You searched for "bangkok". Here are the results:

Hejdå mamma & pappa! Hejdå Bangkok! Hejdå Thailand!

1 Comment

Sista dagen i Bangkok blev lugn och skön. Vi hade en förmiddag inne i vår fina hotellsvit. Patrik fixade frukost, och sen hade Milo och Jack några roliga timmar mormor-och-morfar-tid på egen hand, medan vi fixade med sånt som packning, räkningar och sånt som också måste göras ibland.

Eftermiddagen blev poolhäng vid Chatriums poolområde. En rolig park och mycket barn fanns också tillhands, populärt såklart!
Och lunchen! Vilken bonus. Visade sig att hotellet hade lunchbuffé för 250 baht, knappt 55 kr, och gratis för barn! Och den var riktigt fin – många japanska kalla smårätter, som sushi mm, thailändsk curry, lax, olika kycklingrätter och… PUMPASOPPA! Sen vi bodde på farmen på Bali har Jack älskat pumpasoppa, men det har inte funnits på så många ställen. Men igår kväll Arun Residence fanns det, liksom idag på buffébordet. Lyckan var total, och Jack (som inte är så förtjust i så jättemånga olika sorters mat) slukade tre rejäla skålar med soppa.
Dessutom: dessertbord. Det gillar man ju.

En skön avslutning på en i och för sig kort Bangkokvistelse, men det känns som vi hunnit med och upplevt mycket.

Ikväll reser mamma och pappa hem till Sverige igen. Vi följer med till flygplatsen, och sen åker vi till ett hotell därute där vi bor en natt. Imorgon går vårt flyg till Hanoi, och en ny del av äventyret börjar.
Hej Vietnam, det blir kul att ses!

Men vi kommer att sakna er, allra käraste mor(mor) och (mor)far!

Poolområdet, Chatrium residence

Pumpasoppa!!

Vi saknar er redan!

Några dagar i Bangkok

2 Comments

Vi lämnade Koh Phangan i tisdags, tog färjan till Surat Thani och därifrån flyget till Bangkok.
Vi hade en liten överraskning till mamma och pappa, vi hade bokat en svit med tre sovrum på Chatrium Residence. Inte så lätt att hitta så stora boenden att alla får plats i samma, men nu bodde vi fantastiskt fin i en stor våning på 140 kvadrat med ett härligt vardagsrum med utsikt över stan, en köksdel, sovrummen och två badrum.

Igår hade vi en heldag på stan, med skytrain bort till Siam-området där vi shoppade loss på smått galna men roliga köpcentret Platinum. Hur billigt som helst, en outlet där det är grejer och kläder högt och lågt, men letar man lite går det att göra riktiga fynd. Förra året köpte vi en hel del kläder till Milo och Jack där som har hållit jättebra och vi hittade mycket fint den här gången också.

Senare blev det skytrain ner till floden, och flodbåten till området mitt emot magnifika templet Wat Arun. Till vår glädje fanns det bord på restaurangen Arun Residence (som vi i vintras fick rekommenderade av kusin tillika ex-Bangkokbon Fredrik), och vi åt en jättegod trerätters med storslagen utsikt över templet. Fördrinken intog vi på takterassen i solnedgången. En minnesvärd kväll!!

Vardagsrummet i vår svit

Mamma och pappa på Arun Residence

Tidigare på dagen – lyxglass på Swensen’s

Milo köpte lite streetfood på eftermiddagen

Bangkok i bilder

No Comments

Vi hade verkligen roligt i Bangkok! Tre härliga nätter på Anantara Riverside Resort, där de hade en egen flodbåt som gick varje halvtimme till en bit bort på andra sidan floden, där det också fanns en skytrainstation.

 Syskonkärlek på Arun Residence där vi åt en lyxig middag i solnedgången
 Goa prinsar på restaurang Arun Residence, med vyn över vackra templet Wat Arun
På väg hem i den sena Bangkokkvällen

Patrik är mycket nöjd med denna bild som är tagen på hotellet

 Kväll i bubbelpoolen på hotellet

Tuk Tuk!

Ocean World!

Categories: Bangkok Thai13 Thailand

Bangkok!

3 Comments
Rolig dag i Bangkok!
Vaknade till en galet bra frukostbuffe, sushi, räkor, ostar, våfflor, omelett, kallskuret, smoothies osv, osv. Sen tog vi hotellets egen flodbåt en bit ner längs floden, gick av vid sky train- stationen Saphan Thaksin och åkte till shoppingdistriktet Siam. (Och bara skytrainresan var ju en hit, om ni visste vad många JÄTTEHÖGA hus vi såg, och hur högt upp vi åkte!)
Fokuserade på barnkläder idag och det gick väldigt bra måste jag säga! Köpte två par riktigt fina skor, två munkjackor, två hattar, två snyggjeans, tre skjortor, ett linne, tre t-shirts och två pyjamaser för ca 1000 svenska kr. Hängde mycket på Platinum shoppingcenter, och åkte sen tuk tuk till Siam Paragon där vi gick på Ocean World ( Sydostasiens största akvarium) Kollade in hajar, platta fiskar, runda fiskar, färgglada fiskar, sjöhästar, ormar… mm. Åkte båt med glasgolv där vi åkte över hajar.
 En annan stor höjdpunkt var 5D-bion om ett äventyr under havsytan. Killarna tyckte det var väldigt spännande, inte minst när stolarna skakade och det blåste in luft i biosalongen, och dessutom med 3D-glasögon på.
Flodbåt hemåt igen, till Anantara riverside resort där vi bor, och avslutade med ett par timmar vid poolen, mat från poolbaren och sent bad i jacuzzin som vi hade för oss själva innan vi gick upp till rummet för lite film och sovdags. (åtminstone för familjens tre yngsta…)
Först shoppades det hattar, sen blev det Ocean World och kolla fiskar,

Åker båt med glasbotten och ser bland annat en haj
Inte utan min hatt

Jack hänger med en haj

…och med den här killen

Tuk tuk

Milo får fin service i butiken när han provar skor


Liksom Jack

På flodbåten

Avslutade en kul heldag i storstan med att ha jacuzzin för oss själva

Categories: Bangkok Thai13 Thailand

En dag och en kväll i HETA Dubai

15 Comments

dubai marina

Ikväll när vi kom tillbaka till vårt hotell efter en dag ute i Dubai så utbrast Jack:
– Jag hade litegrann glömt hur kul det är att resa!

Det var roligt att han sa så, för idag gick jag själv runt med den där sköna “resekänslan” som vårt lilla team skapar tillsammans.
Vi har så kul ihop! Det är verkligen en lycka, detta.

Det var egentligen inte riktigt meningen att vi skulle hamna i Dubai. Det var ingen stad som låg överst på våra vill se-listor när vi drog igång jorden runt-planeringen.
Men mitt lite smått nitiska sökande efter bra flygbiljetter till Sri Lanka visade att det just när jag bokade blev det allra billigast med en mellanlandning i Dubai. (Sen blir det förmodligen ändå dyrare i slutänden eftersom det är ett betydligt dyrare land… Men men… ?)

Så därför är vi nu här!
Vi har också haft jättekul när vi har hängt med barnen i storstäder tidigare (Bangkok, Saigon, Hanoi, Singapore, Hongkong, Kuala Lumpur, Bombai, Berlin) och längtar alltid lite efter att sådana upplevelser – också.

En bra grej: bara två timmars tidsskillnad. Och sen blir det ytterligare två när vi landar i Sri Lanka på torsdag kväll.
Känns smart att ta det i etapper.

Hur som helst. Började dagen med sovmorgon, frukost och pool. Det är alltså 43 grader i skuggan här på dagarna just nu…

Vi har rätt låga ambitioner gällande Dubai. Inte den där måste-se-hela-stan-grejen.
Vi ska landa. Sova ut. Och göra vad vi vill och har lust med.

Idag gick vi ut och tänkte, kanske, promenera till Mall of the Emirates (ett av världens största köpcenter, dom gillar saker som är “världens största” här) Vårt hotell, som heter Novotel Dubai Al Barsha, ligger väldigt bra till. I alla fall för våra ändamål denna gång. Och vi tyckte inte en kvart lät så långt…
Men ja, det var alltså 43 grader i skuggan därute så vi tog det något svalare alternativet – metro. Bara en station.
Här är lite bilder från våra timmar i Mall of the Emirates:

mall of the emirates dubai

lego dubai

Och tänka sig – det fanns en Legoaffär i Dubai också!

food court mall of the emirates

Food court är en Thunbergsk tradition i storstäder. Idag blev det lunch från fyra olika ställen; Milo åt sushi, Jack burgare, jag libanesiskt och Patrik indiskt

magic planet dubai

Inne i Mall of the Emirates ligger ett stort nöjesfält, typ, som heter Magic Planet. Med bland annat radiobilar som våra söner älskar. Så det fick bli ett åk (trots en rätt oproportionerligt hög prislapp…)

ski dubai

Detta kändes dock INTE aktuellt! Ski Dubai, med inomhusskidbacke, rodelbana, pulkabacke, längdspår med mera. Allt i minus tre grader. Som sagt, inte aktuellt…

metro dubai

Sen tog vi tunnelbanan till området Dubai Marina, för att se det också. Allra bäst, enligt Milo och Jack, var fontänerna som började spruta vatten oregelbundet ur marken. De var helt genomvåta tillslut, men eftersom det fortfarande var över 40 grader varmt ikväll så var det bara välbehövligt. Och de självtorkade snabbt.

dubai marina


IMG_9880


Solnedgång över Dubai.

sunset dubai

Det här är så typiskt Milo-och-Jack-på-resa. Alltid två huvuden som tittar ut genom fönstret. Jag vet inte hur många gånger jag har sett dem i denna position på någon tunnelbana, tåg, buss eller spårvagn.

picknick

Vi gick förbi en jättefin matbutik i Dubai Marina ikväll och kom spontant på att vi kör hemma-picknick. Vi bestämde oss alltså för att strunta i restaurang och njuta lite extra av sviten vi bor i just nu (som vi vänligt nog blev uppgraderade till), med en massa utrymme. Det blev samosa, pasta/pesto-sallad, libanesiskt bröd, hummus, korvar och frukt. Väldigt gott (och väldigt mycket billigare än restaurangerna vi passerade i marinan…)

Efter det: kvällsdopp! (ser ni byggnaden i bakgrunden? Världskända hotellet Burj Al Arab lyser upp i horisonten)

novotel dubai al barsha

Hur förbereder vi barnen inför jorden runt-resan?

1 Comment


– Hur reagerar barnen på allt det här?
– Hur gör ni egentligen för att förbereda Milo och Jack?
– Förstår dom verkligen vad det är ni ska göra??

Ja, vi får många frågor, och såklart även om barnen. Vilket jag tycker är bra! Milo och Jack är ju resans huvudpersoner, så hur de mår, vad de tycker och känner är ju av yttersta vikt.


Dom har ju fattat ett tag att det vi ska göra åtminstone bryter av litegrann från vad de flesta ägnar sig åt under ett vanligt läsår i Sverige.
Härom dagen kom Jack hem från lekparken där någon hade stannat honom och frågat honom vad han hette.
– Jack, hade Jack svarat.
– Är det du som ska resa jorden runt? undrade lekparkspersonen.
– Ja, sa Jack.
Och samma sak hände visst några timmar senare när barnen cyklade och postade brev åt mig, och en vänlig kvinna kände igen dom och sa något om resan.
Dom har också fått vara med i radio, tv och lokaltidningen och berättat om sin resa, och det har dom tyckt varit roligt.


För vår del är det nog så att vi har lagt grunden till detta genom allt tidigare resande (3 (Jack)/4 (Milo) långresor genom Thailand (drygt 15 olika öar totalt + landsbygd & Bangkok ett antal gånger) / En halvårsresa genom Sydostasien (sju länder) / Sex veckor genom Indien mm)
Även om dom inte minns varje enskild dag från dessa resor så har dom massor av minnen och känslor kring vad resandet innebär.

marari kerala
Marari, Kerala. Indien, januari 2015.

Sen pratar vi alltid mycket om både tidigare resor och reseplaneringen med barnen. Dom gillar alltid att se på bilder, och även om dom inte alltid bryr sig så mycket om detaljer i reseplaneringen så kommer dom gärna förbi och kollar, tycker till om ett rum, hus eller vy som råkar vara uppe på skärmen, och så helt plötsligt berättar dom något eget minne från någonstans där vi varit någon gång.

luang prabangProvar att jobba som risbönder i Luang Prabang, Laos, våren 2014

Då och då snöar vi in tillsammans på någon karta som ligger uppe, plus att de verkligen gillar att läsa faktaböcker om jorden och kartböcker för barn. Ibland blir detta godnattsagan och då brukar jag förstås visa och peka var vi ska.
Men själva, inför varandra, så gör vi ingen jättestor grej av det. Det är ju inte så att vi vid varje måltid sitter och säger till barnen att “ÅHHH vilken jättesupergrej vi ska göra! Är ni inte pirriga! Visst ska det bli spännande?!”
De kommentarerna får komma från andra, och själva pratar vi mer om specifika resmål och praktiska förberedelser.


Allt det här är ju att förbereda dem, har jag insett när vi fått frågan om hur vi gör. Även om vi sällan tänker så. Det bara ingår.
Och även de praktiska sakerna, som vaccinationen, blir ju också en form av förberedelse.

Sen tror jag mer att vi kommer att ta det som det kommer. Det kommer ju att bli låååånga resdagar som säkert inte alltid är jätteroliga, men det är ju för tidigt att börja prata om nu.
Vi får ta det efter hand, beroende på resmål och vad som väntar just där.

Sen när det är dags för packningen ska de få vara med mer handfast, få egna ryggsäckar och välja de (väldigt få…) saker de ska ha med sig. De ska också snart få ladda ner första ordentliga laddningen e-böcker på Kidsread (smart app för att slippa bära på böcker, vilket ju inte går i det här sammanhanget. Men läsas ska det ju göras, helst mycket, och då känns detta som en rätt ultimat lösning)

Nu är det drygt 20 dagar kvar, och det känns som vi snart går in i ett lite mer praktiskt skede.
Vi får väl se hur vi reagerar allihop här framöver.

**

Om att resa med bebis: Med Milo, 8 månader, på luffen (Eller: inlägget om hur allting började)

5 Comments

IMG_1295 copy

Jag åkte på min första utlandsresa först när jag var 18 år (Danmark undantaget).
Men sen reste jag massor, på ganska få år. Alltifrån Kos och ett gäng andra grekiska öar till Dominikanska republiken, Malaga, Nice, Paris, Barcelona, Bulgarien, Amsterdam, brasilianska Natal med mera. Plus att jag bodde i London i totalt nästan ett års tid och jobbade som utrikeskorre åt Expressen.
Backpackade i Thailand år 2000 med min kompis Josse, återvände flera gånger med Fatima, och vi hängde också med Elin. Jobbade också mycket med tsunamin och var då i Thailand ett antal gånger under ett år. Och så kärleksresan med Patrik vintern 2008 som blev till en förlovningsresa (eftersom han föll på knä och friade i strandkanten på ljuvliga ön Koh Rok i Thailand)
Patrik hade inte flängt lika mycket som jag när vi träffades, men ändå hunnit med en hel del han också, mycket skidresor, USA mm.

När Milo föddes startade Patrik och jag ett sparkonto. Vi döpte det till “The trip of our lives”, eftersom vi nog tänkte att vi aldrig någonsin skulle komma i närheten av den jätteresa vi nu planerade för oss och Milo.
(Vi har fortfarande kvar samma konto, det är där vi nu sparar till jorden runt-resan)

Milo var åtta månader när vi åkte, och i två månader luffade vi runt i Thailand tillsammans med honom. Vi var på Hua Hin, Koh Lanta, Koh Kradan, Koh Hai och vid floden Kwai i Kanchanaburi.

MILO COCONUT 3

Våra ryggsäckar var proppfulla med blöjor och barnmat den gången, ett misstag vi inte gjorde om efter den resan… Blöjor fanns ju att köpa på varenda SevenEleven, och barnmat fanns det i matbutiken Lanta Mart – och framför allt så åt han vanlig mat! Det var aldrig något problem att få barnvänliga rätter tillagade (ofta gratis)

– No salt, no sugar, blev ett mantra när vi beställde och det verkade funka.

För att undvika för långa sträckor i bil åkte vi en del tåg, bland annat nattåg mellan Hua Hin och Trang, och i provinsen Kanchanaburi där vi åkte tåg längs floden Kwai (otroligt vackert!!)

IMG_4478 copy.Vi hade med flytväst och bilbarnstol, och det hade vi även kommande Thailandsluffer med båda barnen.

Det var en väldigt fin resa. Vi badade väldigt mycket, och det var jättehärligt att kapa bort två månader av den första bebisvintern hemma…

IMG_4397
Båtfärd på floden Kwai. Flytvästen var alltså med hemifrån, något vi rekommenderar om man tänkt åka båt eftersom det inte är alltid det finns på plats och särskilt inte i små storlekar.

En sak som har blivit annorlunda sen dess är att vi under den resan oftast valde dyrare boenden, för att vi tänkte innan att det var viktigt att det var bekvämt och nära havet, så att en av oss skulle kunna gå hem och vila med honom på dagarna när det behövdes.

Men det slutade ju alltid med att han sov i vagnen eller på en sarong i skuggan, och dom där bekvämligheterna vi tänkt att en bebisfamilj behövde var nog aldrig så särskilt viktiga egentligen.

resa med bebis

Nästa tvåmånaders Thailandsluff – när Milo var 2,5 år och Jack fyllde 1 – bodde vi enklare och var nog överlag lite “coolare”.
En höjdpunkt då var vistelsen på ön Laoliang, där vi tältade och firade Jacks ettårsdag.

laoliang

I efterhand kan jag tänka att det måste ha varit lite… utmanande att backpacka runt med två blöjbarn, två vagnar, två bilbarnsstolar… Men minnet även av den resan är att livet kändes så enkelt, mycket enklare än hemma.

koh lanta
Kvällspromenad i Klong Nin, Koh Lanta. Och på tal om vagnar så valde vi alltid bort de där ihopfällbara paraplyvagnarna under de där åren, vi hade sett för många som gick och kämpade i sanden med de där små hjulen… Vi tänkte att det är sällan man har behov av att fälla ihop vagnarna under själva vistelsen så för oss blev funktionen – stadig att dra och skön att sova i – viktigare än vikten och lätt-att-fälla-ihop.

Idag har vi avklarat följande längre resor med barnen:

Fyra Thailandsluffer som alla varade i cirka två månader (tre Thailandsluffer för Jack) Totalt har vi bott på 13 olika öar (tror vi) + i Kanchanaburi, på fina Thung Dong Farm i norra Thailand, i Bangkok, Trang, Trat mm.

En halvårslång resa genom Sydostasien, sju länder

Sex veckors resa i två provinser i Indien.

Och däremellan en hel del annat i Sverige o utomlands: en vecka med Milo i arabemiraten Sharjah när han var 1,5, en sista minuten-flygstol till Djerba, Tunisien, en vecka i husbåt utanför Berlin, jag & barnen en vecka på Rhodos i somras, en vecka på Kreta, camping i Sverige mm

Vi har ofta fått frågan om det inte är svårt att resa med små barn.

Svaret är ju nej, i så fall hade vi ju aldrig rest som vi gör. Sen är det självklart så att det bara blivit enklare o enklare.
Vi har hittat de reserutiner som funkar för oss, och framför allt har ju barnen blivit väldigt vana vid det resande livet.

Den egentliga enda uttalade “strategi” jag och Patrik har haft genom åren har varit att alltid tänka på vår egen inställning och vad vi förmedlar till barnen.
Utstrålar vi att det är skitjobbigt att vänta på en försenad nattbuss i timmar på en busstation där ingen pratar engelska och ingen information på engelska finns, i en stad någonstans i Malaysia (true story) Ja, då kommer ju barnen också tycka att det är skitjobbigt.
Sen är det verkligen inte så att vi är hurtfriskt jätteglada hela tiden… Men våra barn är faktiskt väldigt “o-gnälliga” när det gäller sånt som väntetider, långa flygresor och liknande. Så “taktiken” tycks ju ändå ha funkat.
Samma sak med känslor som rädsla. Nu har vi inte hamnat i några direkta farliga situationer (peppar peppar…) men Patrik har vissa anlag för flygrädsla, och någon gång har vi hamnat i lägen där jag också har känt mig rädd över något. Men där är vi jättenoga – INTE ge uttryck för rädsla inför barnen.

Vi har också alltid varit jättenoga med solskydd. Ofta långärmade solskyddskläder och alltid solskyddsfaktor 50 på barnen. Dag efter dag, oavsett vad vi tänkt göra den dagen.

MILOMAMMA SOLKEPS copy

En bebisprodukt som vi förresten hade stor nytta av på den där första resan med Milo var en tyg-barn”stol” i fickformat. En sånhär (se länk)
Kanonbra, i alla fall för oss.

Vi hade också en jättebra flytgrej till Milo den resan, som han satt i och flöt jättebra i.

IMG_1495

Så visst finns det smarta grejer som kan underlätta resandet. Men generellt sett är nog vårt tips att inte hetsa upp sig jättemycket över packningen, även när man reser med små barn. Ska man till hyfsat turistvana platser så finns det allra mesta att få tag på där.

IMG_3253


Följ oss gärna på Facebook för regelbundna uppdateringar om Jorden runt-planeringen, fler resetankar och mycket annat:

Om att älska både slott och koja

14 Comments

Efter helgens utsvävningar för mig på kryssningsjätten Harmony of the Seas i Medelhavet har jag – igen – tänkt en del på det här med vad vi som familj tycker om när vi reser.
Och jag kommer hela tiden fram till – att vi gillar olika.
Det märks både när jag tittar bakåt och framåt, på tidigare reseplaneringar och nuvarande jorden runt-planering. Resekamelonter de lux (eller inte de luxe, eller hur jag nu ska uttrycka det…)

campingliv

Sådär allra längst inne i själen så är vi väl den där backpackerfamiljen som njuter så vansinnigt mycket av det enkla. Jag är glad för det. Ingen av oss behöver lyx, fina poolområden eller coola nöjesparker för att trivas.
Men alla våra Thailandsresor, plus halvårsluffen i Sydostasien, har vi avslutat på femstjärnigt hotell i Bangkok (Anantara Riverside resort) och trivts hur bra som helst där.
Fast vi trivdes absolut lika bra i den enkla lilla bungalowen i Goa (150 kr natten) där vi spenderade tio dagar förra året.

IMG_3779
Vår bungalow på Royal Touch Resort, Palolem, Goa. Milo och Jack delade madrassen på golvet bredvid vår säng. Fanns ingen garderob eller byrå, men det löstes ju enkelt med snöre – som för övrigt ALLTID finns med i vår långresepackning!

Vi har bottMarina Bay Sands i Singapore, världens dyraste hotell att bygga när det uppfördes under stor uppmärksamhet, med infinitypool på 57:e våningen (!). Och i februari 2015 bodde vi på toklyxiga Trident i Bombay på 26:e våningen, och hade till och med ett tillval med tillgång till lounge med fri dryck och tilltugg med superutsikt över stan.
Och vi har tältat på en liten ö i Thailand, älskade vår natt i vindskydd vid sjön Gryten härhemma i Degerfors i slutet av förra sommaren, tycker att det är superkul med homestays där man bor hemma hos andra familjer (som när vi var i Backwaters, Kerala, Indien förra året) och har allra oftast bott på relativt enkla små bungalowställen utan några direkta bekvämligheter.

trident mumbai
Vid poolen, Trident, Mumbai vintern 2015.

Nu känner jag mig sugen på att uppleva en kryssning tillsammans med familjen, som något för oss nytt och annorlunda.

Men jag längtar lika mycket, kanske mer, efter att hyra husbil i Nya Zeeland i vinter.

Anantara Riverside Resord är ett av många flodnära lyxhotell i Bangkok. Foto: Anantara
UNDERBART fina Anantara i Bangkok, dit vi också återvänt flera gånger.

Det finns liksom ingen jättetydlig röd tråd.

koh jum thailand
Vår kära fina bungalow där vi har bott två gånger, bland annat julen 2014, på Freedom Hut på Koh Jum, Thailand. Inga fönster, öppna springor mellan brädorna i väggen och golvet, knappt fungerande dusch osv. Men ljuvligt!

Eller jo, det finns kanske en gemensam nämnare trots allt. För även när vi lyxar så letar vi alltid bra priser. Kollar olika sajter, jämför priser, flyttar dagar om det behövs. Alltid kostnadsmedvetet, även om priset ibland är högre än ett annat, enklare boende.

Det vi inte har gjort någonting sen barnen föddes är charter. Helt enkelt för att det har känts för dyrt.
Ibland tittar jag lite längtansfullt på de där resorna – för en som är besatt av reseplanering men inte alltid hinner så mycket som hon önskar att hon hann så kan en chartertripp till värmen, där jag inte ens behöver ha koll på bästa sättet att ta sig till hotellet – verka väldigt lockande.
Bara gå på en transferbuss, och kanske inte ens bry sig om i vilken del av landet man befinner sig i… Det vore, eh, en UTMANING för mig. Men kanske nyttigt.
Och jag vet ju att barnen skulle gilla det (också).
Men hittills har vi alltid prioriterat att kunna spendera mer tid ute på resande fot, istället för att pressa ihop alla kostnader på en eller två veckor. (Ja… valfritt familjehotell i låt säga Thailand över jul och nyår med all inclusive är nog faktiskt lika dyrt som våra tvåmånaders resor vi gjorde där varje år när barnen var mindre – inklusive lyxhotellsnätterna i Bangkok! 🙂 )

Jag vet inte om det verkar lite splittrat (jo, det gör det nog), men jag börjar inse att det är såhär vi är. Ryggsäcksfamilj med nån slags ständig dragning mot ännu mer och nytt, och som verkligen uppskattar en riktigt skön säng och en touch av lyx emellanåt.

Well. Kan konstatera att den kombinationen försvårar lite för hon den där som är besatt av reseplaneringen för familjen – eftersom nästan ALLT liksom känns intressant…

Så visst tar det tid, det gör det. Men resultatet blir ju faktiskt oftast rätt bra till slut, det får jag väl ge mig själv trots allt 🙂

Har ni som läser detta någon rödare resetråd än vad vi har? Dela gärna med er!

IMG_8146

En natt i vindskydd vid Gryten, Degerfors. Augusti 2015.

*

Min lista till världen

6 Comments

En rolig sak med att ha nystartat som mer aktiv resebloggare är att jag nu för första gången gett mig ut lite mer ordentligt bland andra resebloggare. Jag är till exempel medlem i Svenska Resebloggar vilket är jättekul, för via detta har jag redan hittat en rad nya bloggar att inspireras av och människor att hålla kontakt med på olika sätt som är lika resenördiga som jag 🙂

En följd av detta är också att jag hittat en trevlig och inspirerande lista hos bland andra Freedomtravel, Lisa (Livet från den ljusa sidan) och Towis
Nu vill jag också lista lite, och kanske inspirera någon jag också! Så, här är min lista till världen:

Favoritutflyktsmålet på orten där du bor?
Sjön Gryten, Degerfors. Omgiven av gammal trollskog, bra stigar omkring, fina grillplatser där det finns ved som man får ta. Vindskydd att sova i. Kvällssol vid den lilla stranden.

Gryten, Degerfors
En sån där magisk kväll i slutet av förra sommaren, när vi packade ryggsäckarna och sov en natt i vindskyddet vid Gryten. Ligger bara några kilometer från vårt hus.

• Var vill du helst möta våren?
Var som helst, höll jag på att säga. Jag längtar efter värme så skulle ha varit fint att ha fått dimpa ner lite längre söderut nu för att få lite mer vårkänslor. Paris hade ju varit trevligt, till exempel.
Såhär års brukar jag också vara lite avundsjuk på Malmö och övriga Skåne för att de får vår tidigare än oss, så det kunde ju också vara ett alternativ här framöver.

Tre weekendstäder du gillar – eller tror du skulle gilla?
London. Det börjar bli ett tag sen jag var där nu, men sen jag bodde där i totalt nästan ett år (utrikeskorre för Expressen) så är jag för evigt förälskad i Notting Hill, promenaden längs kanalen i Little Venice och vidare till Regents Park, och så vidare…
Krakow gillade jag när Fatima och jag var där för några år sen! Billigt, fint och nära.
Bangkok. Jo, jag skulle kunna åka för en weekend till Bangkok även om flygresan är lång. Checka in på nåt tjusigt men ändå billigt hotell, äta massa streetfood, handla lite och äta middag mitt emot Wat Arun-templet i solnedgången.

Ditt bästa sommarställe i Sverige?
Vår familj har sommarstuga vid Vänern utanför Kristinehamn, det är svårslaget fint där.

Vänern, Kristinehamn, Värmland
Tagen från vår tomt. Ja, jag sa ju att det är svårslaget… 🙂

Om du fick välja ett ställe i ditt grannland, vart skulle du vilja åka då?
Hurtigruten i Norge. Det är en drömresa.

Finns det något resmål du blivit nyfiken på från att ha läst en bok, tidningsreportage, blogginlägg – eller sett film?
Väldigt många. Framför allt via tidningsreportage och blogginlägg. Just nu kan jag särskilt lyfta fram Maries blogg Resefamilj som en inspirationskälla inför kommande resan. Den handlar bland annat om deras liv och utflykter i nuvarande hemlandet Nya Zeeland.

Om du fick 20 000 kronor och en veckas ledig tid – vart skulle du åka?
Bara jag? Just nu längtar själen efter vila och värme, så jag skulle gärna sätta mig på planet till någon plats med ett mysigt, privatägt boende med pool och en liten by intill där jag kunde gå ut och äta utan alltför stora ansträngningar. Sicilien och Korsika vill jag gärna se, någon av de platserna hade passat fint nu.

Var finns paradisstranden?
De thailändska öarnas stränder är svårslagna, av det jag har upplevt. När vi kom till Sunset Beach på Koh Kradan första gången – det var en upplevelse jag inte kommer glömma. Jag, Patrik och Milo (då åtta månader) var helt själva på stranden en hel eftermiddag och spenderade även solnedgången där. Ett ljuvligt reseminne.
Och självklart stranden på ön Koh Rok, där vi förlovade oss ett år tidigare (med Milo i magen)

Vart skulle du helst åka med din bästa vän?
Henne kan jag åka var som helst med, det blir bra oavsett! Men just nu skulle det vara härligt med lite riktigt lugn & ro-tid ihop, så jag skulle välja typ litet pensionat i italiensk by framför storstad. Eller ett spa med många fina pooler där man inte behöver gå utanför hotellporten på en hel helg. Loka Brunn är ju finfint, till exempel.

Loka Brunn spa
Jag är en ganska “o-lyxig” person i vanliga fall men spa:n med sköna pooler och mycket lugn är jag toksvag för. Tidigare i vinter unnade jag och en kompis oss dagspa på Loka Brunn som ligger rätt nära oss. Väldigt skön dag.

…och vart vill du åka med din partner?
Jorden runt…
Men ja, om det bara skulle vara vi skulle det vara kul att åka till nån storstad och ramla runt och låtsas att vi var tio år yngre, hänga på pubar till sent, sova länge på morgnarna, äta massa massa god mat från världens alla hörn och ha kul. Jag väljer New York!

Var skulle du helst vilja äventyra?
Just nu ser jag väldigt mycket fram emot att vi i november ska äventyra oss upp till de trefärgade vulkansjöarna, Kelimutu, på den indonesiska ön Flores.

Av de ställen du varit på, i Sverige eller utomlands, vart skulle du helst vilja åka tillbaka?
Det är en sjukt svår fråga. Det är ju väldigt många ställen. Om jag måste säga EN plats så säger jag 4000 islands, skärgård i Mekongfloden i södra Laos. Jag älskade verkligen öarna Don Det och Don Khone, och skulle gärna cykla omkring där igen.

4000islands

Vilka resor, nästgårds eller långt bort, har du inplanerade?
Förutom att vi ska åka jorden runt i nio månader och då besöka bland annat Dubai, Sri Lanka, Malaysia, Indonesien, Nya Zeeland och ett gäng andra länder, så ska jag faktiskt också en sväng till Barcelona senare i vår.
Men i övrigt är det inget inbokat, mer än en tripp för att hälsa på vänner i Stockholm. Vilket ju är nog så viktigt och bra!

Dina topp tre drömresor i Sverige som du ännu inte upplevt?
Fjällvandra. Har aldrig lockat mig tidigare, men nu med barnen skulle jag verkligen kunna tänka mig det. Jag tror vi som familj skulle gilla det.
Österlen vill jag verkligen göra fullt ut. Lägga en hel del tid och verkligen utforska denna speciella del av landet.
Åka flotte på Klarälven. Jag har visserligen gjort ett jobb om det, så jag har ju upplevt det. Men vill göra det tillsammans med familjen också, det blir ju något helt annat.

Dina topp tre drömresmål i världen som du ännu inte upplevt?
• Nya Zeeland (kommer i december!!)
• Island
• Costa Rica (sannolikt nästa vår)

Categories: LISTAN Resetankar

Läsarfråga: Hur tänker ni kring vaccin och sjukvård för barnen när ni reser?

No Comments

Den senaste veckan har vi fått så otroligt mycket kommentarer och respons angående våra framtidsplaner (TACK!), och bland dessa även en resefråga som har med detta med små barn, vaccin och sjukvård att göra.

Jag hittar dessvärre inte tillbaka till frågan just nu, så jag hoppas att mitt svar når fram denna väg till dig som skrev.

Du som skrev kände själv en oro för att befinna dig långt ifrån modern sjukvård vid tanken på att eventuellt resa långt bort med barn, och undrade också om hur vi gjort med vaccinationer.
För oss har det förstås varit självklart att barnen är ordentligt vaccinerade, och detta har gjorts i samråd med barnavårdcentral och läkare hemma i Sverige inför de längre resor vi har gjort (med Milo sex stycken, med Jack fem varav en halvårslång i totalt sju länder).
Hepatit A och B är självklart, och vi har några gånger också fått sprutorna som ingår i det allmänna svenska vaccinationsprogrammet i förväg.
När vi tex reste med Milo till Thailand första gången (han var åtta månader då) så tog han tex vaccin för mässling innan avresa, som han egentligen skulle ha fått vid 18 månaders ålder. Samma sak har Jack gjort.
Inför vår kommande jorden runt-resa är tanken att så småningom kontakta en vaccinationsklinik och gå igenom hela vår rutt, när den har klarnat lite ytterligare.

Gällande tillgång till sjukvård under resornas gång så är det ändå så att vi alltid befinner oss på platser i någon slags civilisation, och därmed oftast tillgång till i alla fall enklare vård (typ vårdcentral) och en hjälpsam och vänlig lokalbefolkning. De (få) gånger det har hänt att vi behövt uppsöka vård har vi fått jättesnabb hjälp och uppbackning av människor omkring oss.
Dessutom finns det ju otroligt moderna sjukhus även i väldigt många andra länder. När vi var i Phuket en gång för några år sen var Jack tvungen att sy några stygn i huvudet en gång när han ramlat ner från en hotellsäng och slagit huvudet i en golvlist. Vi åkte direkt till Bangkok Hospital i Phuket town och fick urproffsig och toksnabb hjälp, inkl hjälp med att fylla i rätt försäkringspapper så att det bara var att skicka in när vi kom hem.

Vi är förstås också noga med försäkring, och SOS International finns ju alltid tillgängligt via telefon, och av andra resenärer vi mött har vi fått höra exempel på att deras hjälp fungerat mycket, mycket bra när det gäller att snabbt ordna och slussa till specialistvård i princip var man än befinner sig.
Och kanske är vi inte så oroliga av oss, utan jämför med att det kan hända saker var som helst, även när vi är ute och vandrar i nån otillgänglig skog i Sverige. Och vi tänker att barn lever och mår jättebra även på de öar och lite avlägsna platser vi besöker utomlands.
Sunt förnuft är nog vår vägledare, för att låta lite högtravande. Vi har förstås aldrig några garantier mot någonting (men det har man ju å andra sidan aldrig..) men vi gör vad vi kan i förväg, har försäkringspapper i ordning, SOS-numret tillgängligt och tar inga onödiga risker i resandet. Men att undvika att resa för att något kanske, eventuellt ska hända känns främmande för oss.

309834_10150324393325910_379050348_n
Jack strax före sin ettårsdag vintern 2011 på Koh Kradan i Thailand.

Categories: Resetankar

Resrutten börjar ta form

9 Comments

Att boka en jorden runt-biljett är en aning mer komplicerat än typ tur-och-retur Bangkok, som vi har kört med rätt ofta tidigare.
OJ vad jag har läst på, surfat runt och funderat – hur gör man?

Som det planeringsfreak jag är, och som vill ha kontroll på varje del av resan, så har jag hela tiden känt att jag vill prova att boka själv (jag skriver jag eftersom det är jag som är bokningsansvarig 🙂 men självklart är Patrik även med i planerandet, men jag är väl den “lite” mer besatta av oss båda)

Det finns ju några resebyråer som är inriktade på bland annat jorden runt-biljetter, som Kilroy och STA Travel, och först var jag väldigt inne på att ta hjälp av någon av dem. Men så började jag hårdplugga Star Alliance reseplaneringsverktyg för jorden runt-biljetter, är ännu inte säker på att det blir det i slutänden, men kanon för att bygga sin egen rutt med hjälp av världskartan.

Det är ju inte det allra enklaste att välja ut vilka länder vi ska besöka. Om vi tar fram en kartbok slutar det lätt med att allt, allt, allt känns spännande, intressant, roligt, och så vidare. Dessutom finns det en hel del att förhålla sig till i en så kallad alliansbiljett (som jag är mest inne på just nu), som antal flygmil, stopp, mellanlandningar mm) Och vissa resmål gör att biljetten av någon anledning blir jättemycket dyrare. Man kan också välja att färdas själv, tex via buss/tåg mellan länder och på så sätt “tjäna” ett stopp i biljetten. Ja hjälp, det har tagit TID att förstå sig på detta.
Dessutom ska det ju tas hänsyn till budget – vad det kostar att befinna sig I de olika länderna kan ju vara mer avgörande än vad det kostar att resa TILL dem. Och visumregler, klimat vid den tänkta restiden mm.

Men under vintern har det börjat växa fram en tänkt rutt. Och idag fick jag ÄNTLIGEN tid att sätta mig ordentligt med planeringen igen.
Fick panik i mitten av dagen när hela planeringen såg ut att falla för att jag hade fattat en rätt viktig sak fel i det där planeringsverktyget. Bara att andas djupt och försöka lära om…

Planeringsdagen slutade i alla fall med att jag hade bytt ut det tidigare tänkta Mauritius mot Seychellerna (gav totalt färre flygmil) och petade in Jamaica på slutet istället!

Det hinner säkert ändras någon mer gång, men så här såg det i alla fall ut när jag satte punkt för idag:
• Seychellerna • Sri Lanka • Indonesien (Bali/Flores) • Nya Zeeland • Söderhavs-ö/ar • Nicaragua • Costa Rica • Panama • Jamaica • New York

Skärmavbild 2016-02-20 kl. 23.09.41

Stor guide i Allt om resor: 20 pärlor i Asien

No Comments

Efter vår halvårslånga resa genom Sydostasien har det blivit en hel del guider och reportage.
I nya numret av Allt om Resor finns bland annat denna guide till 20 asiatiska pärlor. Alla är platser som satte speciella spår, på olika sätt.

Skärmavbild 2015-09-10 kl. 15.26.32

Texten:

Ljuvliga stränder, fantastiska sevärdheter, mysiga hotell och häftiga städer! Allt om Resors reporter reste runt i ett halvår i Sydostasien och valde ut 20 favoritstopp längs vägen.

1. Tanjung aanstranden, Lombok, Indonesien

En nästan cirkelformad strand som sträcker sig runt en vik av havet på Lomboks sydspets, någon mil utanför turistorten kuta. allra längst ut på cirkeln finns en liten öppning mot det stora havet, men känslan blir snarast som att befinna sig på en oändlig strand runt det klarblå havet. när vi kom dit på morgonen var vi i princip helt själva, förutom några fiskare som stod på en klippa och fiskade. resten av dagen förlöpte i långsam takt med varma bad med vacker bakgrundsvy.

2. Gamla stan, Hoi An, Vietnam

En stad som verkligen förtjänar sin plats på Unescos världsarvslista! De gamla historiska husen, floden som rinner genom staden, marknaden, restaurangerna med sina terrasser ut mot vattnet och alla hundratals lanternor som lyser upp staden på kvällarna när solen har gått ner. Dessutom finns en lång, fin sandstrand en halvmil utanför stadskärnan. En Vietnamfavorit!

3. Koh Phayam, Thailand

Jo, det går fortfarande att hitta riktiga paradisöar i Thailand där inte massturismen slagit ner sina klor än. Nära gränsen mot Burma, på västkusten, ligger denna sköna lilla ö med breda stränder och avslappnad atmosfär. Inga bilar finns på ön, som har två lite större stränder – Ao Yai och Ao Khao Kwai – med ett gäng barer, restauranger och resorter att välja mellan. Men för den som söker det riktiga backpackerlivet i enkla bungalower i avskild miljö och långsamt gungande hängmattor rekommen deras Sabai Sabai på andra sidan ön, närmare hamnen. Bungalower finns från 50 kronor natten och havet är din närmaste granne.

4. Flytande marknad, Mekongdeltat, Vietnam

Det finns flera flytande marknader i Mekongdeltat, och det är en häftig upplevelse att se hur befolkningen åker runt i sina träbåtar och handlar alltifrån frukt, grönsaker och andra livsmedel till prylar och möbler.

5. Restaurang Suza Hut, Koh Lanta, Thailand

På vackra Long Beach ligger denna restaurang med vällagad mat, trevlig personal, mysig atmosfär och dessutom en kaffebar där man med fördel hänger i någon av de sköna sofforna med första parkett mot stranden och solnedgången.

6. Little India, Singapore

En stadsdel att förälska sig i, särskilt om du gillar färger, kryddstark mat och spännande folkliv. Här finns prisvärda hostels för dig som vill bo till lite bättre priser än vad stadens hotell brukar kunna erbjuda, testa till exempel Moni Gallery Hostel på Lavender Street. Bland restaurangerna finns det hur många höjdare som helst, som Gurkha Palace där vi blev rekommenderade att prova specialiteten Gurkhali Lamb; grillat lamm som har kokats i chili och indiska kryddor. En rikligt tilltagen njutning för endast 55 kronor.

7. Teluk Nipahstranden, Pangkor, Malaysia

Under vår tio dagars vistelse på ön Pangkor på Malaysias västkust lämnar vi knappt stranden. Och varför skulle vi det? Det är ju exakt så här en paradisstrand ska se ut.

Särskilt mycket mer finns inte att göra på ön, men är målet sol, bad och god streetfood på en ö som ännu inte invaderats av västerländsk turism – då rekommenderas Pangkor!

8. Kuang Si vattenfallet, Luang Prabang, Laos

Som en saga! Det här vattenfallet är så vackert att det är svårt att beskriva. Efter själva fallet på 60 meter fortsätter vattnet rinna ner och skapa turkosa laguner på sin väg vidare genom landskapet. Här tillbringade vi en hel dag och badade och njöt av den fantastiska naturen.

9. Hotell Crazy House, Dalat, Vietnam

Hotellet är byggt av en kvinnlig arkitekt som ville gå utanför alla ramar och göra något HELT annorlunda. Hon har lyckats. Crazy House i Dalat på Vietnams landsbygd är verkligen galet. Det är ett hotell men lika mycket en nöjesattraktion, där man klättrar på smala broar, i grottor och höga tak som slingrar sig runt ställets olika byggnader. Varje hotellrum har namn efter ett djur som också finns uppbyggt i varje rum.

10. Kajakpaddling, Thailands övärld

Ett tips som gäller nästan oavsett vilken ö du besöker i Thailand – hyr en kajak och paddla i väg! Det är ett utmärkt sätt att se sig omkring, särskilt på de mindre öarna. Upptäck en dold liten strand, ät lunch på en restaurang på andra sidan ön och lägg till för bad när helst du har lust.

11. Ubud, Bali, Indonesien

En livfull stad med mycket kaféer, kultur, hantverk och yoga. Runt om stadskärnan breder risfälten ut sig, och risodlingarna letar sig till och med in på restaurangernas bakgårdar inne i stan.

12. Laoliang, Thailand

En liten ö i södra Thailand som är okänd för de flesta. Avskilt med en vacker strand som ramas in av spännande klippformationer.

13. Long Beach, Phu Quoc, Vietnam

Phu Quoc är en ö under förvandling. Hotelljättarna är på väg i rasande fart och de flesta befarar att den lilla ön i södra Vietnam snart har en helt annan karaktär än den lugna, sköna sol- och badpärla den hittills varit. Så skynda dig dit och njut av långa stränder, trivsamma resorter och lugna små strandrestauranger, innan det är försent.

14. Legoland, Johor Bahru, Malaysia

För alla med barnasinnet kvar! I samma kedja som Legoland i Danmark, men i asiatisk tappning och med bara några år på nacken. I minilandet hittar man miljöer från städer som Kuala Lumpur, Singapore och Bangkok uppbyggda av miljontals legobitar, och i vattenlandet glider man runt på legoprydda flytringar och svalkar sig från värmen. Fräscht, roligt och på enkelt bussavstånd från Singapore som gränsar till staden Johor Bahru där Legoland ligger.

15. Flodbåt på Mekongfloden, norra Laos
Långt från turiststråken, med bara naturen och den mäktiga Mekongfloden omkring oss. Under två dagar reste vi på floden i riktning mot den thailändska gränsen, vilket blev en speciell upplevelse. I de små byarna lever folket enkelt och fattigt, och det är långt mellan hotellen och de kommersiella aktiviteterna. Men söker man det äkta Laos och en unik natur så är landets norra delar något alldeles speciellt.

**

Mer om det nya numret.

En vecka i Sverige – jetlag, dagis och ett fyraårskalas

No Comments

En vecka hemma och vi har kommit rätt i dygnsrytmen, packat upp och till och med arrangerat fyraårskalas (Jack firade ju sin dag i Vietnam, så hemmafirandet fick ske nu. Fotbollen – i Degerfors IF:s färger är en present från mormor och morfar)
Killarna kom otroligt nog rätt i tiden direkt. På något sätt blev det rätt med en lång dagflygning när de var vakna hela resan, några extra timmar på spänning/adrenalinkick och lyckorus över att träffa morfar, morbror Erik, gudmor Fatima, gudfar Magnus och lilla gudbror Leonard, och sen somnade de slutligen i bilen hem från Arlanda- och då var det redan Sverigekväll, och de sov till nästa morgon.

Lite annorlunda för Patrik och mig. Andra natten var jag uppe vid kvart över fyra-rycket och åt en semla, och nästa dag tvärsomnade jag mitt på dagen (vilket jag aldrig gör i vanliga fall) och sov ett par timmar.
Men nu verkar jag tillslut vara tillbaka.

Hur går det då? Jo, det går nog ganska ok. Det är mycket som är roligt med återseenden, och för barnen har hela veckan varit som att befinna sig i ett nytt coolt lekland – alla leksaker blev ju som nya, inte minst efter att ha levt med typ samma tio bilar och några legogubbar i ett halvårs tid… 🙂
Så dom har lekt hela dagar i sträck och nu även börjat på dagis igen.
Patrik jobbar, och jag har börjat jobba.

Men något känns ändå lite annorlunda. Det är svårt att sätta ord på vad det är, men det är på ett positivt sätt. Vi har verkligen fått med oss mer hem än bara en snabbt bortbleknande solbränna, så är det.

Varje morgon kommer mina killar nertassande, ofta vid sex, halv sju-tiden. Och så gosar dom in sig och sover en stund till, eller bara kramas. En riktig favoritstund varje morgon!
Ja, våran sång- och dansman var så nöjd med sitt kalas! Kläderna är köpta i Bangkok och en present från hans föräldrar. Men det var Jack själv som såg skjortan upphängd i en affär – “En såndär finskjorta skulle jag vilja ha!” Finskjortan köptes i smyg och fraktades hem till Sverige. Igår morse fick han den och blev så glad över att få vara så fin på sitt kalas! Och självklart i spike-frisyren!
Är så tacksam över vår resa!

Categories: Gräsholmen

FRÅGOR & SVAR 9: “Hur känns det att vara hemma?”

No Comments
Vårat hus, bild tagen ikväll

I måndags kväll landade vi på Bromma flygplats.
Hur det känns? Helt klart lite märkligt. Jag längtade aldrig hem under resan, inte en enda gång faktiskt, och den där känslan folk ofta pratar om när en resa närmar sig slutet, att “nu ska det ändå bli skönt att komma hem” – den kände jag aldrig.
Milo sammanfattade det hela väldigt bra en av de sista dagarna: “Det ska bli roligt att träffa dom jag längtar efter, men det är tråkigt att vi ska sluta resa”.

Exakt så. Jättebra att träffa närmaste vännerna och familjen. Men värre att bryta vår grej, vår resevardag, vårt äventyr. Även de sista dagarna i Bangkok kände både Patrik och jag att vi ville ännu mer, tänk om vi hade fått ta flyget (eller kanske ännu hellre tåget, eller nån buss, whatever) till någon ny plats istället för till Bromma airport… Fortsätta lite till.
Men det var dags, och vi har det bra hemma också, det handlar inte alls om det.

Men det har varit en otroligt lyckad resa, och det påverkar såklart hela känslan. Vi har haft tur, vi har knappt varit sjuka (tänk er det alla småbarnsföräldrar, en hel vinter med endast någon enstaka feberdag och någon enstaka lätt förkylning..), inte skadat oss, inte blivit rånade, inte lurade, knappt försenade, väldigt sällan besvikna på något. Barnen har älskat att vara på resande fot och det har varit fantastiskt att se dem växa och utvecklas som de har gjort.
Allt har gått otroligt bra, vi har haft enormt kul.
Självklart finns det en del i mig som velat ha kvar allt det där, och därför känns det lite vemodigt att vara hemma igen.

• Känns ingenting bra, utöver att träffa människor nära hjärtat?

Jo. Det som känns bra är att jag känner mig rejält energipåfylld, och jag känner mig förväntansfull inför saker som ligger framför. Tillvaron kommer att förändras en del (återkommer i ärendet..) och vi har redan börjat ta tag i sånt som har med det att göra.

Jobbmässigt så känner jag att jag vill jobba ännu mer med att skriva om resor, och jag hoppas kunna gå lite mer i den riktningen. Inte nödvändigtvis bara egna resereportage från Asien, utan hoppas kunna använda mig mer av de kunskaper jag faktiskt har när det gäller resande. Guider, tips, hitta rätt resmål för sina egna önskemål, hitta rätt boende, budgetresande, flygpriser… Börjar få rätt god koll på det här, om jag får säga det själv, och vill ägna mer tid även på hemmaplan åt detta i jobbet om jag kan hitta en bra form för det. Tycker det är vansinnigt roligt med allt runt omkring; planeringen, sökandet, jämförandet… Allt det där som tillslut kan leda fram till fantastiska upplevelser på plats.
Jag har också planerat att fortsätta blogga, och jag hoppas kunna utveckla bloggen till att både vara personlig men också mer “tipsig” på bredare front, med tips/förslag/tester riktade i första hand mot familjer men inte nödvändigtvis bara det. 

Allt det där känns roligt att ta tag i, och jag hoppas den känslan ska hålla i sig. Resan gav kreativitet och en hel del nya idéer. Vi kommer att hitta på mycket framöver, på olika fronter.

Ett varmt och innerligt TACK till alla som har följt oss under resans gång, här på bloggen och även på FB och Instagram, och till er som hört av er på olika sätt. Jag hoppas att ni vill fortsätta läsa, även om vi nu går in i en annan fas. Som sagt, mycket ligger fortfarande framför!

På nattåget mellan Chiang Mai och Bangkok för exakt en vecka sen. Sjukt konstigt att det inte är längre sen.
Sista kvällen på resan avslutade vi alltså med att åka pariserhjulet Asiatique Sky i Bangkok. Det var jätteroligt och en fin avslutning. Det var härligt att se Bangkoks alla lampor och se barnens glädje över att få åka. Vi hann resesammanfatta lite under den kvart pariserhjulsresan tog, och vi vinkade hejdå till Asien när vi var allra högst uppe på toppen. Ett fint minne!
Denna tavla sitter härhemma på vår sovrumsvägg, och det ligger mycket i dessa ord för mig. Har jag bara min lilla familj nära mig så kan jag befinna mig var som helst, själva platsen är egentligen inte så noga. Med dem kan alla ställen bli ett Hemma.

FRÅGOR & SVAR 8: “Sliter det inte mycket på er relation att leva så tätt ihop?”

No Comments

Sen kväll, dag 193 av 194 på resan och jag läser igenom det svar jag tidigare skrivit ner på denna fråga som jag och Patrik har fått angående hur det egentligen funkar – rent kärleksrelationsmässigt – att leva på det sättet vi har gjort nu i 6,5 månad.
Och ja, det är såhär det känns och har känts under resans gång:

Om jag ska vara helt ärlig så tycker jag att vi har det bättre ihop än nånsin. Det viktigaste ordet här är ”harmoni”. Det har vi nu.
Det har dessutom bara blivit bättre och bättre ju längre resan har gått. Vi har delat på de flesta ”sysslor” vi har vilka framför allt har med barnen, ekonomin och med reseplanering att göra.
Annat har blivit mer uppdelat – Patrik har skött mer när det handlat om pengar och inköp, som frukost när det inte ingått i vårt boende, vatten, shampoo och vad det nu är, och han är snabbare på att orientera sig på nya platser genom att fixa kartor och prata med folk tills han vet allt som är värt att veta om både platsen och alla som bor där (och kan uppdatera mig om allt när han kommer tillbaka…) Medan jag har haft mer datortid för bokningar/planering, blogg, jobb mm.

Som tur är så trivs vi helt enkelt med att vara tillsammans. Ingen av oss har särskilt stort behov av egentid, och tur är väl det… Innan resan trodde vi faktiskt att vi skulle tillbringa mer tid på egen hand – att den ena stack iväg en dag eller två för egna upplevelser. Men så har det verkligen inte blivit, helt enkelt för att vi inte velat..

Sen kan jag säga att jag trodde vi skulle har mer kvällstid-efter-att-barnen-somnat ihop än vad vi har haft, mycket beroende på att vi ofta lagt oss rätt tidigt… Solen och värmen kräver väl sitt, och märkligt nog har vi i princip alltid vaknat före barnen, varje dag. Jag vet faktiskt inte varför. Men det är tidiga morgnar och ganska ofta även tidiga kvällar.

Men själva resan är ju världens smartaste par-test, egentligen. Teamwork på stundtals ganska avancerad nivå, där ryggsäckar, visum, barn, pass och en helt ny valuta ska bollas med på random flygplats i nytt land – samtidigt som man ska hitta en taxi i ett myllrande kaos, och man måste försöka räkna ut vad som kan tänkas vara ett hyfsat okej pris (i den nya valutan) för en taxi in till stan. Och så vidare.
Samt hålla sams under tiden eftersom allt annat blir helt ohållbart…

Just den delen (flygplatser, taxikaos mm) kanske inte låter jätteromantisk, men å andra sidan har vi som tidigare sagt fått belöningen direkt – vi har kommit fram till en ny plats som vi tillsammans har planerat för och läst in oss på – och det har liksom blivit en enda stor kick att landa på rätt plats, tillsammans, och pusta ut över att allt gick bra, den här gången också.

Att ha ständig access till varandra tycker jag också är helt fantastiskt bra. Vi har ätit alla måltider ihop, promenerat ihop, planerat ihop, kvällshängt ihop och haft alla möjligheter att prata med varann hela tiden om vi så velat, och det har vi verkligen gjort. Vi har knappt sett på några tv-serier/program (vi såg “Bron” i oktober, sen dess inget), och bara någon enstaka film. Och jag har inte saknat det.

Det känns som att vi har växt tillsammans av att vi har fixat det här, jag törs väl säga det med bara knappt ett dygn kvar tills vi landar i Sverige… Kort sagt: vi har haft otroligt kul!

Till P: Jag är så galet stolt över våran resa och över oss som har fixat detta! Vi har gapskrattat tillsammans minst någon gång varje dag, oftast flera, – det är kul att inse att det faktiskt är och har varit så. 
Att komma hem blir konstigt men också bra. Teamet består; du, jag, Milo och Jack. Tack för äventyret! 
Jag älskar oss till månen och tillbaks!

En egen kväll under tiden vi hade besök av mamma och pappa (som barnvaktade Milo och Jack). Sjukt roligt – thailändsk reaggekonsert med Job 2 Do, vars låtar har följt oss som ett soundtrack genom alla gemensamma Thailandsresor tror jag – på Koh Phayam i januari. Toppenkväll!
Nyårsafton 2013/14, Koh Kho Khao, Thailand

 Bild tagen ikväll framför Asiatique Sky, Bangkoks tjusiga enorma pariserhjul som vi åkte med ikväll – en värdig och festlig avslutning på vår resa. Bangkoks glittrande skyline, lyckliga barn, lyckliga föräldrar.

FRÅGOR & SVAR 6: “Hur funkar det med barnens mat?”

No Comments

När det gäller Milo är det oförskämt enkelt. Han äter allt (utom bläckfisk), och vill testa nya saker så ofta det går. Hans standardsvar när vi frågar vad han vill äta är: ”Beställ nåt nytt till mig”.
Han frågar aldrig efter västerländsk mat (sist när det fanns spagetti och köttfärssås på menyn valde han i alla fall vietnamesiska vårrullar) och älskar fisk, kyckling, lamm, annat kött, nudlar, broccoli, tomater, majskolvar, såser, frukt, ostar, ägg i alla former, osv.

Vi var rätt oroliga för Jacks matvanor inför resan, ska medges. Han var riktigt petig med maten då och kunde – som exempel – rata vissa köttbullar för att de var ”för fyrkantiga”.
Han åt i princip inget protein utan bara kolhydrater, skulle man kunna sammanfatta det. Pasta och potatis var okej, liksom tomtegröt, pannkakor och någon enstaka sorts bröd. Vissa andra rätter gick bra ibland, men vägrades nästa gång.
I början av resan var det fortsatt petigt, men det har ”mjukats upp” mer och mer under resans gång. En omvälvande förändring för oss alla var på den organiska farmen på Bali när Jack plötsligt åt en stor tallrik pumpasoppa – och älskade det.
Sen dess har han nog snart ätit hundra tallrikar pumpasoppa, eftersom det lyckligtvis funnits på menyn rätt ofta både på Bali och i Vietnam, och även på några restauranger här i Laos.
Vi beställer också ofta ”fried beef” eller ”fried chicken”, no spicy utan sås, och det äter han med mycket ris till. Plus bananpannkakor, gröt när det finns, spagetti carbonara (ännu en matmässig utveckling i Jacks värld), indiskt naanbröd fyllt med chicken kebab (stor favorit tillsammans med pumpasoppan), hamburgare, skinkapizza och en hel del frukt.

Älskade pumpasoppa!
Milo köper streetfood i Bangkok
En fisk som Milo beställde – och åt upp – på Gili Air

FRÅGOR & SVAR 2: “Är det inte jobbigt att resa runt sådär med små barn?”

No Comments

Det korta svaret: nej.
Längre svar: fortfarande nej. Jag har i och för sig aldrig tyckt att det är särskilt ”jobbigt” att ha barn, jag ser det inte riktigt på det sättet. Sen kan situationer uppstå som är mindre roliga, och det är klart att det gör även när man reser.

Denna fråga fick vi senast i lördags när vi reste från 4000 islands i minibuss till staden Pakse. Jag satt bredvid ett danskt par i 30-årsåldern som frågade just det – är det inte jobbigt, dom är ju så SMÅ?!
Och det är inte första gången den frågan har uppkommit, om man säger så…

Jack fyllde 4 i februari och Milo fyller 6 strax efter att vi kommer hem.
Och, självklart (tror jag) har vi stor hjälp av att de är så resvana som de är efter våra tidigare Thailandsresor. De är väldigt trygga i nya miljöer, den delen är över huvud taget aldrig något problem.
– Är det här vårat hus nu? säger dom och kliver in över trösklarna på än den ena, än den andra bungalowen/hotellrummet.
– Ja, svarar vi.
– Hem ljuva hem! utbrister då Milo och kastar sig in på närmaste säng. Jack följer efter och så är den inflytten och ny plats-ritualen ur världen.

De dagar som funkar allra bäst, i princip helt gnällfritt varje gång, är lite oväntat nog resdagarna. Alltså de dagar när vi flyttar oss via flyg, tåg, buss, bil eller båt till en annan stad/ö eller land. Vissa dagar har vi verkligen rest från morgon till kväll, och just de dagarna är är alltid helt super. Jag vet faktiskt inte riktigt varför det funkar så bra, men kanske har dom lärt sig på något vis att det bara måste fungera.

De perioder som vi har haft högst dos av trots/tvärtom/testa gränser/envishet, ja vad man nu kallar det är faktiskt när vi har haft besök hos oss under resorna. Tro nu inte för en sekund att jag försöker insinuera att allt är bättre när vi är själva – vi har älskat varje stund av våra besök – men jag kan bara konstatera att barnen varit mer ”testande” då, i alla fall emot Patrik och mig.
Kanske för att det har varit mycket känslor och intryck, och att dom velat så mycket när någon kär person hälsat på dom, att det slagit över då och då.

Vi har förstås lite dagligt småtjafs om saker i stil med vem som ska smörjas med solkräm först, vilka skor som ska användas (av de två par var de äger här..), att de inte ska bråka om någon viss leksak, att de inte ska tjata om att få spela ipad, att Milo ska gå fortare (och inte med provocerande långsamma myrsteg eftersom han ”ser sig omkring”) och att Jack inte ibland kan bli jättearg bara för att hans mamma vänligt ber honom att ta på sig sin keps.
Det är helt okej för mig. Det är sånt som ingår i vardagen, både här och hemma. Jobbigt? Ja, precis som att det kan vara jobbigt att bråka om att vantarna måste tas på hemma.

Men en sak som vi i princip aldrig gnäller/bråkar om är själva resan och det vi gör och upplever. Dom är alltid med på noterna när det är saker på gång, och verkar tycka att det är lika kul att gå ut och göra någon storstad som Singapore eller Bangkok som att hänga på en strand.
Och min upplevelse är att vi totalt sett har mindre av trots/gnäll/vad man nu kallar det här, kanske för att det inte riktigt finns utrymme för så mycket tjafs om resevardagen ska fungera…

Men är det verkligen ALDRIG jobbigt?? Svarar vidare i nästa inlägg som kommer ikväll.

På flygplatsen i Singapore

Vår resevardag i bilder

No Comments
Vi spelar ofta spel medan vi väntar på saker&ting. Här “Fia med knuff” i väntan på lunch-pannkaka på Don Det

Packning! Något vi ägnar oss åt ganska ofta (och som vi blivit sjukt bra på!) Här packar Patrik inför morgondagens flytt till Luang Prabang (norra Laos) Och här är det packningssystem som gäller – väskan ni skymtar på golvet innehåller nämligen den del av vår packning som inte behöver packas upp förrän i Bangkok (om ca 14 dagar) Medan väskan på sängen alltså ska packas upp direkt på plats imorgon

Barnen leker med de enda leksaker de äger (i princip) just nu… Några bilar, några Star Wars- och Lego Chima-gubbar.. och ja, thats it. (och – det går superbra! vilket har stärkt oss i vår hittills inslagna linje, att vi inte kommer köpa så många och dyra leksaker till dem hemma i fortsättningen heller..)

Smörjer Milo med solskyddsfaktor 50. Varje dag, hela kroppen. Plus heltäckande solskyddskläder. Detta är något vi inte viker en tum ifrån!

Jag lämnar in tvätt till tvätt-damen mittemot. Här väger hon hur mycket det är. Två kilo denna gång – priset blev 16 kronor och jag hämtade det samma kväll, tokrent och dessutom struket

Jack sover alltid längst av oss alla, även när solen tittat in sen länge genom fönstren
Ibland kör vi hemmamiddag, som denna kväll då det blev picknick på rummet
Såhär ser vårt flytande hotellrum ut när det är nystädat 🙂 Älskar denna veranda!