann!)

midsommar
…och jordgubbar och glass på bryggan senare


…och lite nattsudd för föräldrarna ännu senare 🙂


Och midsommardagen bjöd lite oväntat på helt fantastiskt väder! Högsommarvärme, och de här gästerna tyckte det var myyyycket trevligare att hänga kvar på sol och bad-dag, altanbygge och ännu en kväll på bryggan, än att åka hem.

img_2993.jpg

Så vi bäddade helt enkelt sängarna i gäststugan på nytt och stannade en natt till! Så kan det gå när man bjuder in oss, man vet aldrig hur länge vi stannar 🙂


Många många skratt, glada ungar, god mat och bad. Getingjakt, promenad, en gigantisk oxfilé, lååång sovmorgon, samtal om högt och lågt och allt där emellan.

Jag har sagt det förr och jag säger det igen – goda vänner är mer än guld värda.

Tack Linda, Micke, Adrian och Stella för en superhelg! Vi kommer tillbaka! (ska bara tillverka namnskylten till gäststugan först 😊)


Midsommardagen, strax före kl 22

Midsommarmorgon vid Skagerns strand


Tidig midsommarmorgon, och vi har vaknat i våra vänners otroligt fina stuga vid sjön Skagern nära Finnerödja. Klassiska jordgubbsmarker alltså, och det passar ju bra en sån här dag.


Morgondopp för oss fyra, det var premiär för i år för mig.

Nu kaffe med utsikt över lugn sjö och jag är så nöjd så nöjd med tillvaron.

Barn som redan har skrattat högt tillsammans och spelat fotbollsmatch mot papporna, och strax frukostmyser i köket.

Tänker att det inte behövs något mer än just detta en midsommarafton. Behöver inga nubbar och skrålande kalas, inte ens en strålande sol för att ha det alldeles bra.

Lite sill, färskpotatis, lyckliga barn, Lindas skaldjurscheesecake som väntar i kylen, ett kallt glas rosé, goda samtal och en och annan lek.


Det blir en bra dag idag!

Vi önskar er alla en fin midsommar!

Heja Sverige!! (av flera skäl…)

Alltid så sjukt jobbigt med såna här ödesmatcher. När allt liksom bara kan ta slut.

img_2884.jpg

Den här gången har EM-tittandet också ännu en dimension. Jack kommer bli HUR ledsen som helst om Sverige åker ut…

Han är så väldigt fotbollsintresserad, ja, besatt är nog egentligen ett bättre ord. Jag vet inte hur många EM-matcher han har sett, tror de enda han har missat är några av de sista halvlekarna i 21-matcherna på grund av att vi har bestämt att han måste lägga sig på grund av att han varit tvungen att gå upp tidigt.

När Sverige förlorade mot Italien grät han, och detsamma när Irland gjorde 1-0 i den matchen. Så om dom nu åker ut… Törs inte ens tänka på det!

img_2893.jpg

Milo kommer också bli jättebesviken, men Jacks sorg kommer sannolikt vara på en nivå som går över det mesta. Jag har inte ens kunnat med att berätta att det kan vara Zlatans sista match i landslaget idag, men lär väl bli tvungen att ta det nu till middagen.

Så nu så Sverige, vinn över ödet, gör det där ”omöjliga”. Vinn över Belgien!

Fotbollstittandet lär fortsätta i det här huset fram till finalen i mitten av juli, men det är ju så väldigt mycket roligare om Sverige är med, såklart.

De två tidigare matcherna har vi sett ute på lokal, den första på storbildsskärm på Bosna här i Degerfors och den andra på Allstar i Karlskoga. Båda tillsammans med vänner.

img_2880.jpg

Såg Sverige-Irland på Allstar i Karlskoga med kompisarna.

Ikväll är det ju sen match och vi blir hemma i soffan. Bra det också, ju.

Snälla Sverige, KOM IGEN NU! För Jacks skull, för allas skull, för festens skull!

Knappt två timmar kvar nu…

FullSizeRender

När Jack träffade sin stora idol förra våren.

”Hur gör ni för att minimera oron för allt som kan gå fel?”

”Hur gör ni för att minimera oron för allt som kan gå fel?”

Vi blev intervjuade idag (mer om det senare) och fick bland annat frågan om ifall det inte känns oroligt att dra iväg på något så långt och omfattande – och hur vi i så fall gör för att dämpa den oron.

Jag skulle nog inte uttrycka det som oro, men det är klart att vi vill minimera risken för att saker och ting ska gå fel eller bli onödigt krångliga längs vägen.

Och svaret på hur vi gör det är: planering, planering, planering.

IMG_2480
Två killar som just har anlänt till Mumbai, Indien i januari 2015.

Utöver all planering om själva resmålen vi vill besöka och att boka boenden där, så är en väldigt stor del av jorden runt-planeringen andra saker, som att kolla vilka visumregler som gäller i olika länder (för att undvika strul på plats), jämföra olika reseförsäkringar och göra ett bra val där, ha rätt vaccinationer, en genomtänkt packning och att se till att välja resmål som känns säkra.

Att dessutom få till en bra/smart resrutt, som gör att vi kan ta oss på bra sätt mellan länder/platser vi vill uppleva känns också viktigt. Och inte bara ur bekvämlighetssynpunkt, utan också för att det minskar risken för problem. Gränsövergångar på land är ett sånt område där det, enligt oss, är väldigt skönt att ha koll innan. Det kan se jättesmidigt ut på kartan att ta sig mellan två länder, men i verkligheten kanske det är en superkrånglig gräns att korsa och ibland rentav farlig.

DSC06882
Denna båt åkte vi med i två dagar på Mekongfloden genom norra Laos, som transport fram till den thailändska gränsen. Mars 2014.

Jag vet att jag lägger alldeles galet mycket tid på reseplaneringen, är väldigt grundlig, kollar kanske onödigt många avstånd mellan olika platser, tänkbara ressätt, tågtabeller, jämför bussföretag och så vidare, in på detaljnivå.
Det går säkert att resa jorden runt utan en sån minutiös planering, men vi har lärt oss från våra tidigare resor att det funkar bäst för oss som familj att resa på det här sättet.

DSC00608
Tågstationen i Hoi An, Vietnam, efter resa med nattåget från Hanoi. Januari 2014.

Vi är väldigt pålästa innan vi åker, vi vet om var det är särskilt stor risk för väntetider, hur lång tid en eventuell nattbussresa mellan två städer vi ev vill besöka tar. Om det går tåg, om det är regnperiod, risk för kraftiga oväder i en viss region, om det är stora högtider som påverkar kommunikationerna, hur långt innan man bör boka nattågsbiljetter. Med mera.

Sen kan det naturligtvis hända saker ändå, och det kommer det att göra.
Men oro? Nej, och skulle den dyka upp när det närmar sig så får vi dämpa den – med ännu mer planering.

img_2852.jpg
Spännande besök i Gräsholmen idag!

img_2853.jpg

Uppsägning


Ja, det är en process med många inslag, det här. Nu är uppsägningen av fritidsplatserna ifylld. Kom på att den visst ska vara inne två månader i förväg. Så det började bli hög tid.

I övrigt, ja, vi har packat några kartonger med kläder och lite böcker och småprylar. Det rullar på och blir tommare och tommare härhemma…


Om att resa med bebis: Med Milo, 8 månader, på luffen (Eller: inlägget om hur allting började)

IMG_1295 copy

Jag åkte på min första utlandsresa först när jag var 18 år (Danmark undantaget).
Men sen reste jag massor, på ganska få år. Alltifrån Kos och ett gäng andra grekiska öar till Dominikanska republiken, Malaga, Nice, Paris, Barcelona, Bulgarien, Amsterdam, brasilianska Natal med mera. Plus att jag bodde i London i totalt nästan ett års tid och jobbade som utrikeskorre åt Expressen.
Backpackade i Thailand år 2000 med min kompis Josse, återvände flera gånger med Fatima, och vi hängde också med Elin. Jobbade också mycket med tsunamin och var då i Thailand ett antal gånger under ett år. Och så kärleksresan med Patrik vintern 2008 som blev till en förlovningsresa (eftersom han föll på knä och friade i strandkanten på ljuvliga ön Koh Rok i Thailand)
Patrik hade inte flängt lika mycket som jag när vi träffades, men ändå hunnit med en hel del han också, mycket skidresor, USA mm.

När Milo föddes startade Patrik och jag ett sparkonto. Vi döpte det till ”The trip of our lives”, eftersom vi nog tänkte att vi aldrig någonsin skulle komma i närheten av den jätteresa vi nu planerade för oss och Milo.
(Vi har fortfarande kvar samma konto, det är där vi nu sparar till jorden runt-resan)

Milo var åtta månader när vi åkte, och i två månader luffade vi runt i Thailand tillsammans med honom. Vi var på Hua Hin, Koh Lanta, Koh Kradan, Koh Hai och vid floden Kwai i Kanchanaburi.

MILO COCONUT 3

Våra ryggsäckar var proppfulla med blöjor och barnmat den gången, ett misstag vi inte gjorde om efter den resan… Blöjor fanns ju att köpa på varenda SevenEleven, och barnmat fanns det i matbutiken Lanta Mart – och framför allt så åt han vanlig mat! Det var aldrig något problem att få barnvänliga rätter tillagade (ofta gratis)

– No salt, no sugar, blev ett mantra när vi beställde och det verkade funka.

För att undvika för långa sträckor i bil åkte vi en del tåg, bland annat nattåg mellan Hua Hin och Trang, och i provinsen Kanchanaburi där vi åkte tåg längs floden Kwai (otroligt vackert!!)

IMG_4478 copy.Vi hade med flytväst och bilbarnstol, och det hade vi även kommande Thailandsluffer med båda barnen.

Det var en väldigt fin resa. Vi badade väldigt mycket, och det var jättehärligt att kapa bort två månader av den första bebisvintern hemma…

IMG_4397
Båtfärd på floden Kwai. Flytvästen var alltså med hemifrån, något vi rekommenderar om man tänkt åka båt eftersom det inte är alltid det finns på plats och särskilt inte i små storlekar.

En sak som har blivit annorlunda sen dess är att vi under den resan oftast valde dyrare boenden, för att vi tänkte innan att det var viktigt att det var bekvämt och nära havet, så att en av oss skulle kunna gå hem och vila med honom på dagarna när det behövdes.

Men det slutade ju alltid med att han sov i vagnen eller på en sarong i skuggan, och dom där bekvämligheterna vi tänkt att en bebisfamilj behövde var nog aldrig så särskilt viktiga egentligen.

resa med bebis

Nästa tvåmånaders Thailandsluff – när Milo var 2,5 år och Jack fyllde 1 – bodde vi enklare och var nog överlag lite ”coolare”.
En höjdpunkt då var vistelsen på ön Laoliang, där vi tältade och firade Jacks ettårsdag.

laoliang

I efterhand kan jag tänka att det måste ha varit lite… utmanande att backpacka runt med två blöjbarn, två vagnar, två bilbarnsstolar… Men minnet även av den resan är att livet kändes så enkelt, mycket enklare än hemma.

koh lanta
Kvällspromenad i Klong Nin, Koh Lanta. Och på tal om vagnar så valde vi alltid bort de där ihopfällbara paraplyvagnarna under de där åren, vi hade sett för många som gick och kämpade i sanden med de där små hjulen… Vi tänkte att det är sällan man har behov av att fälla ihop vagnarna under själva vistelsen så för oss blev funktionen – stadig att dra och skön att sova i – viktigare än vikten och lätt-att-fälla-ihop.

Idag har vi avklarat följande längre resor med barnen:

Fyra Thailandsluffer som alla varade i cirka två månader (tre Thailandsluffer för Jack) Totalt har vi bott på 13 olika öar (tror vi) + i Kanchanaburi, på fina Thung Dong Farm i norra Thailand, i Bangkok, Trang, Trat mm.

En halvårslång resa genom Sydostasien, sju länder

Sex veckors resa i två provinser i Indien.

Och däremellan en hel del annat i Sverige o utomlands: en vecka med Milo i arabemiraten Sharjah när han var 1,5, en sista minuten-flygstol till Djerba, Tunisien, en vecka i husbåt utanför Berlin, jag & barnen en vecka på Rhodos i somras, en vecka på Kreta, camping i Sverige mm

Vi har ofta fått frågan om det inte är svårt att resa med små barn.

Svaret är ju nej, i så fall hade vi ju aldrig rest som vi gör. Sen är det självklart så att det bara blivit enklare o enklare.
Vi har hittat de reserutiner som funkar för oss, och framför allt har ju barnen blivit väldigt vana vid det resande livet.

Den egentliga enda uttalade ”strategi” jag och Patrik har haft genom åren har varit att alltid tänka på vår egen inställning och vad vi förmedlar till barnen.
Utstrålar vi att det är skitjobbigt att vänta på en försenad nattbuss i timmar på en busstation där ingen pratar engelska och ingen information på engelska finns, i en stad någonstans i Malaysia (true story) Ja, då kommer ju barnen också tycka att det är skitjobbigt.
Sen är det verkligen inte så att vi är hurtfriskt jätteglada hela tiden… Men våra barn är faktiskt väldigt ”o-gnälliga” när det gäller sånt som väntetider, långa flygresor och liknande. Så ”taktiken” tycks ju ändå ha funkat.
Samma sak med känslor som rädsla. Nu har vi inte hamnat i några direkta farliga situationer (peppar peppar…) men Patrik har vissa anlag för flygrädsla, och någon gång har vi hamnat i lägen där jag också har känt mig rädd över något. Men där är vi jättenoga – INTE ge uttryck för rädsla inför barnen.

Vi har också alltid varit jättenoga med solskydd. Ofta långärmade solskyddskläder och alltid solskyddsfaktor 50 på barnen. Dag efter dag, oavsett vad vi tänkt göra den dagen.

MILOMAMMA SOLKEPS copy

En bebisprodukt som vi förresten hade stor nytta av på den där första resan med Milo var en tyg-barn”stol” i fickformat. En sånhär (se länk)
Kanonbra, i alla fall för oss.

Vi hade också en jättebra flytgrej till Milo den resan, som han satt i och flöt jättebra i.

IMG_1495

Så visst finns det smarta grejer som kan underlätta resandet. Men generellt sett är nog vårt tips att inte hetsa upp sig jättemycket över packningen, även när man reser med små barn. Ska man till hyfsat turistvana platser så finns det allra mesta att få tag på där.

IMG_3253


Följ oss gärna på Facebook för regelbundna uppdateringar om Jorden runt-planeringen, fler resetankar och mycket annat:

Kryssning – eller inte?

Jag gör ett försök att sammanfatta mina tankar, såhär med lite distans till vistelsen ombord på världens största kryssningsfartyg. Kryssning eller inte? Ja, det är frågan!

harmony of the seas

Det är klart att det är lätt gjort att fascineras av ett sånt jättefartyg som Harmony of the Seas, men jag har försökt att tänka på det ur ett bredare perspektiv och mer om själva begreppet kryssning och vad jag känner inför det.

Tidigare har jag nog mer tänkt att jag inte riktigt passar in på kryssning. Att jag har tänkt det mer som för det ”tjusiga folket” än något för mig och vår familj.
Men efter att ha åkt Harmony of the Seas, och även läst på om andra kryssningsfartyg och utbud både från Royal Caribbean och andra aktörer som MSC Cruises mfl, så har jag svängt en del.

Kanske hör det också ihop med att våra barn är lite större nu, jag ser ju att de skulle ha så sjukt kul ombord på ett sådant här fartyg.
Och kanske också på grund av att vi åkte den i sammanhanget lilla båten Viking Cinderella i somras, jag och barnen, och de älskade det!

viking line

Minidisco ombord på Viking Line förra sommaren

Tänk då att få plussa på pooler, rutschkanor, massor av barnaktiviteter och häftiga shower. Jo, det hade dom ju gillat såklart.
Jag tänker också att många av oss svenskar är lite ”Finlandsfärjeskadade” när vi tänker kryssning, inget ont om dessa nu egentligen – vi hade som sagt jättekul på Viking Line i fjol – men det jag upplevde ombord på Harmony of the Seas även när det gäller tex nivån på underhållningen var ju i en helt annan klass, om man säger så… (Greasemusikalen var fantastisk!!)

grease

Jag skrev ett inlägg för någon vecka sån om att vi är en familj som gillar både slott och koja. Resekamelonter helt enkelt, och låt säga en veckolång tur på ett sånt här flytande slott hade nog faktiskt passat oss bra, trots mina tidigare tvivel.
Jag tycker att det verkar roligt att få gå av, upptäcka en plats under en dag, och sen gå på finbåten igen.
Sen skulle jag aldrig vilja semestra enbart på det sättet, då skulle jag känna mig för styrd och instängd. Men som en del av en större resa, eller istället för en (dyr) charterresa med all inclusive – absolut!

harmony of the seas bubbelpool

Okej, jag ÄLSKADE infinity-bubbelpoolerna ombord på Harmony of the Seas. Hade kunnit sitta där en hel dag. De var placerade i lugnare delar av fartyget, och det kändes som man satt och hängde ut över havet. Lovely.

FÖRDELAR MED KRYSSNING, enligt mig:

• Massor att göra. Kul inte minst för barnen.
• Möjligheten att få se många olika platser på kort tid.
• Fascinerande värld ombord, med alltifrån de där riktigt tjusiga till vanliga barnfamiljer.
• Smidigt att måltider ofta ingår. Nu har jag ju inte åkt på så många kryssningsfartyg, men min känsla efter att ha läst på och tittat igenom recensioner är att restaurangerna håller bra klass överlag.
• Väldigt bra för generationsresor , och för andra grupper med olika önskemål/behov. Farmor kan gå på musikal, barnen kan röja runt på alla aktiviteter, mamma & pappa kan äta gott lääääänge och mormor kan sola på soldäck medan kusinen tränar i gymmet och morfar o farfar tar en stunds loungehäng någonstans. Typ.

drinkar

Ja.. man kan köpa till ett så kallat dryckespaket, och då ingår även dryck. Och visst, det var ju gott med en strawberry daiquri tillsammans med goa tjejer i fina Central Park ombord, men är inte helt säker på att det är värt kostnaden att kunna gå hämta drinkar när som helst.

NACKDELAR MED KRYSSNING, enligt mig:

• Jag kan tänka mig att det kan kännas stressigt ibland när man är iland?
• Känslan av att inte styra själv över sin tid.
• Det kostar ofta en hel del, visst är det så.

Sen är ju detta med pris så svårbedömt. Vad är dyrt och vad är inte? Vad vill jag lägga på min semester? Vad är den här upplevelsen värd just för mig/oss?

royal caribbean

Vi kommer ju att lägga ett antal hundratusen kronor på vår kommande Jorden runt-resa, vilket många säkert absolut inte kan förstå. Andra lägger 100000 på en lyxig charterresa för hela familjen till ett femstjärnigt hotell i Thailand under jul/nyår, vilket vi har lite svårare att förstå som generellt sett hellre bor billigt och drar ut på resandet mycket längre.

Jag tittade nu, och tre nätters kryssning i Karibien i höst med Harmony of the Seas skulle kosta 22453 kronor för en familj med två vuxna och två barn.
Dyrt? Ja, kanske. Eller inte, om du tycker det är värt det för upplevelsen, måltider, gå på musikal, isshow, åka vattenrutschbanor och gå av på olika öar.
Och, nu är ju detta värstingen i kryssningsvärlden. Det finns betydligt billigare alternativ. Men även här gäller ju research och planering för att hitta det som passar ens egna önskemål bäst.

IMG_8936
Här syns världens längsta rutschbana till havs. Den åkte jag inte… Men jag är ganska säker på att mina söner skulle ha gjort det 🙂

Jag vill gärna uppleva en kryssning med familjen någon gång, lite av samma skäl som att vi ibland älskar att bryta av våra backpackerresor med ett roligt vattenland, ett lyxigt hotell, nån speciell aktivitet.
Det skulle vara kul, helt enkelt!

*
Följ oss gärna på Facebook där vi uppdaterar om våra förberedelser inför Jorden runt-resan:

Vikten av vänner

Ikväll har jag varit ute tillsammans med min vän Anna.
Först var vi faktiskt på en hjärt- och lungräddningskurs tillsammans, med inriktning barn (superbra! Gå på en sån!!) och sen gick vi ut och åt på Woodys i Karlskoga, och pratade förstås en massa.
Och återigen konstaterar jag att mitt och vårt liv är extra rikt på grund av de vänner vi har omkring oss.

IMG_8102
Älskad Gudfamilj. Min käraste Fatima – vän sen Journalistlinjen 1997 – och hennes familj.

Under mina nästan tio år i Stockholm hade jag ett väldigt stort socialt nät, och lyckligtvis betraktar jag flera ur det nätet som nära vänner än idag. Men det är klart att livet förändras, och man hamnar i nya konstellationer och nya saker händer som påverkar ens sociala liv på olika sätt.

När jag på nytt började hänga mer hemma i Degerfors (där jag alltså är uppväxt, men som jag lämnade när jag var 19 år) för tio år sen hade jag inte så många vänner här. Många kompisar från förr hade sen länge (precis som jag) flyttat härifrån, men jag hängde runt lite med några gamla och nya killkompisar när jag var hemma på besök, och via dom så dök Patrik upp.
Och resten är, som man säger, historia.

En historia som alltså innebar att jag sålde min lägenhet vid Odenplan och flyttade tillbaka hem igen 2007.

Men sen dess har jag fått många fina nya vänner, för det är faktiskt så att av alla finfina tjejer som jag umgås med här hemma idag så är det ingen som jag har varit vän med sen barndom/ungdomstid.
Utan det är ”nya” vänner. Som käraste Ann-Louise som idag är en absolut självklar del av mitt/vårt liv, och tjejgänget där även Marie, Bea, Helena och Madde ingår – vid det här laget har vi haft ganska många galna fester ihop! (och ja, även våra män får ju hänga med ibland – tycker om er också Martin, Pär och Robin!)

10411095_10152709055740910_9096607739719839831_n

Jag har också glädjen att ha kvar min allra äldsta vän i mitt liv (även om hon inte bor här längre), Malin som jag har känt sen jag var fyra år. Här ser ni ett blandband som vi spelade in ihop nån gång på 80-talet:
2015-08-01 15.07.45

Och så en fantastiskt fin grej, som grundar sig i att Milo blev kompis med Adrian på simningen. Och de liksom hörde ihop direkt, så ja, vi föräldrar fick ju lov att också börja prata med varandra 🙂
Detta skedde på en tvådagars simtävling i Eskilstuna i september förra året, och när även Jack och Adrians lillasyster Stella blev kompisar på direkten så… var det ju bara för föräldrarna att också börja umgås – och tur var väl det!
Nu, inte ens ett år senare, ser jag Adrians och Stellas mamma Linda som en nära vän – och hela familjen som några av våra ”familjebästisar”.

fotbollsvänner

Nu blev det mycket Ida-perspektiv här, men i alla relationer jag skriver om ovan – och i de ytterligare vänskapsrelationer vi har – så ingår också familjerna. Och det värdesätter jag jättemycket. Att vi lär känna varandras barn, och att pappor, mammor, barn, ex, farföräldrar, morföräldrar, kusiner och alla möjliga andra liksom ingår i relationerna.

Det bästa jag vet är häng där alla barn är med omkring oss, och jag gillar vetskapen om att barnen växer upp med de här människorna omkring sig och att de också är en trygghet och förebilder för dem.

Som ni förstår kommer det bli lite tuffa separationer framöver när vi ska dra iväg på vår resa, så är det ju. Barnen har ju också sina egna relationer utöver dessa, och både små och stora vänner. Som Sofia, och så har vi ju mormor, morfar, morbror Erik, farmor och  gammelmoster/morbror Monica & Sören nära oss också.
Vi har glädjen och lyckan att ha många att tycka om att vara nära. Vi kommer att sakna så många, men vi kommer också att älska att hålla kontakten med alla under tiden vi är borta.

Till våra vänner & till vår familj: Vi är så glada att ni finns. Tack.

10593096_10152650603900910_5487795890361723834_n

1888493_10152832930105910_6248960253178097125_n

Hur säger man farväl till ett kärt hus?

2015-07-14 18.36.32

Vi är inne i en väldigt intensiv period.
Helt plötsligt sålde vi huset, och även om det var just vad vi ville och just vad vi hoppats så blev det ändå lite… plötsligt.
Bland allt jobb, som både jag och Patrik är inne i just nu, och all reseplanering, fotbollsskola för Jack och fritids för Milo, alla EM-matcher på tv:n (Jack missar helst inte en enda) och all övrig vilja att hinna med allt vi vill den här sommaren, så har vi alltså sålt det hus som vi älskat innerligt i snart tio år.
Vi flyttar i mitten av juli, så det är alltså bara ungefär en månad kvar här.
Vi bokar in flytthjälp och flyttstäd. Planerar upplägg för packning och förvaring. Allt, som inte slängs eller säljs, ska ju magasineras men vi har inte jättestora ytor för våra saker så det gäller att packa smart (och helst sälja/slänga så mycket som möjligt…) Men en del vill vi såklart ha kvar, så är det ju.

MDIyNnwwMDAwMDg4MjExM3w5Ng..

Det är en konstig grej, det här.

Men vi vet ju att det blir bra. Vi vet att vi har gjort rätt.

Nu är det en sista del av vår epok kvar. Att säga hej då till vårat Gräsholmen, vilket känns viktigt.
I går kväll bestämde vi fyra tillsammans en plan för en kommande Farväl-helg:
Vi kommer att äta massa god mat, och vi kommer att göra såna saker som är viktiga för oss just här.
Vi gråter litegrann allihop under tiden vi planerar inför helgen. Men det är bra, ju. Det betyder att vi har trivts här. Och bland de där tårarna finns också en förväntansfull glädje, från oss alla fyra, inför allt som ligger framför.
För min egen del har jag under den här processen, när tvivlen har kommit om vi gör rätt (för det har de gjort), känt att jag ändå är så tacksam. Vi gör detta frivilligt. Vi är inte tvungna att flytta. Vi tvingas inte gå igenom detta för att någon av oss har blivit sjuk, eller på grund av skilsmässa, eller av någon annan sorglig anledning.

Så det kommer att bli bra. Eftersom vårat Hemma är VI. Och inte huset vi bor i.

Som jag har skrivit förut så handlar inte beslutet om att sälja huset om att finansiera Jorden runt-resan, utan om andra saker. Dels en längtan efter frihet – att få gå på planet på Arlanda den 28 augusti och inte vara bundna till någonting mer än varandra.

Inga banklån. Inte en massa månadskostnader som tickar på från ett gäng autogiron. Inget ansvar över vad som sker hemma med ett hus som vi är tusentals mil ifrån.

Och så är det så att vi vill ha mindre ytor att ta hand om när vi kommer hem. Vi har insett att vi älskar äventyrandet för mycket, oavsett om det är en Jorden runt-tur eller en tälthelg i Värmland. Vi tror att det passar oss bättre med något lite mindre än där vi bor nu.

Sen får vi se hur vi känner om ett år. Planen nu är att vi då börjar leta efter något nytt. Men ja, vi får se hur det blir med allt.

Först: Äventyret & Friheten.

Sen: Resten.

salad beach koh phangan

Vi. Tillsammans.

*

Nu har vi sålt huset!

IMG_2759

Ja, då är det gjort. Huset är sålt.
Enligt planen flyttar vi ut någon gång under juli månad, och lämnar över vårt kära Gräsholmen.

MDIyNnwwMDAwMDg4MjExOXw5Ng..

Det känns jättebra, förstås, och samtidigt är det fortfarande visst vemod inblandat, precis som jag skrivit om tidigare. Vi kommer att sakna vårat ställe!

Men – absolut mest bra. Det är ju detta vi valt och detta vi vill göra. Det kommer att bli bra.

Nu blir det en lite intensiv period igen, med röj, pack och flytt. Och så försöka kombinera det med planeringen inför jorden runt-avfärden i augusti.

Och så känner vi ju att vi liksom måste säga hej då ordentligt. Vi får fundera lite mer på hur, men känns viktigt med ett avslut som känns bra, särskilt för Milos och Jacks skull.

MDIyNnwwMDAwMDg4MjExNXw5Ng..

Göta Kanal – Tio tips för en utflykt i sommar

Cykelväg längs Göta kanal Vi bor inte så jättelångt från Sjötorp, där Göta Kanal börjar (eller slutar..) Kanalen har också blivit en av favoriterna för oss när det gäller lite kortare utflykter, över en dag eller med någon/några nätters stopp.
Här kommer några tips från oss:

göta kanal

• Cykla mellan Sjötorp – Karlsborg

Kan förstås även delas upp i kortare etapper. Patrik och jag köpte ett cykelpaket, med två övernattningar inklusive middagar, där vi cyklade denna sträcka tur och retur.
Min favoritdel: Töreboda – Tåtorp (ca 15 km)
Vi har ännu inte cyklat med barnen här, det står på att göra-listan, men morfar och Milo cyklade med utgångspunkt Sjötorp i somras. Milo gillade detta mycket.

• Bo på Idas Brygga
Superfint ställe precis vid vattnet i Karlsborg! Otroligt fina rum, och trevlig restaurang med topputsikt. Ett missa inte-ställe.”

Utsikt från terrassen vid rummet, Skepparehuset, Idas brygga, Karlsborg
Utsikt från terrassen vid rummet som Patrik och jag bodde i, Skepparehuset, Idas brygga.

Skepparehuset, rummet. Idas brygga, Karlsborg

• Besök Norrqvarn

Mysigt ställe vid kanalen. Hotell och restaurang, men också fin utomhusmiljö med mini-Göta kanal som är populärt hos barnen att leka i. Typiskt bra dagsutflykt eller stopp under en Göta Kanal-upplevelse.
Har också trollstubbar och svampar som man kan bo i. De har vi inte testat, men de ser fina ut!

Norrkvarn, minikanalen Fotograf: Stefan Svensson
Pressbild: Stefan Svensson

• Världens minsta färja

Lina heter den, och går över Göta kanal i Töreboda.

Världens minsta färja, Lina, i Töreboda

• Bergs slussar

Ännu ett fint stopp. Här har vi stannat ett par gånger och ätit eller fikat, och barnen (och vi) har spanat på båtar under slussningarna.

bergs slussar
Pressbild: Göran Billeson

• Hajstorp slusscafé & vandrarhem

Finns gott om mysiga ställen vid den här kanalen! Här är ännu ett.

Hajstorp
Pressbild: Niclas Albinsson

• Stubbstugorna på Karlsborgs camping

Hit kan jag längta tillbaka! Vi hade en så rolig långhelg här när barnen var mindre. Stubbarna (det finns två) ligger också himla fint vid vattnet. Skulle gärna återvända hit.
Dessutom gav den här vistelsen upphov till två sagofigurer jag fantiserade ihop där och berättade om för Milo och Jack. Och det är faktiskt så att Troll-Fia och Trollitrolltroll, som alltså bor i just denna stubbe, har följt oss sen dess. De dyker upp då och då och gör nya saker som jag berättar om för Milo och Jack. Så vi håller trollstubben aktuell i minnet, kan man säga 🙂

karlsborgs camping

534235_10151324105830910_980720898_n

• Karlsborgs fästning

Det var några år sen vi var där, som ni ser på bilden nedan. Men vi gillar ofta den här typen av platser, finns alltid fina grejer för barn att göra och är sällan särskilt dyra entréer. Dessutom lärorikt. Så var det här också. Och nu, när dom är större, är utbudet ännu bättre – i sommar kan barn delta på Jakten på den försvunna guldreserven eller Lilla Guldjakten.

karlsborgs fästning

Prästgården, Töreboda

Töreboda är en jättebra utgångspunkt om man vill upptäcka kanalen, inte minst om man ska göra det på cykel eftersom det är toppenfina vägar åt båda håll längs kanalen härifrån.
Vi bodde en natt på Prästgården och trivdes.
Har cykeluthyrning.

Cykelväg längs Göta kanal

• Lanthöjden

Göta Kanals egen lilla ö ligger cirka 12 km söder om Töreboda. Hur fint som helst här! Vid Lanthöjden är kanalen som smalast och det är också kanalens högsta punkt.

Göta kanal, sträckan mellan Töreboda och Karlsborg, vid Lanthöjden

**

Den blomstertid nu kommer…

milo och jack

Lyckodagar att spara och bevara.
Det finns många sådana, och skolavslutningen är ju en sån där alldeles speciell dag. Det var underbart fint att vara med imorse när alla klasser på Strömtorpsskolan först framförde en varsin sång, rektor Anette höll tal och klassen fick fina diplom av lärarna.
Milo slutade första klass idag, och vi är väldigt glada och tacksamma över starten på hans skolår. Det är en jättefin klass han går i, och lärarna är av den där allra bästa sorten.
Han har lärt sig jättemycket och älskar varje sekund av skoldagarna. Han har många kompisar, både i sin egen och andra klasser. Och allt det här är ju sånt som inte alls är självklart.

FullSizeRender-2 kopia

Lunch ute på ett av favvoställena – asiatiska Hui Bin i Degerfors. God buffé, och det lyxiga är att även sushi ingår. Det kan man säga att Milo alltid utnyttjar till fullo.

IMG_2756

Efter en paus hemma, och hej då till kvällsjobbande pappan, åkte vi till vännerna Adrian och Stella. Fintårta och fotboll i trädgården för barnen och prat & pyssel för mammorna.

Följde med dem till Woodys i Karlskoga och åt alltså på restaurang för andra gången på en dag, lite ovanligt lyxigt kanske, men är det skolavslutning så är det…woodys karlskoga

Imorron kör vi på med sommarfest hemma hos oss för alla barn i Milos klass, för att fira sommarlovet och som ett litet hej då inför Jorden runt-resan då Milo ju kommer vara borta från kompisarna i nio månader. Han går visserligen med dem en vecka när klass 2 börjar, men vid det laget bor vi inte kvar i vårat hus så det kändes roligt att ha festen nu för att njuta av Gräsholmen och alla ytor vi har här.

Många känslor en sådan här dag, och allra mest just tacksamhet. För ett fint första skolår. För fina vänner. För att Milo och Jack har varandra. För sådant som ligger framför.
FullSizeRender-2
Milos sommardikt som han skrivit i skolan. Att han allra helst vill vara med sin lillebror Jack under sommarlovet värmer såklart mammans hjärta på alla tänkbara sätt.

Om att älska både slott och koja

Efter helgens utsvävningar för mig på kryssningsjätten Harmony of the Seas i Medelhavet har jag – igen – tänkt en del på det här med vad vi som familj tycker om när vi reser.
Och jag kommer hela tiden fram till – att vi gillar olika.
Det märks både när jag tittar bakåt och framåt, på tidigare reseplaneringar och nuvarande jorden runt-planering. Resekamelonter de lux (eller inte de luxe, eller hur jag nu ska uttrycka det…)

campingliv

Sådär allra längst inne i själen så är vi väl den där backpackerfamiljen som njuter så vansinnigt mycket av det enkla. Jag är glad för det. Ingen av oss behöver lyx, fina poolområden eller coola nöjesparker för att trivas.
Men alla våra Thailandsresor, plus halvårsluffen i Sydostasien, har vi avslutat på femstjärnigt hotell i Bangkok (Anantara Riverside resort) och trivts hur bra som helst där.
Fast vi trivdes absolut lika bra i den enkla lilla bungalowen i Goa (150 kr natten) där vi spenderade tio dagar förra året.

IMG_3779
Vår bungalow på Royal Touch Resort, Palolem, Goa. Milo och Jack delade madrassen på golvet bredvid vår säng. Fanns ingen garderob eller byrå, men det löstes ju enkelt med snöre – som för övrigt ALLTID finns med i vår långresepackning!

Vi har bottMarina Bay Sands i Singapore, världens dyraste hotell att bygga när det uppfördes under stor uppmärksamhet, med infinitypool på 57:e våningen (!). Och i februari 2015 bodde vi på toklyxiga Trident i Bombay på 26:e våningen, och hade till och med ett tillval med tillgång till lounge med fri dryck och tilltugg med superutsikt över stan.
Och vi har tältat på en liten ö i Thailand, älskade vår natt i vindskydd vid sjön Gryten härhemma i Degerfors i slutet av förra sommaren, tycker att det är superkul med homestays där man bor hemma hos andra familjer (som när vi var i Backwaters, Kerala, Indien förra året) och har allra oftast bott på relativt enkla små bungalowställen utan några direkta bekvämligheter.

trident mumbai
Vid poolen, Trident, Mumbai vintern 2015.

Nu känner jag mig sugen på att uppleva en kryssning tillsammans med familjen, som något för oss nytt och annorlunda.

Men jag längtar lika mycket, kanske mer, efter att hyra husbil i Nya Zeeland i vinter.

Anantara Riverside Resord är ett av många flodnära lyxhotell i Bangkok. Foto: Anantara
UNDERBART fina Anantara i Bangkok, dit vi också återvänt flera gånger.

Det finns liksom ingen jättetydlig röd tråd.

koh jum thailand
Vår kära fina bungalow där vi har bott två gånger, bland annat julen 2014, på Freedom Hut på Koh Jum, Thailand. Inga fönster, öppna springor mellan brädorna i väggen och golvet, knappt fungerande dusch osv. Men ljuvligt!

Eller jo, det finns kanske en gemensam nämnare trots allt. För även när vi lyxar så letar vi alltid bra priser. Kollar olika sajter, jämför priser, flyttar dagar om det behövs. Alltid kostnadsmedvetet, även om priset ibland är högre än ett annat, enklare boende.

Det vi inte har gjort någonting sen barnen föddes är charter. Helt enkelt för att det har känts för dyrt.
Ibland tittar jag lite längtansfullt på de där resorna – för en som är besatt av reseplanering men inte alltid hinner så mycket som hon önskar att hon hann så kan en chartertripp till värmen, där jag inte ens behöver ha koll på bästa sättet att ta sig till hotellet – verka väldigt lockande.
Bara gå på en transferbuss, och kanske inte ens bry sig om i vilken del av landet man befinner sig i… Det vore, eh, en UTMANING för mig. Men kanske nyttigt.
Och jag vet ju att barnen skulle gilla det (också).
Men hittills har vi alltid prioriterat att kunna spendera mer tid ute på resande fot, istället för att pressa ihop alla kostnader på en eller två veckor. (Ja… valfritt familjehotell i låt säga Thailand över jul och nyår med all inclusive är nog faktiskt lika dyrt som våra tvåmånaders resor vi gjorde där varje år när barnen var mindre – inklusive lyxhotellsnätterna i Bangkok! 🙂 )

Jag vet inte om det verkar lite splittrat (jo, det gör det nog), men jag börjar inse att det är såhär vi är. Ryggsäcksfamilj med nån slags ständig dragning mot ännu mer och nytt, och som verkligen uppskattar en riktigt skön säng och en touch av lyx emellanåt.

Well. Kan konstatera att den kombinationen försvårar lite för hon den där som är besatt av reseplaneringen för familjen – eftersom nästan ALLT liksom känns intressant…

Så visst tar det tid, det gör det. Men resultatet blir ju faktiskt oftast rätt bra till slut, det får jag väl ge mig själv trots allt 🙂

Har ni som läser detta någon rödare resetråd än vad vi har? Dela gärna med er!

IMG_8146

En natt i vindskydd vid Gryten, Degerfors. Augusti 2015.

*

Snabba intryck efter två dagar ombord – Harmony of the Seas

Har nu varit ombord på Harmony of the Seas, som alltså är världens största kryssningsfartyg, i två dagar.

Harmony of the seas, Foto Ida Thunberg

Och ja… det är svårt att inte imponeras av detta JÄTTEskepp! Det är verkligen svårt att beskriva hur stort det är. Jag går ständigt vilse och upptäckte så sent som alldeles nyss en hel våning med casino och nöjesställen som jag inte hade lagt märke till tidigare.

Harmony of the seas, Foto Ida Thunberg

En snabbgenomgång av intrycken kommer här, så kommer jag att gå lite mer in på detaljer i kommande inlägg men mer bilder.

  • Snyggt! Fartyget är ju helt nytt, så det är ju otroligt fint allting. Inte slitet nånstans, bara blänkande rent.
  • Gigantiskt! Återigen – det är verkligen stort. Men även om jag nu sagt att jag går vilse så måste jag ändå säga att det är bra skyltat. Skulle man vara ombord i sju dagar (som de ordinarie kryssningarna är, detta är en pressresa) så går det definitivt att lära sig hitta rätt.

IMG_8936

Det är mycket som är ”världens största” när det gäller den här båten. Som rutschkanan till exempel; världens största rutschkana till havs.

  • Väldigt roligt för barn. Jag vet inte hur många gånger under de här dagarna som jag har tänkt att jag önskar att Milo och Jack hade varit med… Framför allt hade de älskat det stora poolområdet med rutschkanor, simbassänger och bubbelpooler men det finns också mycket annat för barn. Alltifrån mjukispingviner som går omkring till underhållning, klättervägg, aktivitetsrum, minigolf, basketplan, pingisbord… och så vidare. De hade haft hur roligt som helst här.

FullSizeRender-2

  • Påkostad känsla. Royal Caribbean har inte sparat på krutet denna gång, kan jag konstatera… Det är SÅ mycket personal igång hela tiden, liveband som spelar här och var, shower av olika slag, 20 restauranger, 32 barer, ja det är verkligen så mycket som pågår hela tiden. Ikväll var vi på musikalen Grease i Royal Theatre (som tar 2000 personer) och det är alltså mängder av dansare/sångare OCH en levande orkester som framför denna produktion, som var riktigt bra.

Ska samla ihop tankarna lite mer när jag kommer hem, det är MÅNGA intryck som trängs därinne. Det finns förstås också sånt jag tycker var mindre bra, och så är ju den stora frågan om det är värt pengarna. Hur mycket upplevelse får man egentligen för pengarna?

Återkommer!

Jag har publicerat ett antal filmer, bland annat från det enorma pooldäcket, på vår Facebooksida.

FullSizeRender-2 kopiaLite balkonghäng i mitt rum, däck 14.

Vinnaren i tävlingen!

Nationaldagen – och dags att avslöja vinnaren i vår tävling där många varit med och kämpat om priset på ett presentkort på 1500 kronor hos HotelSpecials.se
Det är Patrik som har valt ut segraren, vilket han hälsar INTE var enkelt. Tack för alla inspirerande och fina svar, och tack för att ni följer oss!

Vinnare är… Kristina Karlsson! Hoppas att ni och barnen får en härlig storstadsvistelse i Göteborg som kontrast till det norrbottniska vardagslivet!

Till alla andra är ett tips att kolla igenom svaren på tävlingsinläggen här på bloggen och på Facebook om ni letar inspiration inför sommarens Sverigeresor. MÅNGA fina hotelltips här!

Harmony of the seas – Snart ombord!

Nu går jag snart ombord på världens största kryssningsfartyg Harmony of the Seas!

royal caribbean

Jag har, i egenskap av resebloggare, blivit inbjuden av Royal Caribbean att följa med på premiärturen på Medelhavet under tre dagar för särskilt inbjudna (bland annat press & bloggare).

På sätt och vis känns det alltid lite konstigt att göra riktigt roliga saker utan Patrik och barnen (dom hade ju ÄLSKAT denna kryssning såklart..) men nu ska jag fokusera på att verkligen uppleva detta gigantiska fartyg på riktigt. Ställa frågor, titta runt överallt, provsmaka, testa, se & uppleva.

Känner mig intresserad av att försöka få lite koll på hela apparaten bakom – hur går det egentligen till att driva ett sånt här jätteskepp med mängder av restauranger, gäster, underhållning och allt vad det är?

Är ni nyfikna på världens största kryssningsfartyg – kolla gärna in här på bloggen då och då, på vår Facebook och vår Instagram. Uppdaterar såklart så mycket jag kan.

harmony of the seas

Central Park ombord på Harmony of the seas. Pressbild från Royal Caribbean.

Lite snabba fakta:

• 360 meter lång.

• 18 däck.

• 2700 hytter.

• Världens största rutschbana till havs (ska jag åka den?? törs jag?!)

• Tog 32 månader att bygga.

• Har en egen Central Park ombord, med 12000 växter och träd.

• Finns 20 restauranger ombord, plus caf´ér och barer

• Trafikerar Medelhavet mellan juni-oktober i år. Sen drar fartyget vidare till Karibien.

**

 

Uppdatering – Det Thunbergska livet

FullSizeRender 2

Så, vad håller vi nu på med just nu?

MDIyNnwwMDAwMDg4MjExNHw5Ng..

Jo, husprocessen pågår, och senast igår var det ytterligare en visning.
För oss själva är det många känslor involverade, och jag märker att vi ibland tvekar, och funderar, och är lite allmänt förvirrade i hela denna process.
Men det kanske är normalt?

Hur som helst.
Det är framför allt en väldigt intensiv tid just nu för oss av andra skäl. Jag har mycket jobb, Patrik jobbar också på, och Milo slutar ettan om några dagar och Jack slutar dagis här om några veckor.

Allt detta är ju helt i sin ordning och väldigt normalt/naturligt. Och dessutom roligt!
Eller ja, på sätt och vis känns det också väldigt vemodigt att Jack nu lämnar Skogsdungens förskola – som har funnits i vårt liv sen Milo började där 2009.
Men Jack är så redo för detta, och jag är glad för hans skull.
(min egen dagis-seperationsångest får jag deala med på annat sätt, utan att blanda in honom 🙂 )

Det som jag känner har kommit helt i skymundan, under VÄLDIGT lång tid, är Jorden runt-planeringen.
Vart ska vi?? Vad ska vi se? Vad ska vi göra? Vad ska vi upptäcka??
Just nu känns det som jag inte riktigt har koll på det, i alla fall inte på det sätt jag hade önskat att ha nu när det inte ens är tre månader kvar till avresa…

Det är så mycket jag vill ta tag i!

  • Kan vi bo och jobba på en farm på Nya Zeeland under en del av vår vistelse där? Kan vi hitta någon bra plats dit hela familjer är välkomna, där det finns barn som Milo och Jack kan lära känna?
  • Vilken/vilka Söderhavsö/ar ska vi åka till?
  • Bila genom Chile – har fått tips om att detta ska vara smidigt och väldigt roligt/intressant och blev JÄTTESUGEN på det!
  • Nicaragua och Costa Rica – vad gör vi där?
  • Den där prisvärda ö-luffen i Västindien som vi fick tips om – kan den vara något vi kan få in i resrutten?
  • Och så vidare…

Längtar efter massa TID, allra helst Patrik och jag tillsammans såklart, så vi kan ta oss an detta (och en hel del annat…)

Och så en annan sak – på söndag drar jag faktiskt iväg på ett alldeles eget äventyr! Planet mot Barcelona avgår tiiiidigt på morgonen, och jag ska göra något galet roligt. Håller i detta nu på att tömma minneskortet i kameran, det behövs kan jag säga, för den ska få jobba hårt i dagarna tre.

Massor av rapporter kommer här! 🙂

*

susnet.nu statistik