Vi har bokat resa!!!

12 Comments
IMG_3635

Ingen niomånaders denna gång…. Men nej, jag kunde inte hålla mig.
Jag tar helt och hållet på mig detta även om resten av familjen också ska med.
Det låter ju säkert som att jag hittar på detta som en dålig ursäkt, men jag kan bara inte beskriva hur kraftig reselängtan har varit (och är) till och med rent FYSISKT! Och det känns ju lite dumt nästan, för hur kan det vara möjligt att fingrarna liksom går av sig självt gång på gång på gång på gång in på flygjämförelsesajterna??!

Hur kan det vara möjligt att de så ofta, liksom av sig självt, klickar i ”Stockholm” till ”Överallt” (eller motsvarande sökningsalternativ) och att resenerven alltid bara vill mer och mer och mer, ju mer vi reser?

Så jag satt där och sökte, sådär lite på kul, på resor från fredagen då sportlovet börjar till söndagen då det slutar.
Jag var en sväng i Afrika, i Förenade Arabemiraten, nästan på Kuba men det blev för lång flygresa och lite för dyrt.
Men så plötsligt. Indien. Det blev faktiskt Indien som blir vår sportlovsresa.
Kära Indien, där vi hade det så härligt när vi reste omkring där för några år sen.

sportlovsresa barn

Vi siktar på skönaste häng-stranden Palolem i Goa där vi var även i februari 2015 (på Jacks femårsdag, bland annat!). Relativt billigt reguljärflyg, toppen flygtider även om det är byten i både Delhi och Bombay. Och tiderna gör att vi bedömt att det känns värt att dra även om Asien vid en första anblick kan kännas lite långt när det bara är en dryg vecka. Men Indien är ändå inte SÅÅÅ långt…
– Jag bokar, sa jag till Patrik.
– Gör det, sa han.

sportlovsresa
Jacks femårsdag

sportlovsresa asien
Älskade små reseungar

Och så gjorde jag det.
Till detta ser vi framför oss en billig liten bungalow utan större bekvämligheter men nära stranden. Vi behöver ingen lyx om vi får vara där, tillsammans, och bara vara och äta sjukt billig och god mat. Boende inte bokat än, man vill ju suga lite på den här bokningskaramellen känner jag och inte bränna av allt direkt…

sportlovsresa med barn

Jorden runt-tisdag idag blev alltså av lite annan karaktär.
Att säga att reseletar-fingrarna helt fått frid vore inte helt sant, de behöver tydligen nån slags ständigt pågående sysselsättning. Men inuti känns det lite lugnare. Det finns något därframme att längta lite extra till. Lättpackade ryggsäckar, flipflops och inte så mycket mer.
Hur länge är det egentligen kvar till februari?

sportlovsresa 2018

sportlovsresa familj


Restips: resa med barn i Asien 10-12 dagar

7 Comments
indien27

Vi fick en fråga från läsaren Helena om Asientips, detta gäller 10-12 dagar nästa vinter tillsammans med barn som då är 3,5 och 9 år gamla. Familjen har tidigare testat Thailand och Singapore och vill nu prova något annat.

indien27

Palolem, Goa.
För att tipsa om resmål behöver man egentligen veta så mycket, på sätt och vis. Vi är ju alla så olika, och det är ju de egna önskemålen och förväntningarna som delvis avgör om det blir bra i slutänden.
Men med det sagt; det jag tänker på här är att det är relativt kort tid, och då tycker jag det kan vara klokt att ta hänsyn till restiden, så att inte alltför mycket tid går åt till själva resan.
Några tips (och jag lägger in lite länkar till äldre inlägg om du/någon annan vill läsa mer om våra tidigare upplevelser):

indien26
Goa, Indien. Inte så lång flygresa jämfört med mycket annat i Asien, och vi trivdes superbra på lugna, fina stranden Palolem förra året.
En fördel med Goa är att det finns många olika stränder, skulle gissa att det är runt 10, och varje strand har sin egen karaktär. Gillar man mer tillrättalagt charterliv så finns det, vill man bo fint med pool går det att lösa, och så finns till exempel Palolem med många mindre ställen med strandnära enkla små bungalows och små restauranger på rad, och en matmarknad några kilometer bort. I övrigt inte så mycket aktiviteter/shopping att tillgå, men för oss var det perfekt.

IMG_3605 IMG_3641
Vi bodde väldigt enkelt (och billigt) här, på Royal Touch beach resort saknades pool och air condition, och väggarna var hur tunna som helst och duschen fungerade väl knappt.
Men SOM vi trivdes här!
Barnen blev så väl omhändertagna, och vi hade vår egen servitör/allt-i-allo Arjun som blev som en vän under de tio dagar vi var här.
Han fixade bland annat så att Jacks femårsdag blev helt fantastisk, med fyrverkerier, present och specialbeställd tårta med Jacks namn på.

IMG_3700 IMG_3769 IMG_3671 IMG_3738

Dessutom var maten fantastisk på restaurangen, det spelade ingen roll vad vi beställde.

Sri Lanka! Ja… nu har vi inte varit där – än! Men ge oss 1,5 månad till så lovar jag att jag kommer ha massa bra superbra Sri Lanka-tips!
En spännande destination, enligt mig, som vi ser jättemycket fram emot att upptäcka.

Vietnam är ett intressant och häftigt land. Här beror det dock mycket på vad man villl se och göra, så läs på ordentligt och utgå från vad just ni vill ha ut av vistelsen. Jag rekommenderar INTE strandorten Nha Thrang, här hamnade vi några dagar och det var ett av få ställen på vår halvårsresa där vi faktiskt inte trivdes så bra. Opersonligt, högljutt, tråkturistigt och allt det fina vi dittills hade upplevt som så speciellt med Vietnam var som bortblåst. Undvik!

Jag är också lite kluven kring ön Phu Quoc. Vi hade det visserligen härligt när vi var här vintern 2014, men det kändes som att vi var där i sista sekunden, på något sätt. Det byggdes på en massa ställen runt om på ön. Och det man satsade på verkade vara stora hotellkomplex.
Det var något lite… stressigt över det hela. Och även om vi hade det bra och fint på vår lilla del av den långa stranden Long Beach så var inte helhetsupplevelsen av ön sådär raktigenom bra som jag hade önskat för att reservationslöst tipsa vidare.

Jag skulle kunna tänka mig att återvända, det ÄR en vacker ö, men då skulle jag göra väldigt mycket research först för att se så jag verkligen hamnade på en del av ön som fortfarande står för det jag/vi vill ha.

Vi tyckte att Hoi An var en fantastisk stad, och här finns möjlighet till både stränder och kultur i form av den gamla häftiga stadskärnan. Titta gärna på våra inlägg härifrån om ni är intresserade.

Vi åkte även på en häftig kryssning på Mekongfloden i södra Vietnam.

Gillade även både Hanoi och Saigon, och allra mest Hanoi. Cool, genuin stad.

hanoi12

hanoi10

Hanoikväll (vintern 2014)

• Vi älskade även Bali, och kommer att återvända dit nu. Men jag skulle själv känna att 10-12 dagar är för kort tid med tanke på att det är lång restid. Men OM det skulle bli aktuellt med en längre resa så tycker jag verkligen att Bali är värt att överväga.
Och även härifrån kommer det betydligt fler tips inom en inte alltför avlägsen framtid 🙂

*

Det finns kanske läsare som har andra tips på andra Asienresmål som kan passa Helena med familj? Skriv gärna en kommentar här eller på vår Facebooksida i så fall.

hanoi1

Om man är sugen på att köpa en ny hatt i Hanoi är detta fullt möjligt att göra…

Om att resa med bebis: Med Milo, 8 månader, på luffen (Eller: inlägget om hur allting började)

5 Comments

IMG_1295 copy

Jag åkte på min första utlandsresa först när jag var 18 år (Danmark undantaget).
Men sen reste jag massor, på ganska få år. Alltifrån Kos och ett gäng andra grekiska öar till Dominikanska republiken, Malaga, Nice, Paris, Barcelona, Bulgarien, Amsterdam, brasilianska Natal med mera. Plus att jag bodde i London i totalt nästan ett års tid och jobbade som utrikeskorre åt Expressen.
Backpackade i Thailand år 2000 med min kompis Josse, återvände flera gånger med Fatima, och vi hängde också med Elin. Jobbade också mycket med tsunamin och var då i Thailand ett antal gånger under ett år. Och så kärleksresan med Patrik vintern 2008 som blev till en förlovningsresa (eftersom han föll på knä och friade i strandkanten på ljuvliga ön Koh Rok i Thailand)
Patrik hade inte flängt lika mycket som jag när vi träffades, men ändå hunnit med en hel del han också, mycket skidresor, USA mm.

När Milo föddes startade Patrik och jag ett sparkonto. Vi döpte det till ”The trip of our lives”, eftersom vi nog tänkte att vi aldrig någonsin skulle komma i närheten av den jätteresa vi nu planerade för oss och Milo.
(Vi har fortfarande kvar samma konto, det är där vi nu sparar till jorden runt-resan)

Milo var åtta månader när vi åkte, och i två månader luffade vi runt i Thailand tillsammans med honom. Vi var på Hua Hin, Koh Lanta, Koh Kradan, Koh Hai och vid floden Kwai i Kanchanaburi.

MILO COCONUT 3

Våra ryggsäckar var proppfulla med blöjor och barnmat den gången, ett misstag vi inte gjorde om efter den resan… Blöjor fanns ju att köpa på varenda SevenEleven, och barnmat fanns det i matbutiken Lanta Mart – och framför allt så åt han vanlig mat! Det var aldrig något problem att få barnvänliga rätter tillagade (ofta gratis)

– No salt, no sugar, blev ett mantra när vi beställde och det verkade funka.

För att undvika för långa sträckor i bil åkte vi en del tåg, bland annat nattåg mellan Hua Hin och Trang, och i provinsen Kanchanaburi där vi åkte tåg längs floden Kwai (otroligt vackert!!)

IMG_4478 copy.Vi hade med flytväst och bilbarnstol, och det hade vi även kommande Thailandsluffer med båda barnen.

Det var en väldigt fin resa. Vi badade väldigt mycket, och det var jättehärligt att kapa bort två månader av den första bebisvintern hemma…

IMG_4397
Båtfärd på floden Kwai. Flytvästen var alltså med hemifrån, något vi rekommenderar om man tänkt åka båt eftersom det inte är alltid det finns på plats och särskilt inte i små storlekar.

En sak som har blivit annorlunda sen dess är att vi under den resan oftast valde dyrare boenden, för att vi tänkte innan att det var viktigt att det var bekvämt och nära havet, så att en av oss skulle kunna gå hem och vila med honom på dagarna när det behövdes.

Men det slutade ju alltid med att han sov i vagnen eller på en sarong i skuggan, och dom där bekvämligheterna vi tänkt att en bebisfamilj behövde var nog aldrig så särskilt viktiga egentligen.

resa med bebis

Nästa tvåmånaders Thailandsluff – när Milo var 2,5 år och Jack fyllde 1 – bodde vi enklare och var nog överlag lite ”coolare”.
En höjdpunkt då var vistelsen på ön Laoliang, där vi tältade och firade Jacks ettårsdag.

laoliang

I efterhand kan jag tänka att det måste ha varit lite… utmanande att backpacka runt med två blöjbarn, två vagnar, två bilbarnsstolar… Men minnet även av den resan är att livet kändes så enkelt, mycket enklare än hemma.

koh lanta
Kvällspromenad i Klong Nin, Koh Lanta. Och på tal om vagnar så valde vi alltid bort de där ihopfällbara paraplyvagnarna under de där åren, vi hade sett för många som gick och kämpade i sanden med de där små hjulen… Vi tänkte att det är sällan man har behov av att fälla ihop vagnarna under själva vistelsen så för oss blev funktionen – stadig att dra och skön att sova i – viktigare än vikten och lätt-att-fälla-ihop.

Idag har vi avklarat följande längre resor med barnen:

Fyra Thailandsluffer som alla varade i cirka två månader (tre Thailandsluffer för Jack) Totalt har vi bott på 13 olika öar (tror vi) + i Kanchanaburi, på fina Thung Dong Farm i norra Thailand, i Bangkok, Trang, Trat mm.

En halvårslång resa genom Sydostasien, sju länder

Sex veckors resa i två provinser i Indien.

Och däremellan en hel del annat i Sverige o utomlands: en vecka med Milo i arabemiraten Sharjah när han var 1,5, en sista minuten-flygstol till Djerba, Tunisien, en vecka i husbåt utanför Berlin, jag & barnen en vecka på Rhodos i somras, en vecka på Kreta, camping i Sverige mm

Vi har ofta fått frågan om det inte är svårt att resa med små barn.

Svaret är ju nej, i så fall hade vi ju aldrig rest som vi gör. Sen är det självklart så att det bara blivit enklare o enklare.
Vi har hittat de reserutiner som funkar för oss, och framför allt har ju barnen blivit väldigt vana vid det resande livet.

Den egentliga enda uttalade ”strategi” jag och Patrik har haft genom åren har varit att alltid tänka på vår egen inställning och vad vi förmedlar till barnen.
Utstrålar vi att det är skitjobbigt att vänta på en försenad nattbuss i timmar på en busstation där ingen pratar engelska och ingen information på engelska finns, i en stad någonstans i Malaysia (true story) Ja, då kommer ju barnen också tycka att det är skitjobbigt.
Sen är det verkligen inte så att vi är hurtfriskt jätteglada hela tiden… Men våra barn är faktiskt väldigt ”o-gnälliga” när det gäller sånt som väntetider, långa flygresor och liknande. Så ”taktiken” tycks ju ändå ha funkat.
Samma sak med känslor som rädsla. Nu har vi inte hamnat i några direkta farliga situationer (peppar peppar…) men Patrik har vissa anlag för flygrädsla, och någon gång har vi hamnat i lägen där jag också har känt mig rädd över något. Men där är vi jättenoga – INTE ge uttryck för rädsla inför barnen.

Vi har också alltid varit jättenoga med solskydd. Ofta långärmade solskyddskläder och alltid solskyddsfaktor 50 på barnen. Dag efter dag, oavsett vad vi tänkt göra den dagen.

MILOMAMMA SOLKEPS copy

En bebisprodukt som vi förresten hade stor nytta av på den där första resan med Milo var en tyg-barn”stol” i fickformat. En sånhär (se länk)
Kanonbra, i alla fall för oss.

Vi hade också en jättebra flytgrej till Milo den resan, som han satt i och flöt jättebra i.

IMG_1495

Så visst finns det smarta grejer som kan underlätta resandet. Men generellt sett är nog vårt tips att inte hetsa upp sig jättemycket över packningen, även när man reser med små barn. Ska man till hyfsat turistvana platser så finns det allra mesta att få tag på där.

IMG_3253


Följ oss gärna på Facebook för regelbundna uppdateringar om Jorden runt-planeringen, fler resetankar och mycket annat: