You searched for "rhodos". Here are the results:

Rhodos i sommar? Missa inte underbara Lindos!

No Comments

akropolis lindos

Åh, vackra vackra Lindos! Ja, en riktigt fin resa för oss blev den jag och barnen gjorde förra sommaren. Vi drog till Rhodos och hade en riktigt härlig vecka.
Jag råkade hitta jättebilliga flygbiljetter (ditresan bokade jag med Norwegian, hemresan med Primera Air) och letade sen på ett hotell (Matina Pefkos) till bra pris, det var något erbjudande just då. Det jag ville var att vi skulle bo nära Lindos, och det var jag jätteglad för! Jag tror totalpriset blev knappt 7000 kronor för oss tre, om jag minns rätt.

lindos

lindos rhodos

När jag var 18 följde jag med min kusin Sofia med familj till Rhodos och vi besökte då byn Lindos. Jag tyckte det var en fantastisk stad då, och jag hade tänkt många gånger att jag ville återvända nu i väldigt mycket vuxnare ålder (och med en hel del ytterligare reseerfarenhet) Också för att det skulle vara roligt att se hur min första utlandsupplevelse “stod sig” 20 år senare, om det verkligen var så speciellt som jag tyckte då.

Jag, Milo och Jack bodde i Pefkos som ligger bara tio minuters bussresa från Lindos.
Och till min stora lycka så var ju byn sådär speciell som jag mindes den. De vita karakteristiska husen, de smala gränderna med slingrande gröna växter som ett tak över. Restaurangerna uppepå taken, och den mäktiga Akropolisruinen.

lindos view

Dessa bilder jag tog då tillhör mina egna absoluta favoriter som jag nånsin tagit själv på barnen. Ljuset i Lindos strax innan solen går ner!! och så i kombination med minnena av hur bra vi hade det, mina pojkar och jag.

2015-08-13 19.25.08

rhodes greece

Tre kvällar tog vi bussen till Lindos, bland annat den sista kvällen på ön. Då fick Milo och Jack själva välja vad de ville göra och valet var självklart – åka till Lindos, gå runt i gränderna och äta på restaurang på ett tak.
De åt stora portioner med moussaka medan solen sjönk över tempelruinen på klippan, och jag minns våra små samtal och hur glada de var att vi gjorde den här resan.

bus rhodes

rhodos semester

lindos rhodes greece

Ja, jag rekommenderar verkligen alla som reser till Rhodos att planera in ett besök i Lindos. Ligger knappt fem mil från Rhodos stad, och det går lokalbuss hela vägen. (Men – tar man bussen ska man veta att det är en ganska lång backe ner, och sen tillbaka upp igen när man ska till busshållplatsen uppe vid stora vägen. bara så att man är förberedd om någon i sällskapet tex har lite svårt att ta sig fram) Och det finns ju även taxibilar som går hela vägen ner till byns port.

Och vad ni än gör – missa alltså inte solnedgången!

(Efter resan fick jag ibland frågan, i olika varianter, om det inte hade varit tufft att resa ensam med två barn. Skrev om det då här.)

lindos grekland

**
Följ oss gärna på Facebook och häng med i våra förberedelser kring Jorden runt-resan, och andra tips om reseupplevelser:

Rhodos – På egen hand med två barn

No Comments

“Oj, ska du åka ensam med barnen?!”
Det var en inte alldeles ovanlig reaktion när jag berättade att jag och barnen skulle dra iväg en vecka till Rhodos.
Men det gick förstås hur bra som helst. Egentligen inte så mycket mer komplicerat än att resa två vuxna, även om det såklart är lite annorlunda. Detta var en budgetresa, vi flög reguljärt med lågprisflyg, bodde på ett ganska billigt hotell och tog oss fram med lokalbuss. Det funkade toppenbra.

2015-08-13 21.31.57

Största skillnaderna:
* Saker och ting tar längre tid. Man måste smörja in två barn med solkräm varje morgon istället för att ta varsitt barn, man kan inte gå i förväg och handla lite snabbt på vägen medan resten av familjen är kvar på stranden – om något ska köpas eller fixas måste alla följa med.
* Men detta var också något av det positiva! För det blev ju verkligen maxad tid med barnen. Jag var med dem dygnet runt, hela tiden, vilket jag verkligen ville. Varje gång de badade i havet var det jag som var med dem. Ingen onödig “egentid” som man lätt tar sig när en vuxen till är med. Bara massor av Milo & Jack-tid!

Mina råd:
* Egentligen ganska likt när man reser med barn över huvud taget, men kanske att planeringen blir ännu viktigare när man är själv. Vi åkte tex lokalbuss till flygplatsen, en resa på ca två timmar. Och då är det ju bra att ha koll på tider, hur lång tid det tar osv några dagar innan man ska göra resan.
* Förbered barnen väl och involvera dem i planeringen. Detta gäller ju förstås om barnen är så pass stora att de kan lyssna och förstå grejen (Milo och Jack är 7 och 5), och att förklara att “nu får ni vara lite extra stora den här veckan” hjälpte långt. De växte helt enkelt med uppgiften, och tyckte det var roligt och spännande att få hjälpa till lite extra!
* Packa inte massa onödigt. När tiden är begränsad är det inte roligt att lägga den på att plocka/städa i rummet hela tiden. Så lite grejer och kläder som möjligt underlättar alltid!
* Ha rimliga förväntningar. För mig var fokus på en rolig och mysig vecka med barnen, inte nödvändigtvis att se och upptäcka hela Rhodos. Sen gillar vi att se oss omkring och det gjorde vi, framför allt genom våra utflykte till Lindos. Men att tex hyra bil och dra runt hela ön får bli en annan gång…
* …men med det sagt så vill jag samtidigt slå ett slag för att göra något mer än att fastna vid en hotellpool. Låt resandet bli mer än hotellet!

IMG_7214

IMG_7234

Categories: Europa Grekland Rhodos

Med Milo och Jack på Rhodos

No Comments

Jag tog med mig mina små killar och drog till Rhodos en vecka! Denna sommar har vi ju hängt särskilt mycket ihop eftersom jag har varit föräldraledig en hel del medan Patrik har jobbat för fullt.

Vi flög reguljärt Arlanda-Rhodos och landade 23:30 på natten. Kanske ingen drömtid att landa när man reser med barn, men vi hade förberett oss och killarna var med på noterna. Det var till och med dom som såg till att vi hittade väskan (som dök upp på ett helt annat bagageband än där jag stod.., men dom fixade det!)
Det blev en natt på ett hotell nära flygplatsen, och nästa förmiddag vidare ner mot sydöstra delen av ön.

Vi hade hyrt rum på ett lägenhetshotell i staden Pefkos, jättenära stranden. Alltid så bra att ha kylskåp = alltid kallt vatten, frukost på balkongen, och det blev även ett par luncher hemma.

Spenderade som vanligt massor av tid i och vid havet. Vi älskar verkligen ljummet hav, alla tre.
En del pooltid blev det också, inklusive simträning!

Jag ska berätta lite mer om andra höjdpunkter, som var staden Lindos och dess gamla tempel. Fantastiska upplevelser.

Vi hade verkligen en jättefin vecka tillsammans!

2015-08-12 15.54.44

IMG_7798

2015-08-13 12.19.03

2015-08-14 18.52.57-1

2015-08-12 19.21.09

IMG_7228
Solnedgång, Pefkos

Categories: Europa Grekland Rhodos

Ett armband berättar: Vad betyder resandet för oss som familj?

1 Comment

Hur många ord jag än har så kan jag känna ibland att de inte riktigt räcker till när det gäller att beskriva vad resandet betyder och har betytt för vår familj.
Det kan liksom kännas lite tomt och klichée-igt att säga saker som att “vi har kommit så mycket närmare varandra” och “det är så berikande att uppleva andra kulturer tillsammans” (även om det också är sant)

Så jag tänkte att jag ska ta ett lite mer bildligt exempel.
Det handlar om det här armbandet som Jack har på sin högra handled.

IMG_9411

(Bild tagen vid sommarstugan vid Vänern ikväll)

Armbandet är tvinnat av en orangefärgad garntråd, och har suttit där sedan i mars 2014, alltså över två år. Det har överlevt den sista tiden av vår halvårsresa genom Sydostasien, två somrar med kontinuerligt badande, simträning en eller två gånger i veckan nästan året om, sex veckor i Indien, saltvatten, sötvatten, en Rhodosresa, dusch, fotbollsträningar och ett ständigt aktivt litet liv.

Jack fick detta fastknutet runt sin handled på lilla hantverksstudion/butiken Garden of Eden i staden Luang Prabang i norra Laos. Någonstans hade vi läst om detta lilla ställe som man skulle gå över en bro för att komma till, där man kunde få prova på att tillverka smycken. Det lät som en lite mysig aktivitet för en stund, tänkte vi, så…

luang prabang bridge

Sagt och gjort.
Över bron, och sen fortsatte vi en bit in på denna lilla halv-ö, tror jag att det var, och hittade snabbt Garden of Eden.

garden of eden laos

Här blev vi kvar i över en timme och barnen fick tillverka armband som sen blev presenter till mormor och farmor.
Ett jättegulligt par äger Garden of Eden, och tjejen visade så tålmodigt och pedagogiskt Milo och Jack hur man hanterade trådarna och de små pärlorna.

garden of eden luang prabang

betyder att resa

Under tiden knöt tjejen på eget bevåg varsitt armband till Milo och Jack, som hon sen fäste runt deras handleder.
Här ser ni det ligga på bordet framför Jack, precis när det var klart:

DSC06048

Milos föll nog av efter något halvår, om jag minns rätt. Men Jacks sitter alltså där än. Tråden börjar bli väldigt sliten, och även om det väl sannolikt snart faller av så har det fått vara en lång och härlig påminnelse om en sån där resedag som gav oss så mycket.
Det var helt nya upplevelser, i en otroligt vacker och speciell stad, i ett land vi aldrig tidigare varit i. Fina möten med nya människor, nya kunskaper, och minnen som vi bevarar än idag.
Både i våra hjärtan och, än så länge, runt en liten älskad handled.

garden of eden luang prabang laos

garden of eden luang prabang

IMG_9401

luang prabang

Om att resa med bebis: Med Milo, 8 månader, på luffen (Eller: inlägget om hur allting började)

5 Comments

IMG_1295 copy

Jag åkte på min första utlandsresa först när jag var 18 år (Danmark undantaget).
Men sen reste jag massor, på ganska få år. Alltifrån Kos och ett gäng andra grekiska öar till Dominikanska republiken, Malaga, Nice, Paris, Barcelona, Bulgarien, Amsterdam, brasilianska Natal med mera. Plus att jag bodde i London i totalt nästan ett års tid och jobbade som utrikeskorre åt Expressen.
Backpackade i Thailand år 2000 med min kompis Josse, återvände flera gånger med Fatima, och vi hängde också med Elin. Jobbade också mycket med tsunamin och var då i Thailand ett antal gånger under ett år. Och så kärleksresan med Patrik vintern 2008 som blev till en förlovningsresa (eftersom han föll på knä och friade i strandkanten på ljuvliga ön Koh Rok i Thailand)
Patrik hade inte flängt lika mycket som jag när vi träffades, men ändå hunnit med en hel del han också, mycket skidresor, USA mm.

När Milo föddes startade Patrik och jag ett sparkonto. Vi döpte det till “The trip of our lives”, eftersom vi nog tänkte att vi aldrig någonsin skulle komma i närheten av den jätteresa vi nu planerade för oss och Milo.
(Vi har fortfarande kvar samma konto, det är där vi nu sparar till jorden runt-resan)

Milo var åtta månader när vi åkte, och i två månader luffade vi runt i Thailand tillsammans med honom. Vi var på Hua Hin, Koh Lanta, Koh Kradan, Koh Hai och vid floden Kwai i Kanchanaburi.

MILO COCONUT 3

Våra ryggsäckar var proppfulla med blöjor och barnmat den gången, ett misstag vi inte gjorde om efter den resan… Blöjor fanns ju att köpa på varenda SevenEleven, och barnmat fanns det i matbutiken Lanta Mart – och framför allt så åt han vanlig mat! Det var aldrig något problem att få barnvänliga rätter tillagade (ofta gratis)

– No salt, no sugar, blev ett mantra när vi beställde och det verkade funka.

För att undvika för långa sträckor i bil åkte vi en del tåg, bland annat nattåg mellan Hua Hin och Trang, och i provinsen Kanchanaburi där vi åkte tåg längs floden Kwai (otroligt vackert!!)

IMG_4478 copy.Vi hade med flytväst och bilbarnstol, och det hade vi även kommande Thailandsluffer med båda barnen.

Det var en väldigt fin resa. Vi badade väldigt mycket, och det var jättehärligt att kapa bort två månader av den första bebisvintern hemma…

IMG_4397
Båtfärd på floden Kwai. Flytvästen var alltså med hemifrån, något vi rekommenderar om man tänkt åka båt eftersom det inte är alltid det finns på plats och särskilt inte i små storlekar.

En sak som har blivit annorlunda sen dess är att vi under den resan oftast valde dyrare boenden, för att vi tänkte innan att det var viktigt att det var bekvämt och nära havet, så att en av oss skulle kunna gå hem och vila med honom på dagarna när det behövdes.

Men det slutade ju alltid med att han sov i vagnen eller på en sarong i skuggan, och dom där bekvämligheterna vi tänkt att en bebisfamilj behövde var nog aldrig så särskilt viktiga egentligen.

resa med bebis

Nästa tvåmånaders Thailandsluff – när Milo var 2,5 år och Jack fyllde 1 – bodde vi enklare och var nog överlag lite “coolare”.
En höjdpunkt då var vistelsen på ön Laoliang, där vi tältade och firade Jacks ettårsdag.

laoliang

I efterhand kan jag tänka att det måste ha varit lite… utmanande att backpacka runt med två blöjbarn, två vagnar, två bilbarnsstolar… Men minnet även av den resan är att livet kändes så enkelt, mycket enklare än hemma.

koh lanta
Kvällspromenad i Klong Nin, Koh Lanta. Och på tal om vagnar så valde vi alltid bort de där ihopfällbara paraplyvagnarna under de där åren, vi hade sett för många som gick och kämpade i sanden med de där små hjulen… Vi tänkte att det är sällan man har behov av att fälla ihop vagnarna under själva vistelsen så för oss blev funktionen – stadig att dra och skön att sova i – viktigare än vikten och lätt-att-fälla-ihop.

Idag har vi avklarat följande längre resor med barnen:

Fyra Thailandsluffer som alla varade i cirka två månader (tre Thailandsluffer för Jack) Totalt har vi bott på 13 olika öar (tror vi) + i Kanchanaburi, på fina Thung Dong Farm i norra Thailand, i Bangkok, Trang, Trat mm.

En halvårslång resa genom Sydostasien, sju länder

Sex veckors resa i två provinser i Indien.

Och däremellan en hel del annat i Sverige o utomlands: en vecka med Milo i arabemiraten Sharjah när han var 1,5, en sista minuten-flygstol till Djerba, Tunisien, en vecka i husbåt utanför Berlin, jag & barnen en vecka på Rhodos i somras, en vecka på Kreta, camping i Sverige mm

Vi har ofta fått frågan om det inte är svårt att resa med små barn.

Svaret är ju nej, i så fall hade vi ju aldrig rest som vi gör. Sen är det självklart så att det bara blivit enklare o enklare.
Vi har hittat de reserutiner som funkar för oss, och framför allt har ju barnen blivit väldigt vana vid det resande livet.

Den egentliga enda uttalade “strategi” jag och Patrik har haft genom åren har varit att alltid tänka på vår egen inställning och vad vi förmedlar till barnen.
Utstrålar vi att det är skitjobbigt att vänta på en försenad nattbuss i timmar på en busstation där ingen pratar engelska och ingen information på engelska finns, i en stad någonstans i Malaysia (true story) Ja, då kommer ju barnen också tycka att det är skitjobbigt.
Sen är det verkligen inte så att vi är hurtfriskt jätteglada hela tiden… Men våra barn är faktiskt väldigt “o-gnälliga” när det gäller sånt som väntetider, långa flygresor och liknande. Så “taktiken” tycks ju ändå ha funkat.
Samma sak med känslor som rädsla. Nu har vi inte hamnat i några direkta farliga situationer (peppar peppar…) men Patrik har vissa anlag för flygrädsla, och någon gång har vi hamnat i lägen där jag också har känt mig rädd över något. Men där är vi jättenoga – INTE ge uttryck för rädsla inför barnen.

Vi har också alltid varit jättenoga med solskydd. Ofta långärmade solskyddskläder och alltid solskyddsfaktor 50 på barnen. Dag efter dag, oavsett vad vi tänkt göra den dagen.

MILOMAMMA SOLKEPS copy

En bebisprodukt som vi förresten hade stor nytta av på den där första resan med Milo var en tyg-barn”stol” i fickformat. En sånhär (se länk)
Kanonbra, i alla fall för oss.

Vi hade också en jättebra flytgrej till Milo den resan, som han satt i och flöt jättebra i.

IMG_1495

Så visst finns det smarta grejer som kan underlätta resandet. Men generellt sett är nog vårt tips att inte hetsa upp sig jättemycket över packningen, även när man reser med små barn. Ska man till hyfsat turistvana platser så finns det allra mesta att få tag på där.

IMG_3253


Följ oss gärna på Facebook för regelbundna uppdateringar om Jorden runt-planeringen, fler resetankar och mycket annat:

Lindos!

No Comments

2015-08-13 19.56.31

Några alldeles ljuvliga Rhodos-minnen som jag kommer att bära med mig för alltid är från mina och barnens kvällar i Lindos, en urgammal och väldigt speciell stad.
Vi bodde alltså i Pefkos som ligger tio minuter bort med lokalbussen, och tre av kvällarna tog vi oss till Lindos. Här gick vi runt i de små gränderna, så fina med vinrankor som slingrar sig över en som ett tag inne bland gränderna, vi åt på restauranger uppe på takterasserna och besökta Akropolis, resterna av ett gammalt tempel.

Det var så mysigt att gå runt här med barnen, jag njöt verkligen och trots att det var rejält varmt och det blev många steg att knata och gå, och kvällarna blev sena, så hade vi så roligt!
Att vi skulle till Lindos sista kvällen också var killarnas eget val, de ville att vi skulle ha finkläder och gå på finrestaurang i favoritstaden. Självklart blev det så!

2015-08-11 19.16.42-1

2015-08-11 18.39.44

2015-08-11 20.41.19

Categories: Europa Grekland Rhodos