Det närmar sig avresedag, och som vanligt kämpar jag mot seperationsångesten! Försöker dock alltid verkligen att njuta in i det sista, och inte låta sorgsenheten över att lämna en plats ta över alltför mycket redan flera dagar innan det faktiskt är dags att åka.
Men… den här gången blir det ju lite annorlunda (och värre) eftersom söndag (imorgon) är avresedag för både oss (som lämnar Gili för Lombok) och Erik, som åker hem till Sverige. OJ vad vi kommer att sakna dig bror/morbror/svåger! Du har verkligen förgyllt vår vistelse här!!!

På Gili Air finns inga bilar eller motorcyklar. Det är mycket behagligt, inte minst när man reser med barn. Istället tar man sig fram med hjälp av häst och vagn, cykel, eller så går man.
Mycket bra ställe, även av denna anledning.

Vi trivs riktigt bra på Gili Air. Dagarna går sin gilla gång.
Vi bor på Salabose cottage, ett charmigt litet ställe där vi blivit kompisar med personalen, sköna killar med olika karaktärer. Vi har ”Ägarn” som gärna pratar filosofiskt om livet med oss, han har visat mig och Erik sitt eget inspirationsrum där han skrivit upp sina ”livsregler”på lappar. Han är… ja, vad ska man säga, mycket speciell, men mycket vänlig och vill oss väl.

Amed och Dun är ställets coola snubbar, som glider runt här och spelar lite fotboll med killarna, kommer förbi och hänger med oss på verandan på kvällen, de lagar mat och visar gärna (det är bara vi kommer och hälsar på i köket så berättar de hur de gör), de skämtar och tar det lugnt på en solstol i solnedgången. Utöver det händer det också att de städar bungalowsen, krattar och fixar lite, men de verkar trivas med ett långsamt tempo. Riktiga livsnjutare, samtidigt som de jobbar varje dag från tidigt till sent.

Vi bor längst fram på stranden och har solnedgången på första parkett.

Milo älskar att leka med barnen som bor här, ja, Jack också men särskilt Milo vill gärna träffa ”barnen från Gili” som han säger. Det är rörande att se dem leka, trots att de inte kan prata med varandra så har de jätteroligt tillsammans med enkla medel. De har lekt med pappersflygplan, bollar, på stranden, i en fiskebåt, och de har hjälpt till att jobba i trädgården bredvid och fått åka skottkärra.
Jag är imponerad av Milo som ofta går fram till nya barn, trots språket, och börjar leka med dem. Han var så lycklig när han sprang runt på den dammiga grusplanen i den lilla byn här på ön och lekte med pappersplan med gänget ni ser här ovan på bilden. 
Där vi bor finns en pojke som heter Rio, vars pappa jobbar på bungalowstället bredvid. Honom leker barnen med varje dag. Ikväll sa de godnatt härhemma på vår veranda vid 21-tiden efter en stunds kvällslek med bilar och spring i sanden.

Lite blandade Gili-bilder:

 På kvällen var vi med under tillagningen av fisken. Detta är grillen bakom köket där fisken grillas.

Erik och Dun konstaterar att Sverige ligger väldigt långt borta (med barnens jordglobsbadboll)

Idag har vi upplevt något väldigt speciellt.
Vi hyrde en båt med chaufför, en båt med glasbotten, och drog ut på havet. Vi åkte runt Giliöarna Trawangan, Meno och Air (vi bor på den sistnämnda), och chauffören stannade på de bästa snorklingsställena, mitt ute på havet.

En stor upplevelse var när vi fick se de stora sköldpaddorna i vattnet. Jag önskar jag kunde beskriva det så att ni fick följa med dit och då, men det är omöjligt att göra det rättvisa. Men sköldpaddan liksom flyger fram, långsamt och böljande, därnere under ytan. Vi upptäckte honom, och kunde simma med, Patrik kom så nära att han kunde röra vid den.
Särskilt glad är jag över att Milo har lärt sig snorkla så bra att han kunde ta del av denna upplevelse. Han snorklade också, gled med strax under ytan, och följde skölpaddans mäktiga rörelser under lång tid.

Utöver detta såg vi också många andra vackra fiskar – Jack är jätteglad eftersom han fick se clownfisk (Nemo i filmen ”Hitta Nemo”) genom glasbottnen på båten. Och vi andra snorklade förbi häftiga färgglada fiskar och coola koraller.

För mig var det också väldigt speciellt att få dela denna dag tillsammans med min bror Erik, som snorklade på detta sätt för första gången.