Jacks möte med Tom i San Blas, Cusco

1 Comment
IMG_0083

san blas

Det var vår allra sista dag i Cusco, Peru. Vi hade haft det så himla bra där och trivdes verkligen i den stan. Vi stannade också flera dagar längre än vad vi från början hade planerat.
Av en slump hittade Patrik första morgonen en marknad i ”vår” stadsdel San Blas som hade fantastiska stånd där det såldes mackor och juicer på löpande band. Man satt på rad vid diskarna och åt, och det var alltid så härligt där, full fart, pinfärska frukter och grönsaker, dofter, livligt och en total blandning av folk.

market san blas cusco

market san blas cusco peru

Vår sista dag gick vi också hit för att äta lunch, de hade det också i liknande ”snabb-format” och den här dagen valde jag och Jack vegetariskt och Milo och Patrik tog ett annat matstånd och åt någon kycklingrätt har jag för mig.
Det var trångt, trångt, trångt och efter en stund kom en man och en kvinna fram och frågade om de fick dela det lilla bord jag och Jack satt vid, med oss.
Självklart fick de det, och de började strax att prata framför allt.
Den här mannen – Tom – var en alldeles fantastisk person. Som han pratade med Jack, och Jack pratade tillbaka och berättade på sin bästa engelska nånsin om hur vi hade rest, vad vi hade gjort i Peru, varför han älskar att resa, och Tom berättade tillbaka. Om sitt liv på resande fot, om att följa sina drömmar, om äventyren, om hur mycket resandet har gett honom.

Det var ett så otroligt speciellt möte, och Tom var uppriktigt rörd och glad över att ha fått träffa Jack och prata med honom en lång stund. Det var som om det uppstod ett band dem emellan, den unge backpackern och den äldre. Här kunde de mötas vid ett litet vegetariskt matstånd på en livlig inomhusmarknadsplats i San Blas i Cusco.

Jag är glad att jag tänkte på att ta ett par bilder av dem båda tillsammans, som ett minne.

Det är möten som dessa som berikat vårt liv så otroligt mycket, och jag är evigt tacksam mot dem som både gett oss och framför allt våra barn något speciellt som jag är övertygad om redan har stärkt dem och utvecklat dem, och som de kommer att bära med sig i livet.

Tack Tom!

san blas cusco


Höjdsjuka i Peru

5 Comments
IMG_6641

Ja, vår tid i Cusco, Peru, inleddes med höjdsjuka. Åtminstone för mig och Milo.

Först ska jag säga att det kommer så mycket mer om Galápagos, men i och med att vi inte hade någon uppkoppling där så får en hel del av det släpa lite efter.
För vi vill ju också berätta om Peru!

höjdsjuka i peru

Vi inledde denna del av vårt äventyr med tre nätter i Cusco. Tanken var att ta tid på oss för att försöka acklimatisera oss till höjden – Cusco ligger drygt 3400 meter över havet, och vi var länge tveksamma om vi skulle ta med denna region i vår resrutt just på grund av höjden.
Över 3000 meter är ändå en höjd som väldigt många reagerar på.
Men ja, vi bestämde oss för att prova, och att ta allt i lugn takt.

peru

Milo och jag var de som ganska snart drabbades av höjdsjuka, men vi har förstått sen att vi ändå kommit rätt lindrigt undan. Men den första dagen var Milo rätt utslagen av trötthet och huvudvärk, och jag orkade knappt gå tio meter innan det kändes som jag skulle falla ihop, och huvudvärken dunkade. Plus en känsla av att vara lite smått yr/illamående hela tiden.
Jack var däremot helt opåverkad under början av tiden, men vi tror han fick en släng av höjdsjuka senare i Peru när han kräktes några gånger och hade ont i magen och huvudet en halvdag. Patrik kände av viss huvudvärk.

IMG_6600
Vår innergård till lägenheten vi hyrde!

Så vi var väldigt tacksamma, av flera skäl, att vi valt att lägga tre nätter i Cusco innan vi drog vidare mot inka-ruiner och så småningom huvudmålet Machu Picchu.
Vi hyrde en lägenhet under dessa dagar, och vi var mycket hemma och bara tog det lugnt. Plus att vi bekantade oss, långsamt, med våra kvarter som visade sig vara helt grymma. San Blas, Cusco – otroligt fin stadsdel som tillhör gamla stan.

höjdsjuka

Dag tre var det som om jag vaknade upp till ett nytt liv, typ. Efter att ha tagit huvudvärkstabletter i två dagar och alltså knappt orkat gå, i alla fall inte uppför, så kändes det (nästan..) som om jag flög fram på kullerstensgatorna. Milo var också jättemycket piggare efter dessa två första dagar, och då kändes det lite mer som om vi kunde dra igång Peru-livet på riktigt.

IMG_6641

Om första dagarna i Cusco:

• Glada att vi hyrde en lite större lägenhet dessa första dagar! Egna sovrum att vila i, medan de som var piggare kunde hänga på nedervåningen i sofforna.

• Också väldigt glada att lägenheten hade tvättmaskin… OJ, vad vi behövde tvätta! Och det gjorde vi, äntligen!

• Lätt chockade över att det var så kallt på kvällarna… Vi hade kollat väderleksrapporterna, jo… men att komma från runt 30-35 grader till kanske 10 på kvällarna – och i ett jättekallt hus, dessutom! Det var lite, eh.. utmanande. Dagarna har varit fina, med uppemot 18-20 grader och mest sol.

• Glad att Patrik redan första morgonen av en slump hittade till marknaden här i San Blas, som efter det blev vårt stammis-frukostställe. Jättefin marknad, där en massa kvinnor säljer färska fruktjuicer och kanongoda mackor och omeletter varje dag.

höjdsjuka cusco

IMG_6615
Vid ingången till matmarknaden

• Glada över att vi hängde på en så kallad ”free walking tour”, en stadsvandring med en kunnig och trevlig guide. Det gav oss en bra kunskapsbas – tillsammans med det vi själva googlat fram – om inka-kulturen, deras sätt att bygga, om Cusco, och mycket mer.

IMG_6769
Killarna med vår guide

Och sen, när vi acklimatiserat oss och kommit igång med vårt kunskapande om inka-folket så drog vi igång nästa del av äventyret runt om i Sacred valley – inklusive Machu Picchu.
Ja, som ni hör har tillvaron varit och är rätt intensiv ett tag… Längtar efter att få dela med oss mer av Patriks alla fina bilder, och förstås även Milos bilder (han har blivit superintresserad av foto, jätteroligt!)

IMG_6610

IMG_6780

En avokado på 1,3 kilo! Den blev min på matmarknaden i San Blas för knappt 10 kronor.

IMG_6672

Categories: JORDEN RUNT Peru

Tags: