Resa på Bali – en sammanfattning

No Comments
img_5344-kopia

Det är inte alldeles enkelt. Men det är dags att – för den här gången – ta farväl av Indonesien.

Det finns alltid så mycket mer man vill säga, när man har fått förmånen att resa en del genom ett så speciellt land.
Men det får i alla fall bli en sammanfattning i länkform av Bali och Gili.

bali med barn

• En kärlekshistoria!
Ja, ett litet försök att beskriva det där alldeles speciella med denna ö.

hot spring banjar

NORRA BALI

• De varma källorna utanför Lovina. Så himla skön dag vi hade här!

ubud shopping

UBUD

Om staden som vi verkligen fastnat för, på centrala Bali.

Roliga, rofyllda Monkey Forest!

• Cykla!! Verkligen ett tips från oss när man vill uppleva en plats nära.
Vi åkte på en fantastisk cykelutflykt på Balis landsbygd.

lembongan

NUSA LEMBONGAN

En ny bekantskap som vi verkligen gillade! Fin ö, som dessutom ligger lättillgänglig från Balis flygplats.

GILI

Tillbaka på vackra Gili Air!

• Söker man ett enkelt men personligt boende på stranden rekommenderar vi varmt kära Salabose Cottage. En plats som vunnit våra hjärtan tack vare sin speciella atmosfär.

gili air med barn

BUDGET & KOSTNADER

Här berättar vi mer om våra utgifter under 1,5 månad i Indonesien.

**

Följ vår fortsatta resa runt jorden:

Följ oss gärna på Instagram!


Roliga Monkey Forest, Ubud

2 Comments
img_7048

monkey forest ubud

Innan det fyller på med alltför mycket nytt härifrån Nya Zeeland så känner jag att jag verkligen vill dela mig av vår dag i Monkey Forest i Ubud. Denna plats är ett måste om man besöker denna del av Bali. Inte bara för aporna, men det är en unik natur som döljer sig därinne bakom en krök på ortens huvudgata.

Monkey Forest är ett naturreservat och dessutom en helig plats. Här lever aporna, vilt, i naturen och enligt informationen finns det en bra bit över 600 apor här.

Det finns också flera tempel härinne som spelar en viktig symbolisk roll för ortsbefolkningen.

ubud bali

monkey forest ubud bali

Både Milo, Jack och pappa hade apor klättrande på sig, många kiknande skratt och så kul att se aporna på så nära håll.

ubud-med-barn

monkey-forest-bali

Och så återigen – själva skogen!

Vilken plats.

Trots att det är mycket turister här så infinner sig ett lugn.

Monkey Forest är en fridfull, och samtidigt väldigt rolig plats att befinna sig på.

Kul dag!

monkey forest bali

Foto: Milo

monkey forest nature

monkey forest i ubud

monkey forest with kids

monkey forest ubud bali

bali med barn

monkey-forest-med-barn

Läs mer om Ubud här!

Här finns alla våra inlägg från Bali

**

Categories: Bali JORDEN RUNT Ubud

Tags:

Våra kostnader på Bali, Gili och i Flores

No Comments
fullsizerender

Det börjar bli tid att avrunda Asien-delen av vårt jorden runt-äventyr. Och därmed även Indonesien, där vi nu har tillbringat ungefär 1,5 månad.
Och jag tänkte dela med mig om lite om vad det har kostat att resa här. Jag kan i alla fall direkt konstatera, med viss lättnad, att vår budget för Indonesien har hållits – trots att vi verkligen inte har ansträngt oss riktigt så mycket som vi kanske hade tänkt för att hålla i pengarna…

KOSTNADER FÖR MAT PÅ BALI & GILI

Som vanligt är ju platser med mycket turister på något dyrare, och särskilt om det är på öar (dit de måste transportera maten till, ibland ganska lång väg)
Prisexemplen här är enbart mat, och en rätt. Och vi äter oftast den inhemska maten som alltid är billigare.

• På Nusa Lembongan (Bali) kostade en middag oftast runt 30-40 kronor per person för oss.
• På Gili Air (Lombok) kostade en middag oftast runt 30-45 kronor per person för oss.
• I Ubud (Bali) är det väldigt beroende på vilken typ av restaurang man väljer. Här går det att äta från 20 kronor upp till flera hundra för en måltid.

Ofta äter vi ordentlig frukost och något enklare till lunch/mellanmål och middag på kvällen.

Vill man leva ännu mer budgetliv så är det fullt möjligt eftersom det ofta går att få tag på streetfood eller annan enklare mat. Men detta ovan gäller vanliga rätter ute på restaurang.

boende med pool i ubud
Boende i Ubud med pool, centralt. Pris cirka 340 kronor/natt. Jati 3 Bungalows.

KOSTNADER FÖR BOENDE PÅ BALI & GILI

Vi har bott bra hela tiden både på Bali och här i Flores, men utan någon extravagant lyx.
Billigast var ett rum i hamnstaden Amed, där vi bodde en natt innan vi skulle resa med båten över till Gili Air. Det kostade 130 kronor och hette Bali Citra Lestari Cottages.
Näst billigast var vårt rum på ett homestay i Moni, 175 kronor per natt och frukost för fyra ingick.

Sen är det lite speciellt då mamma och pappa reste med oss under Bali + Gili-tiden, och då behövde vi inte alltid boka familjerum utan bokade ett barn per rum (fast barnen i verkligheten sov i samma rum), så jag har svårt att säga exakt vad vi la på boendet denna tid. Vi hyrde också ett hus i Lovina fyra nätter som var lite dyrare, men som vi alltså var två familjer i. (detta kommer jag att berätta mer om i ett senare inlägg)
Men ett snitt för vår familj hamnar i stora drag runt 400 kronor per natt. Ibland inklusive frukost, ibland utan.

boende nusa lembongan
Boende på Nusa Lembongan som vi gärna rekommenderar; Lotus Garden Huts. Även det med pool. Pris cirka 330 kronor/natt.

VÅRAT HUS PÅ FLORES

Här har vi hyrt hus via Airbnb, och priset när vi bokade var 385 kronor per dygn. Vi har bott här i 17 nätter.
Den stora fördelen är att vi har kök och har därför levt både gott och billigt under tiden här. Vi räknade ut att vi, utöver själva boendekostnaden, har gjort över med cirka 4500 kronor de här veckorna. Och då ingår all mat, sådant som myggspray, schampoo, body lotion och lite annat sånt som vi köpt och även bunkrat upp med en del sånt inför fortsättningen, och även en snorklingsutflykt en hel dag med egen båt, + några färder med lokalbussen, handling på marknaden, refill av surf på simkortet, mm.
Inklusive en utflykt till en varm källa vid vulkanen Egon, där vi badade i flera timmar och grillade färsk tonfisk över öppen eld. Och även inklusive lite lyxkonsumtion några gånger i form av läsk och öl.

Totalt, inklusive allt, har vi alltså haft en dagskostnad på 650 kronor under tiden i The Sleepy Lagoon. Jag tycker det är väldigt prisvärt med tanke på hur fint vi har bott (se gärna filmen med rundvandringen här), och de härliga utflykter vi också fått göra här.

**
Om ni vill läsa så finns min krönika om tid – och tid som något lyxigt i vårt moderna samhälle – här.

resa med barn bali

Alla våra inlägg om Bali finns här.

• Här finns våra inlägg om Gili Air.

• …och våra inlägg om Flores.

Ubud – Balis gröna sköna hjärta

2 Comments

Det är ingen liten gullig pittoresk by vi anländer till. Nej, vi blir avsläppta utanför en bensinmack i en hetsig gatukorsning med motorcyklar överallt.
Som tur är har jag förvarnat mamma och pappa om att Ubud kan ge ett lite rörigt första intryck. Men att det blir bättre, det kommer att bli bättre.

ubud-organic

Jag, Patrik, Milo och Jack var även här för tre år sen, och ville gärna tillbaka till Ubud. Den lilla staden som lockar till sig konstnärer, författare, yoga-folk, digitala nomader och förstås alldeles vanliga turister och Balineser.
Om ni har sett filmen ”Lyckan, kärleken och meningen med livet” med Julia Roberts i huvudrollen, eller läst boken med samma namn, så är det här hon är när hon är på Bali för att finna sig själv.

ubud-night

Jag förstår Julia (eller Elizabeth Gilbert, som författaren heter) Om jag hade känt ett behov av att hitta mig själv hade jag definitivt valt Ubud som platsen för detta.
Jag tycker enormt mycket om den staden. Bakom trafiken hittar man mängder av små butiker, med en salig blandning av konst, souvenirer, märkeskläder och fantastisk inredning.
En marknad som är ett härligt kaos av ALLT.
Restauranger som gömmer helt fantastiska bakgårdar bakom fasaderna. Gårdar som ligger ut mot risfälten som breder ut sig mellan byggnaderna.

Här finns Monkey Forest, detta naturreservat som är apornas hem. Här finns också omgivningar som verkligen är Bali. Återigen dessa 100 nyanser av grönt.
Alla blommor i alla tänkbara färger.
Tack vare den stora blandningen av människor går det också att hitta all tänkbar mat här, och hälsotänket är påtagligt med mycket organiskt, vegetariskt och raw food i utbudet.

Vi hade fina dagar här. En hel del shopping, och vi som nu hade lyxen att kunna skicka hem lite saker i mammas och pappas resväskor, passade på att fynda skor till barnen (i större storlekar, så att de passar när vi kommer hem), och lite saker som vi tänker ska passa fint in i vårt nya hus (när vi nu hittar ett sånt 🙂 )

marknad-ubud
Foto: Milo, som blivit enorm fotointresserad och vill fotografera hela tiden. Väldigt roligt, såklart!

God mat, sköna poolbad och som kronan på verket en cykeltur utöver det vanliga. Mer om den i ett eget inlägg.

ubud-marknaden

ubud-bali

Categories: Bali JORDEN RUNT Ubud

Tags:

Sorgligt farväl av mamma och pappa idag

6 Comments
img_3595.jpg

Nej, FY vad detta är sorgligt 🙁

bike gili air
Efter en månads resande tillsammans med mormor och morfar (mamma & pappa/svärmor & svärfar) så är det nu över.
Vid lunchtid skildes våra vägar åt när vi vinkade hej då till dem på International Departures-terminalen, där de checkade in för sin färd mot Stockholm. Och vi gick sen bort till inrikesterminalen där vi strax ska boarda för att resa till Flores (en annan indonesisk ö)

Jag känner mig så LEDSEN över att de inte ska vara med oss längre, och barnen har varit helt otröstliga.
Det är ju det här som är så jobbigt med att tycka så in-i-hjärtat-mycket om andra människor; att det blir så vansinnigt svårt att skiljas åt.
Och som barn är det ju omöjligt att förstå hur lång tid sju månader är, i deras värld är det ju en ogripbar evighet kvar tills vi kommer hem. För oss vuxna är det också länge, men vi kan ju hantera det hela med åtminstone ett visst mått av logik.

pappa-milo-jack-lembongan-kopia

Tycker den här ”paparazzibilden” som Patrik tog genom fönstret på Nusa Lembongan är så fin. Morfar i mitten med pannlampa, och en serietidning, läsandes för sina barnbarn.

Ja, idag är det jobbigt. Men självklart kommer vi alldeles snart att kunna fokusera mycket mer på allt det roliga vi har haft tillsammans. Minnena finns ju här, överallt, inom oss. Och de är värda MASSOR!

mamma-pappa-jack-sv

Nusa Lembongan, Indonesien. Morfar, Jack och mormor.

** Storstadshänget i Kuala Lumpur, när vi hyrde en supercool lägenhet med pool på 51:a våningen mitt i stan.

** Veckan på Nusa Lembongan, som innehöll så mycket och samtidigt gick i långsam, behaglig takt.

lembongan-avsked

Sista kvällen på Lembongan – då blev det också tonfisk, som ägarfamiljen helt oväntat bjöd på.

** Våra dagar hos Wivin i Lovina – med alla klara färger, badet i de varma källorna och allt annat – varav det är mycket som jag inte ens har skrivit så mycket om här på bloggen än, för att det var så liksom fullspäckat av intryck och starka känslor hela tiden.
Jag ska återkomma om det, tänker jag mig.

** 11 nätter på Gili Air, så härliga, härliga, härliga dagar. Med tonfiskkväll och massa härliga bekantskaper.

** Fyra nätter i Ubud, med födelsedagsfirande av min 66 år unga pappa (eller förlåt, 60 + är han tydligen och ingenting annat 🙂 )
En underbar cykelutfärd, Monkey Forest och en avslutningsmiddag med balinesiska specialiteten anka.


Pappas födelsedag, Ubud 4 november

Mamma & Pappa!

Tack för alla timmar ni ägnat åt att läsa med och för Milo och Jack. Skrivandet i minnesböckerna. Pysslandet med solkrämsinsmörjning, tandborstning, godnattsaga, egna små fikastunder. Timmar efter timmar som ni intresserat och engagerat lyssnat på barnens alla tankar och funderingar. Alla Yatzy-partier.

Allt, allt, allt ni gör för våra barn, och oss, både här och hemma.
Pappas och Patriks gemensamma morgonpromenader.
Mammas och mina samtal under timslånga bad i havet.

solnedgang-lembongan-mormor
Lembongan, Bali.

Ordvitsarna. Samtalen. Skämten. Och erat ständiga påhejande av alla våra tankar, planer och funderingar inför vår fortsatta resa.
Vi vet att ni kanske allra helst, på sätt och vis, hade velat att vi hängde med på det där planet hem idag… Samtidigt känner vi verkligen att ni gläds för vår skull, att vi nu förverkligar denna livsdröm tillsammans. Och – det gäller i allra högsta grad även barnens farmor Inga-Lill därhemma, och annan kär släkt och goda vänner.

Tack för att ni peppar oss och gläds med oss!! Ert stöd betyder mer än ni anar.

gili air glass bottom boat
Snorklingsutflykt, Gili Air

Just nu känns det som att jag kommer att vara ledsen hur länge som helst.
Men jag och vi ska försöka att fokusera på att minnas allt det bra istället för att fokusera på det jobbiga.

Tack älskade mamma och pappa / mormor och morfar / Anita & Anders för att ni ville resa med oss under en hel månads tid.
Vi saknar er redan SJUKT mycket! (som Jack uttrycker saken)

Och vi älskar er – to the moon and back.

volcano batur
Hela gänget vid vulkanen Batur, Bali.

gili air med barn
En av många mysiga middagar ihop! Denna på Gili Air.

dirty duck ubud
Och så avskedsmiddagen igår kväll, på en av Ubuds mest kända restauranger Bebik Bengil – Dirty Duck.

**

Se filmen om vår resa, gjord av oss, på Expressen.se / Allt om Resor – Klicka här!!

Följ oss gärna på Instagram!

 

Bali – en kärlekshistoria

2 Comments
bali-med-barn

bali-med-barn

Jag känner så många känslor här.
Och har så mycket att berätta som jag liksom inte hunnit med.
Vi har skrattat. Vi har gråtit, flera gånger. Vi har njutit, eller rättare sagt – vi njuter.
Det sker ju fortfarande. I presens.

rice field bali

Hur förklarar man just den här speciella klargröna färgen som bara risfälten har?
Jacks lilla hand som utforskar de gröna stråna bakom huset vi hyr på norra Bali.
Det njutningsfulla i att se vindruvorna blomma, även detta på fälten bakom huset.
Hur förklarar man allt detta, i ord? Går det ens?

bali-grapes

Om jag hade åkt till Bali enbart för att hänga på paradisstränder tror jag faktiskt att jag hade blivit besviken. Såna här stränder finns i Thailand också, och på många andra platser, många fler dessutom.
Men här finns så många färger. En sån färgstark kultur. 100 nyanser av grönt.

bali med barn

Vi hamnade på en kaffeprovning inne bland kaffeplantagen. Det var helt oväntat, men blev väldigt roligt. Min pappa, som är en stor kaffeälskare, fick prova det äkta balinesiska kaffet. Och för första gången se kaffebönor som växer vilt.

bali coffee

bali try coffee

Jag är så glad att vi åkte tillbaka hit.
Det har hänt, och händer, så mycket. Och jag behöver bara få tid, och nån slags eftertanke gjord, så ska jag skriva ännu mer.

Bali.
Vackra ö.

Promenaderna på stigarna som slingrar sig fram genom odlingarna.

Mamma och pappa som blickar ut över risfälten när vi går där tillsammans.

risfält bali

lovina bali

Det finns så mycket mer att säga.
Och det kommer.

Snart.

img_4803

**

Följ oss gärna på Instagram!

Categories: Bali JORDEN RUNT Lovina

Tags:

Bland de varma källorna på Bali

1 Comment
resa-bali-med-barn

hot spring banjar

Redan på vägen dit får jag den där känslan i kroppen som man kan få när man är på väg för att återse en plats som är speciell i minnet.
Mest förväntansfull då och där är jag inför att få dela denna plats med min mamma och pappa. Och förstås, ännu en gång, med Milo, Jack och Patrik.

Vi befinner oss på norra Bali, en bit utanför strandorten Lovina. Vi bor i en by som heter Dencarik.
Alldeles i närheten finns en varm källa. Det var dit vi gav oss iväg idag.

bali med barn

Jag, Patrik, Milo och Jack har alltså varit här förut, när vi var ute på vår halvårsresa runt Sydostasien 2013/14.
Och detta var en av platserna som satte spår.

Jag har längtat tillbaka till det fridfulla.
Grönskan. Blommorna i alla möjliga färger. Det varma vattnet. De forsande strålarna från drakansiktena som är effektivare än vilken massage som helst.

hot spring lovina

Det kostar knappt sju kronor i entré, och vi får vara här hur länge vi vill.
Vi kommer tidigt på förmiddagen, när det nästan inte är några människor här.

bali hot spring lovina

Pappa

Milo och Jack dyker på det djupaste stället i den största bassängen, den som håller 33 grader. Det finns tre olika, en på 31, en på 33 och en på 35.
Gemensamt för allt vatten är att det anses vara heligt. Hit går lokalbefolkningen för att blir friska, och rena. Så vi håller upp våra blåmärken och onda kroppsdelar mot vattenstrålarna och hoppas på det bästa.

barn bali resa

Vattnet kommer från källor i marken och flödar i en konstant ström från kullarna intill, genom bassängerna och vidare ut i floden. Så den där gröna färgen beror nog inte på att det är förgiftat, eller så, utan på något annat.
Ja, hur som helst mår vi alla väldigt bra ikväll efter dessa ganska många timmar (som det blev) i det heliga vattnet.

resa bali med barn

Lite mer rena. Lite mer avkopplade. Lite mer harmoniska.

bali hot spring

Tänk att detta kostar sju kronor i entré.
Jag jämför med vilket dagspa som helst i Sverige. Inte riktigt sju kronor som gäller då.

bali med barn

travel with kids bali

att-resa-med-barn-bali
Gänget på väg hem efter avslutat bad i många timmars tid.
Som jag älskar just det här gänget.

Följ oss gärna på Instagram!

Yellow Bridge rasade – nio döda här på Lembongan

4 Comments
yellow-bridge-bali-after

Så otroligt tragiskt!

Igår kväll rasade den kända Yellow Bridge som sammanbinder öarna Nusa Lembongan (där vi befinner oss just nu) med grannön Nusa Ceningan. Nio personer dog, varav tre barn mellan tre och nio år. Över 30 personer skadades varav flera allvarligt. Dessvärre befaras det även att det kan vara fler dödsoffer som man ännu inte hittat i havet.

Igår morse gick Patrik över bron under sin morgonpromenad, och tog dessa bilder:

yellow bridge bali © Patrik Thunberg 2016

yellow bridge before © Patrik Thunberg 2016

Han tänkte själv på att bron kändes i dåligt skick när han gick över den, i båda riktningarna, igår. Och så rasar den samman, inte ens tolv timmar senare.

Olyckligtvis var det jättemånga människor där vid 18-tiden igår kväll, eftersom många, många hade varit i templet på den andra ön för att fira ceremonin som jag skrev om igår.

Vi fick höra talas om olyckan när vi kom ”hem” igår kväll efter middagen. Ägaren och de anställda var, förstås, riktigt skakade och ledsna. Ägaren hade själv varit där och skulle strax åka över, men fick istället kasta sig i vattnet och försöka rädda skadade.

Imorse gick Patrik till Yellow Bridge igen. Där rådde nu febril aktivitet med att dels skjutsa människor över vattnet med båt (många bor på Ceningan och jobbar på Lembongan, och många av barnen går i skolan här), och att försöka ta rätt på resterna av den raserade bron och förödelsen den skapat.

yellow bridge bali after

yellow bridge lembongan © Patrik Thunberg 2016

Hjärtat värker verkligen för alla människor som nu har förlorat sina nära.
Och tre barn… Det är så outsägligt sorgligt.

yellow bridge after © Patrik Thunberg 2016

yellow bridge lembongan-bali © Patrik Thunberg 2016

yellow bridge collapsed

All images © Patrik Thunberg 2016

**

Följ oss gärna på Instagram!

Stängda stränder och vacker ceremoni på Lembongan

4 Comments
lembongan

Idag är havet stängt.

mushroom-bay-lembongan

Ja, redan för flera dagar sen fick vi information om att stränderna skulle vara stängda för bad idag. Inga båtar, inga fiskare som åker ut på havet. Bali är en väldigt fascinerande plats med sin helt egna variant av hinduism. Kulturen här går inte att hitta någon annanstans. Lite speciellt också eftersom resten av Indonesien är muslimskt.
Men här har de sin egen kalender och mängder av ceremonier. Ofta, som jag har förstått det, handlar det om att hedra och tacka naturen på olika sätt.

ceremony bali

Igår och idag är det havets tur. På seneftermiddagen igår var vi på stranden och såg hundratals människor som samlades framför templet och sjöng, vända ut mot havet.
Mängder av mat som offrades – alltifrån kött till ris, läsk och Pringlechips – och många vackra dekorationer runt omkring – allt medan rökelsedoften låg tung över stranden.

lembongan

Det sista som hände var att en vitklädd man tog en behållare med någon vätska som han sen gick och stänkte över alla båtar som låg inne vid strandkanten denna eftermiddag.
När solen började gå ner och fullmånen klättrade upp på himlen steg tidvattnet och tog med sig många av de symboliska och färgstarka dekorationer som lämnats på stranden.

bali-lembongan

Och idag bör vi alltså inte bada i havet, och det gör vi såklart inte av respekt för balineserna. Istället får det bli poolen, vilket är helt okej.

Just nu hör jag återigen unison sång från templet, och jag kan tycka att det finns något väldigt fint i detta gemensamma utövandet av en kultur/religion. Oavsett egen trosuppfattning så tycker jag det är speciellt att se detta, hur så många – i alla åldrar – samlas kring den gemensamma religionen och traditionerna kring den.
När man är ute och reser och ser och upplever hur viktig och livsomfattande religionen/kulturen är för många, många människor, så blir det ännu mer förståeligt att detta inte bara går att sudda ut om man till exempel tvingas fly till ett annat land. Här, och i flera andra länder vi har besökt, är religionen en så mycket mer självklar i vardagen än i Sverige och därmed också i så mycket av det som sker i livet.

nusa-lembongan

Vi har fullt sjå här att försöka förklara de olika religionerna för våra vetgiriga barn – Buddha, Allah och så nu hinduismen med massor av gudar (och där då alltså Bali ”krånglar till det” lite genom sin egna variant…) Men vi kämpar på! ? Och svarar på mängder och åter mängder av frågor om buddhism, islam och hinduism. (yes, vi har fått fråga och googla en hel del för att fräscha upp våra egna kunskaper..)

Vår egen förhoppning med allt detta, om man nu ska vara lite djupare, är ju att Milo och Jack ska få med sig en ännu större förståelse för att människorna på jorden är olika men ändå lika, och att nyckeln till en bättre värld är att vi alla respekterar varandra och varandras kulturer. Det går alldeles utmärkt att umgås, skratta, prata och dela tankar, lekar och känslor, även om man tror på olika gudar eller har olika färg på hyn.

img_4158

**

Följ oss gärna på Instagram!

Nusa Lembongan, Bali

No Comments
img_2320.jpg

secret beachTupparna gal någonstans därute, klockan är halv sju på morgonen och Patrik ger sig iväg med pappa på en morgonpromenad. Det känns lite ovanligt för Jack och Milo är inte här, de sover hos mormor och morfar i bungalowen bredvid. Eller lumbung, som det heter här. Traditionella Bali-hus som är otroligt fina.


Vi befinner oss på ön Nusa Lembongan utanför Balis kust. Jag hade bokat två rum på ett litet och jämförelsevis billigt ställe – Lotus garden huts. Här finns bara sex lumbungs, en liten restaurang, en pool – och så är det bara en minuts promenad till en jättevacker strand, Secret beach.

(Och det kostar cirka 1900 kronor per bungalow totalt för sju nätter. Alltså ca 270 kronor per natt, inklusive frukost)

nusa lembongan
Vi var på Bali under vår resa genom Sydostasien 2013/2014, och har längtat tillbaka sen dess. Ön Lembongan är en ny bekantskap, dock. Här blir vi ytterligare några dagar.

Totalt kommer vi vara i Indonesien på olika öar i ungefär 1,5 månad, varav min mamma och pappa hänger med oss under en månad.

lembongan bali
Som ni ser gillar dom också det lugna strandlivet med mycket bad, så jag vet redan att det kommer att bli utmärkt ?

Lite annorlunda mot när det bara är vi fyra, men jätteroligt såklart. 

nusa lembongan
Det hela medför också att det plötsligt blir en massa mer tid över för mig och Patrik, vilket passar rätt bra i tid eftersom vi måste börja boka upp Nya Zeeland och sen den fortsatta resrutten efter det. Den har nu nämligen ändrats rätt rejält mot hur vi hade tänkt innan… 

Vi ska ta en snabbpromenad strax och prata igenom planeringen och sen boka ikväll, tror jag… 

Många som frågar om resrutten men jag vet alltså inte själv än hur det blir. Återkommer så fort vi har bokat!!

lembongan med barn
Älskar Balis alla klara färger, och är så glad att vi är tillbaka!

Följ oss gärna på Instagram!

Tillbaka till Wivin på Bali

3 Comments

SONY DSCJag har börjat boka upp saker. En flygbiljett här, ett boende där…
Just nu ägnar jag nog kanske tre timmar om dagen åt jorden runt-planeringen. Det behövs (och egentligen behövs det nog ännu mer än så..)

Men när bitarna föll på plats att vi skulle tillbaka till Bali, och när vi skulle vara där, då kastade jag mig på bokningsknappen – och såg till att vi får fyra nätter i fantastiska Villa Beranda.

När vi gjorde vår sexmånaderstripp genom Sydostasien 2013/14 så var detta ett av våra (få) lyxställen vi bodde på, och det var ändå flera hundralappar billigare än en vanlig hotellnatt i Sverige. Vi bokade in tre veckor här i denna privatägda villa, för att bara vara och ha en utgångsplats för att upptäcka norra Bali (huset ligger utanför Lovina).

Det vi inte hade räknat med var att vi också skulle få en vän.
Det skulle nämligen arbeta en hushållerska i huset medan vi var där. Det ingick i hyran, och kändes till en början lite konstigt men är tydligen rätt vanligt på Bali.
Man betalar själv för råvaror/livsmedel och så finns hon tillgänglig, handlar och lagar mat, och städar och fixar med annat.
Jag minns första dagen vid poolen när hon stod där och frågade om vi ville ha något att dricka, och jag kände att – ”men i så fall kan jag ju hämta det själv i kylen??”. Det kändes rätt märkligt, och just den grejen – servera oss saker vid solstolarna – sa vi till direkt att hon inte behövde göra…
Men. Efter att dagarna gick började vi förstå varandra, prata med varandra.
Vi pratade om Sverige. Om snön. Om hennes lilla barn som hade varit sjukt. Vi pratade om Jack, som hade tvingats opererats flera gånger under sitt första år i livet, och Wivin frågade om hur det gick till, vem betalade, hur hade jag som mamma känt när mitt lilla barn sövdes första gången?

Vi delade så mycket. Och vi älskade maten, Stod där i köket och försökte lära oss hur hon gjorde. Wivin skrattade åt oss ibland när vi försökte hantera de för oss nya råvarorna/rätterna, men försökte ändå lära oss. Hon handlade mat varje morgon och fick helt fria händer eftersom varje måltid var en fest oavsett vad hon lagade, så det var nya balinesiska rätter varje dag, och hon ordnade förstås så att vi fick de bästa utflykterna man kunde tänka sig.

SONY DSC

Jag släppte snart den där känslan av att utnyttja en person som jag faktiskt hade till en början, efter att jag förstått att hennes arbetsgivare husägaren var en bra variant, som brydde sig om henne och hennes familj. Och Wivin berättade att många hon kände antingen inte hade något jobb alls eller hade tuffa arbetsdagar ute på odlingarna i regionen. Hon var jätteglad över detta jobb, i ett vackert hus med många nya människor att träffa.
Och vilka band vi fick!
Som vi pratade, och skrattade, och som vi njöt av Wivins mat.
Milo pratar än idag om hennes fantastiska majspannkakor, och vi andra minns med stor glädje både maten och allt annat hon gav oss.
Jag (och hon) grät floder när vi skildes åt efter tre veckor. Vår resa gick vidare, nya gäster tog vid.
Men vi har hållit kontakten – tack och LOV för Facebook…

Och just nu, alldeles nyss, bokade jag in en ny vistelse i den här fantastiska villan under några dagar i oktober.
Eller, rättare sagt. Jag bokade in en vistelse hos Wivin. Och jag skrev innan och kollade så att hon tror hon är kvar då, och det är hon!
Minnen, tankar, och mycket mer därtill.
Att resa är att känna – så är det bara. Bali – Vi kommer snart!!

SONY DSC

IMG_7011

IMG_4032

IMG_6993

Categories: Bali JORDEN RUNT

”Mamma, minns du Monkey Forest?!”

No Comments

Trots oändligt många försök så har jag fortfarande svårt att kortfattat beskriva hur mycket resandet har betytt och liksom ständigt betyder för vår familj, även när vi är hemma. Men en sak, bland många, är leendena och alla skratten. Inte bara just när händelserna inträffade utan även långt efteråt.

Som imorse, när Milo och jag var i köket. En halvtimme kvar till det är dags att åka till skolan, havregrynsgröt i mikron, jag blandar min mugg med snabbkaffe.
– Mamma, minns du Monkey Forest?! säger han plötsligt.
Jag vänder mig om och tittar på honom, han står där och ler stort.
– Kommer du ihåg apan som tog lappen på Jacks barnvagn! Och en apa satte ju sig på mitt huvud!
Han skrattar, och jag skrattar också, och vi pratar en stund om de smått galna aporna och vad vi kommer ihåg därifrån.

SONY DSC

Det är snart 2,5 år sen vi var i Monkey Forest, ett naturreservat i staden UbudBali där det bor MÄNGDER av apor. Vi hade en fin och rolig dag där, och att det plötsligt – helt apropå – dyker upp ett minne från den gången i vardagsstöket hemma i vårt kök en kall februarionsdag. Det gör mig varm och väldigt glad.

SONY DSC

SONY DSC
(Ok, jag erkänner – jag var väldigt nöjd med mig själv efter att ha lyckats fånga detta ögonblick!)

Categories: Bali Resetankar

Resetankar: Vad mycket resandet ger!

No Comments

Jag har en sån där morgon när jag tänker mycket på vår långa Asienresa (alla inlägg samlade i kategorin 194 dagar). Det började med att jag såg en bild på Facebook på vår vän Wivin som vi lärde känna på Bali, och så drog alla tankar igång. Har tittat på lite bilder och känner som alltid en stark längtan tillbaka.

Igår slutade Milo dagis efter fem år på Skogsdungens förskola. Det har varit otroligt bra år, vi har verkligen haft tur med fina pedagoger som ger massor av trygghet och verkligen bryr sig. Eftersom vi var borta ett halvår i vintras så blir det ju naturligt att vi pratat med pedagogerna om hur resan påverkat barnen. För det första gick ”återanpassningen” extremt bra, Milo och Jack sprang bara in och fortsatte leka med sina kompisar som om ingenting hade hänt. Och vi tycker nog alla att barnen har växt under resan.

Jag är ju förvisso part i målet, men jag tycker verkligen att resan har fört med sig så mycket bra. Barnen är självständiga och bråkar faktiskt nästan aldrig. Det är ju svårt att säga vad som beror på vad, men i Asien fanns ju liksom inte utrymme för bråk, det rådde i princip nolltolerans av det enkla skäl att det blir för jobbigt att bråka på liten yta och när alla är tillsammans hela tiden. Det där märkte barnen själva rätt snabbt, så det var inget vi behövde upprepa särskilt ofta.
Efter resan leker de ofta timme efter timme på egen hand, både inne och ute. Visserligen har de också blivit äldre, men jag tror också på att de växte av att resa. De fick ta en hel del ansvar, bära sin väska, gå själva fast det kanske var sent, passa tider, stå i köer, vänta på bussar som aldrig kom på tråkiga perronger, ständigt nya miljöer, alltid engelska omkring dem, osv osv. Jag tycker vi har ett lugn och en harmoni i hela familjen efter resan, alla är trygga, barnen trivs med varandra och gillar att ”vara stora” i olika situationer, klä på sig själva, hjälpa till, ta hand om mindre barn mm.

Vi drömmer förstås om nya resor, inte minst för att se barnen växa och utvecklas ännu mer. Jorden runt nästa gång…?
Vi hoppas…

SONY DSC

Tillsammans med Wivin sista dagen vi hade ihop på Bali

HELA LISTAN – Del 2, vår resa i kortform

No Comments
DSC05985

Fortsätter med min HELA LISTAN-sammanställning av vår Sydostasienresa:

RESANS…

FÄRGSTARKASTE: Vi har sett mycket härlig färg under vår resa, men det som gav mig den allra största färgupplevelsen var Bali. Det var så otroligt häftigt att komma till Bali, jag älskade alla miljoner färger från första stund. Ristrapporna (klargröna), blommorna (rosa, röda, gula, lila) dekorationerna (alla färger), havet (djupblått), vulkanstranden (svart), och sist men inte minst människorna – så färgstarka i sina personligheter, liksom alla traditioner och ritualer.
Bali fascinerade från första stund. Vi var där i många veckor och fascinationen bestod hela tiden.

En dag kom plötsligt ett bröllopsfölje gående förbi vårt hus som vi hyrde. Fantastisk upplevelse!

JULKLAPP: Det blev ju av naturliga skäl inte så många fysiska julklappar den gångna julen, men våra killar fick ett besök på Legoland i Malaysia som gåva. Vi var där i slutet av november och det var otroligt kul, även för vuxna..!
Jag är glad att vi inte strösslade med barnaktiviteter som nöjesparker och vattenland stup i ett, det var inte vad vår resa handlade om, men det här undantaget – julklappen – var en riktigt lyckad grej!

MORBROR: Milos och Jacks! Tack kära Erik för att du kom och höll oss sällskap! Många fina minnen, inte minst från Gili Air!

HÖGSTA: Poolen på 57:e våningen på Marina Bay Sands, Singapore – det var ju faktiskt riktigt coolt!

 SVENSKAR: Tydligen morfar Anders och hans två barnbarn 🙂 Här i byn Haad Salad på Koh Phangan. Sverigetröjorna fick vi för övrigt på Svenska kyrkan i Singapore, där de hade tryckts upp till en fotbollsmatch i kyrkans regi. Det står även ”Singapore 2013” på ärmen.

Krönika publicerad i Karlskoga Tidning/Kuriren 15 november

No Comments

I 59 dagar har vår backpackerresa runt Sydostasien pågått.
Totalt ska vi vara borta i 194 dagar.
Just nu känns det som att svindlande mycket tid återstår. Vi har redan gjort så mycket, upplevt så mycket, sett och känt så mycket – och så har vi 135 dagar kvar.
”Tid är den moderna tidens lyx”, sa en holländsk kvinna som jag mötte på Bali till mig när vi satt och pratade. Och så är det verkligen.
Jag behöver inte bo på flådiga hotell eller äta förrätt och desserter varje dag, för mig handlar inte vår resa alls om det. Men tiden skapar möjligheter, på många olika sätt.

I skrivande stund befinner vi oss i luften mellan Bali och Singapore. Vi ska byta vårt långsamma Balitempo mot storstadsliv i en vecka, bo på ett enkelt hostel i den myllrande stadsdelen Little India och åka tunnelbana, svalka oss från hettan i lufkonditionerade shoppinggallerior och testa mat från Asiens alla hörn.
Om det hade rört sig om en kortare semesterresa hade vi sannolikt aldrig prioriterat Singapore som resmål, nej förmodligen ingen storstad över huvud taget. Egentligen känns vår familj mer som en ”bungalow-på-stranden och lata dagar vid havet”-familj än en storstadsfamilj (och även innan jag berikades med man och barn föredrog jag alltid att åka till strandresmål istället för på shoppingresor till New York och London)
Men tack vare all den där tiden vi har den här gången så kan vi unna oss att testa även det för oss mindre förväntade. Vi har varit i Hong kong, och nu väntar Singapore. Så småningom kommer vi också att besöka Malaysias huvudstad Kuala Lumpur, Thailands huvudstad Bangkok och den pulserande Ho Chi Minh-staden (fd Saigon) i Vietnam.
Och även om jag tror att vi kommer pusta ut lika mycket varje gång vi checkar ut från dessa stora städer och landar på någon strand någonstans så känns det kul att få in även dessa metropolerna i vår resa.

Det gäller också att bli kompis med tiden. Något som jag och Patrik pratade mycket om inför resan, och även nu under tiden, är att vi måste tillåta tiden att gå. Att låta vissa dagar bli vardagliga, kanske rentav lite långtråkiga, och att det är helt okej att inte upptäcka sevärdheter och aktiviteter dagarna i ända.
Vår Balivistelse avslutade vi med åtta dagar i hantverkarmeckat Ubud. De flesta dagar gjorde vi ”ingenting” alls (åtminstone inget som krävde utflyktsarrangörer, turistkartor eller kostade inträde) Vi tog det lugnt på morgnarna, barnen såg en film, jag jobbade lite, Patrik tog en morgonpromenad runt stan. Sen häng vid poolen. Lite yoghurt och macka på rummet, och kanske en kort sväng ut på gatan utanför vårt hotell för att kolla i någon affär. Hämtmat till vår veranda, eller kanske ett kort restaurangbesök.

Jag tycker att vi har hittat en bra rytm i resandet. Ingen av oss känner oss stressade av allt vi eventuellt inte gör, utan inser att återhämtningsdagarna och lugnet behövs för att låta alla upplevelser vi ändå är med om sjunka in; som dagen på cykel genom Balis inre, besöket i apskogen och eftermiddagen på Ubuds sprakande marknad.
Om en stund landar vi i Singapore och det blir full fart igen. Ikväll bekantar vi oss med Little India – och jag ser redan fram emot att frossa i nya dofter, färger och ljuvliga smaker.

På cykel genom Balis hjärta

No Comments
DSC07658

En dag bokade vi en cykelfärd med guide, och kördes först med bil upp till Lake Batur och den coola vulkanen där (som vi tidigare sett, då vi bodde en natt här tillsammans med Erik)

Det var en härlig dag. 3,5 mils cyling, men det var inte så jobbigt som det låter eftersom 90 procent av färden gick nerför… Vi rullade igenom byar, förbi risfält, tempel och annan vacker natur. Vi stannade i en by och gick in till en balinesisk familj. Det är väldigt intressant, som sagt, med deras traditioner och ritualer och deras hem är uppbyggda mycket speciellt (detta lärde vi oss även en del om när vi bodde på farmen och fick besöka Dodis familj)
Kortfattat kan man säga att de äldsta (farmorn och farfarn) bor i ”ursprungshuset” på gården, och det är huset som ligger närmast familjetemplet (som i sin tur är placerat på gårdens nordvästra del). Familjens yngsta son bor kvar hemma hela livet, och när han gifter sig flyttar frun också in. I takt med att de får barn byggs om nödvändigt flera hus på tomten, och man bygger i riktning bakåt på gården. Och ”hus” i det här fallet är oftast inga stora hus som vi tänker oss, utan snarare rum. Man delar kök, som finns i en egen byggnad på tomten.
Om det finns fler syskon bor de kvar hemma tills/om de gifter sig.
Som jag förstått det gäller detta system oavsett klasstillhörighet, men sen är gårdarna/husen/familjetemplen mer eller mindre påkostade och exklusiva, alltifrån enkla skjul till flådiga villor.

Mina sköna killar i sina riktigt coola hjälmar
Vi hade en guide som ledde oss rätt under dagen, och han skjutsade även Jack

 

Vi åkte med Bali on Bike, och vi var riktigt nöjda!

Livet på farmen, Del 3. Om dagarna ute på risfälten

No Comments
DSC07279

På söndagen tog Wayan med oss till risfälten. Vi gick bland de häftiga trappformade odlingarna, och klättrade oss ner mot den lilla floden som rinner genom fälten. Här och var kommer varmt vatten utrinnande från sluttningarna – det är vatten från vulkanerna i norr som letar sig neråt via marken, och där befolkningen har upptäckt att vatten finns har de satt dit enkla rör som leder ut vattnet och skapar en naturlig dusch,
Här tvättar de både sig själva och sina kläder (byn saknar rinnande vatten så detta är deras ”badrum”)

Folk badar lite varsomhelst i den lilla floden, men framför allt just där det varmavattnet rinner ut och skapar naturliga varma källor.

Det var helt fantastiskt att få uppleva! (jag är medveten om att det blir mycket superlativ från farmvistelsen, men det var verkligen så otroligt häftigt!)

Innan vi åkte på måndagen kände vi att vi var tvungna att få vara med om att bada bland risfälten en gång till, så vi tog en promenad till och badade i floden.
Barnen älskade förstås det här stället! Milo byggde stenmurar som skapade nya vägar åt vattnet, och de båda lekte mycket med hinkar och blandade det lite kallare flodvattnet med det varma vulkanvattnet.

Jack på risfältet
Träffade en bonde på vägen