Jag kan verkligen längta tillbaka till Hanoi ibland. Det var en storstad som jag verkligen fäste mig vid (kanske faktiskt på grund av att den inte alls kändes som en vanlig asiatisk storstad)
Här är texten, och här är en länk till guiden, från Allt om Resor!
Vi har nått vår resas sjätte land – Vietnam.
Att landa i huvudstaden Hanoi var en ganska omtumlande upplevelse. Stan mötte oss med en strålande solnedgång, franska balkonger, trafikkaos, vackra slitna fasader, färger, blommor och människor överallt.
Vi hade egentligen inte förväntat oss så mycket. Hanoi blev lite av ett stopp vi ”slängde in” eftersom vi ville resa med tåget längs kusten norrifrån. Innan var vi rentav tveksamma, Vietnam har nämligen tre klimatzoner och just nu är det vinter i Hanoi, och temperaturerna kan bli neråt tio grader. Inte så kallt, kan man ju tycka om man befinner sig i den svenska vintern, men för oss – som inte ens har långärmade tröjor i packningen – så var valet att stanna några dagar i Hanoi inte helt självklart.
Vilken tur att vi gjorde det! Första dagen var det lite kyligt på kvällen, men sen – vackert väder och runt 20-25 grader varmt. I en stad som är riktigt rolig att vara i. Vi bodde i gamla stan, där gatorna har namn efter vad som säljs. På skogatan ligger det bara skoaffärer, på pappersgatan säljs endast papper, och så vidare.
Vi kollade in fängelsemuséet där amerikanska fångar satt under Vietnamkriget, och vi besökte tempel och den berömda dockteatershowen som spelas på vatten.
Efter tre fullspäckade dagar tog vi oss till tågstationen och gick på nattåget mot staden Danang, 15 timmars resa söderut. Vi hade valt det bästa tåget, SE1, men standardmässigt kan det nog närmast jämföras med SJ:s tåg från 1970-talet. Väldigt stor skillnad.
Vi satt först i sittvagnen i några timmar, innan vi fick tillgång till vår kupé där vi sen tillbringade natten.
Det jag hade sett mest fram emot var att vakna upp och titta ut genom fönstret medan landskapet drog förbi därutanför. Jag blev inte besviken.
Strax efter sex på morgonen drog jag upp en glänta i gardinen och blickade ut över grönskande risfält, små byar, kvinnor och män i sina karakteristiska, toppiga hattar på väg ut på fälten, lekande barn…
Det var oerhört vackert. Och ett Vietnam som inte går att hitta i turistorterna.
Tågfärden gick bra. Milo och Jack tyckte att det var kul att sova på ett tåg, och nöjda med att bo i överslaferna i vår kupé.
När vi gick av väntade nästa anhalt: Hoi An, staden som finns med på UNESCO:s världsarvslista tack vare sin speciella arkitektur, och med långa vita stränder bara några kilometer utanför och härliga flodsystem som slingrar sig genom omgivningarna.
Det är lätt att trivas i Vietnam. Det är enormt billigt, betydligt billigare än Thailand. Maten är god, folket trevliga, historien och kulturen är rik och naturen fantastisk.
Vi mår bra, jättebra till och med. Jack har även fyllt fyra år sen sist, och vi hade en superbra kalasdag med flodäventyr och favoriträtten pumpasoppa.
Nästa grej blir nattbussen mot Nha Trang längre söderut, och så småningom staden Dalat i inlandet och sen Ho Chi Minh-staden (Saigon) och Mekongflodens delta.
4,5 månad har passerat av vår resa, knappt två månader återstår. I vackra Vietnam blir vi kvar i några veckor till, och sen? Ja, det får vi se då.
Så blev det dags att resa med nattåget mellan Hanoi – Hoi An, en resa på ungefär 15 timmar.
Vi gick på tåget kl 19 och hade först vanlig sittplatsbiljett fram till staden Vinh, dit vi anlände vid 01-tiden på natten.
Lite jobbigt att byta plats just vid den tiden, men det var det enda biljettalternativet som fanns trots att vi var ute i relativt god tid.
Vi reste med ett så kallat SE1-tåg, vilket ska tillhöra den bättre kategorin. Men det är låååångt ifrån den tågstandard vi är vana med från hemma. Men, det funkar.
Jobbigast under resan: när vi skulle skifta till vår sovkupé visste vi inte att vi var 20 minuter sena utan gick till den nya vagnen på utsatt tid då tåget faktiskt stannade vid en station (men här finns inga digitala skyltar som berättar var man är…)
Det blev en del förvecklingar och en liten dust med konduktören innan alla fattade hur det hängde ihop. Vi fick därför sitta på golvet i 20 minuter, jag med två sovande barn lutade mot mig, medan Patrik så småningom gick tillbaka och hämtade all packning i vår tidigare vagn.
Tillslut fick vi ändå komma in i vagnen och då var allt lugnt igen. Vi lyfte upp barnen, som fortsatte sova, i varsin säng och la oss själva.
Resten av resan fortsatte utan problem. Barnen tyckte det var mysigt att vakna på ett tåg och vi hade några bra timmar i vår kupé innan vi var framme senare på förmiddagen.
Bäst: helt klart allt man ser från ett tåg! Det är otroligt billigt, relativt smidigt (i alla fall om man har en kupé hela vägen..) och man sparar en hotellnatt. Flyg kan ofta kännas enkelt i teorin, men sen tar det en väldigt massa timmar ändå tillslut, i och med att man ska ta sig till flygplatsen, checka in någon/några timmar innan och sen vänta på baggage, och ta sig från flygplatsen. Och är mycket dyrare.
Sen går det förstås inte att jämföra helt. Och en stor anledning till att vi valde nattåget var ju själva äventyret. Ett roligt och annorlunda sätt att resa, med fantastisk utsikt över ett landskap vi aldrig skulle ha sett annars.
 |
| Jack sov gott och länge! |
 |
| På morgonen passade Milo på att klistra in lite minnessaker från Hanoi i sin minnesbok. Barnen har varsin sådan och de börjar fyllas på rejält nu med biljetter, små kartor, dagboksanteckningar, hälsningar från våra besökare och människor vi mött längs vägen.
Vi bokade våra biljetter via denna länk: www.vietnamimpressive.com
Detta funkade mycket bra. Vi fick våra biljetter levererade till vårt hotell utan problem, allt vi behövde fanns där.
|
Vi har nu lämnat Hanoi och rest söderut genom landet med nattåg (återkommer om det inom kort!!) och vi sammanfattar ännu en storstadsvistelse som blev ännu bättre än förväntat. Vi har nämligen rätt låga förväntningar när vi kommer till de stora städerna, det är svårare än på en lång vit strand att förutse hur allt ska funka.
Men nu börjar vi inse att det här med stora städer kan vara hur kul som helst, och det jag vill slå ett slag för är att man verkligen inte måste leta efter särskilda barnaktiviteter för att det ska vara roligt för barnen. Vi gör helt vanliga ”vuxensaker”, som ni kan se i tidigare inlägg. Kollar tempel, muséer, går på stan, och så vidare.
Sen är det såklart ändå Milo och Jack som styr i någon mån, vi ser ju till att ta pauser när det behövs, fylla på med vätska och föda vid behov, och att se till att aktiviteterna blir på deras nivå. På fängelsemuséet försöker vi berätta om historien på ett sätt som de förstår, och i templen och var vi nu är. Jag säger inte att vi alltid lyckas perfekt, men nu har vi i alla fall ytterligare ett bevis på att det funkar att ha jätteroligt ihop med en treåring och en femåring i en storstad. När vi pratar om Hanoivistelsen är de supernöjda och pratar på om allt vi har gjort.
Sista kvällen när jag och Patrik satt uppe i sofforna i vårt hotellrum, och trodde att båda barnen sov, kom Milo upptassandes:
– Mamma och Pappa, jag ville bara säga en grej. Jag tycker att det var vackert att vara tillsammans med er idag.
Då vet man att han varit nöjd med sin dag! Det värmde ordentligt i hjärtat, kan jag säga.
Hittills under resan har vi betat av storstäderna Hong Kong, Singapore, Kuala Lumpur, Bangkok och nu Hanoi (intresserad av dem? Kolla under ”kategorier” i högerspalten och sök på den stad du vill läsa om)
Nästa blir Ho Chi Minh-staden om ett par veckor, ska bli kul det också!
Men först: Hoi An!
 |
| Hejdå Hanoi! |
Det finns en traditionell, välkänd dockteaterföreställning i Hanoi som vi förstås ville gå och se, Thang Long Water Puppet Theatre.
Barnen var mycket förväntansfulla, och det blev lyckade 45 minuter. Det är ingen barnföreställning utan en kulturell grej, men killarna tyckte det var kul med de färgglada dansande dockorna, drakarna, fiskarna och allt var det var som virvlade runt på vattnet som utgjorde scenen. Till detta var det levande musik med traditionella vietnamesiska instrument och sång.
När vi kom ut från showen så hade mörkret fallit och vi gick en sväng och kollade vid sjön – riktigt fint att se allting så upplyst. Asiaterna är verkligen sjukt bra på lampor! Heja!
 |
| Vackra bron! |
 |
| Bild från vår gata när vi var på väg hem |
Dag två i Hanoi började vi med en promenad till St Josephs katedral. Den var otroligt vacker! Just när vi kom började en engelsk mässa, så vi satt en stund och lyssnade. Jättefint!
Sen fortsatte promenaden till Hoa Lo-fängelset! Det byggdes i slutet av 1800-talet av fransmännen som fängslade vietnamesiska patrioter här. Senare användes det även under Vietnamkriget. Fängelset hade också det något ironiska smeknamnet Hanoi Hilton.
Milo och Jack, och vi, tyckte det var spännande att gå runt i de gamla fängelsegångarna. Man kunde till och med gå in i riktiga fängelseceller!
Intressant historik också!
Vi blev mycket nöjda med vårt besök på Hoa Lo!
 |
| Spännande att titta in i fängelsecellerna! |
 |
| Och till sist en bild från den pampiga katedralen |
Sjön mitt i Hanoi gör verkligen mycket för stadsbilden och känslan.
Dessutom finns ett vackert tempel ute på en liten ö, och dit tog vi oss första dagen genom att promenera över den kända, röda bron – ”den nedåtgående solens bro”.
Vid templet spenderade vi en lång stund, och förutom att kolla in själva byggnaden och allt därinne så tittade barnen på när gamla män spelade schack, och vi beundrade utsikten, växterna och ja, hela miljön.
Det finns en legend om hur kejsaren Le Loi fick ett magiskt svärd av en sköldpadda i Hoan Kiem-sjön som hjälpte honom att besegra fienden, och därefter tog sköldpaddan tillbaka svärdet.
I templet finns en sköldpadda som staty, och barnen blev väldigt fascinerade av den här historien. Så vi läste den först ur vår guidebok och sen mer på internet när vi kom hem.
Kul att de vill veta och lära sig! Det förhöjer verkligen alla upplevelser här!
 |
| Sköldpaddan som enligt legenden gav Le Loi ett gyllene, magiskt svärd som hjälpte honom att besegra den kinesiska Mingdynastin i början av 1400-talet |
Att upptäcka Hanoi är härligt, omtumlande, rörigt och en massa annat! Så mycket intryck!
Jag tänkte att jag kör lite olika inlägg för att inte röra ihop det alltför mycket – storstadsvistelserna blir så intensiva, men återigen – SÅ otroligt kul att göra detta ihop med barnen!!
Igår – vår första heldag i Hanoi – bekantade vi oss mycket med Gamla stan, där vi bor. Varje gata har sin egen produkt, alltså en gata där det nästan bara säljs skor, en gata när det bara säljs väskor, osv.
Trafiken är helt sjuk. Först försökte vi vänta på vår tur när vi skulle ta oss över gatan, men vi insåg rätt snabbt att i Hanoi är det bara att gå. Det tutar konstant och det är motorcyklar precis överallt.
Detta kan ju låta lite jobbigt, särskilt när man reser med barn. Men det fungerar på något sätt, och vi är så försiktiga vi kan såklart, och barnen är väl drillade i att hålla sig innanför en vuxen och inte springa omkring, så ja, det funkar bra!
Kul och kaotiskt blev besöket på marknaden i tre våningar, Cho Dong Xuan. Totalt kaos, grejer överallt, men roligt. Och vi shoppade ett ipadfodral och en bluetooth-högtalare för en hundring totalt, så vi var nöjda!
 |
| Turistade också genom att åka elbil i 40 minuter genom stan. Ett bra sätt att få en snabb överblick! |
Vi har varit i Hanoi i knappt sex timmar, och jag känner mig redan alldeles uppfylld av intrycken.
Vilken stad! När vi åkte in mot stadskärnan från flygplatsen så var solen på väg att sjunka, ljuset var just mitt favoritljus på dagen, och dessa vyer med odlingar, vatten, broar, höghus och vanligt stadsliv blandat – med en glödande sol som bakgrund – var helt otroligt att se.
Sen inne i stan – trafik, motorcyklar, någon som skjutsade ett apelsinträd på moppen, musik, färska frukter, virrvarr, vajande röda flaggor, ständigt tutande ljud, fantastiska hus… allt!
Vi har flyttat in på ett hotell i gamla stan, det heter Royal Palace hotel och passar oss perfekt, medelklasshotell med tre bäddar som ligger centralt.
Det känns jätteroligt att vara här. Vietnam har varit ett sånt stort mål för oss, det var nog det vi planerade först av allt, som vi verkligen ville uppleva. Visumet har suttit i passet sen i september, guideböckerna har varit med oss länge, vi har googlat, frågat runt om tips, kollat kartor, bokat tågbiljetter, boenden… allt det där – och nu är vi här!
Ikväll tog vi en sväng ut och gick på en restaurang i närheten. Blev riktigt lyckat.
Konversation med Milo inför matbeställningen:
Jag: Det finns spagetti carbonara, spagetti och köttfärssås, och…
Milo: Finns det något med anka?
Jag: (bläddrar i menyn bland udda vietnamesiska rätter) Ja.. det verkar finnas något här.
Milo: Då tar jag det.
Han, och vi, åt – förutom ankan – även spring rolls med catfish som var helt fantastiskt goda, och lite annat finfint. Mycket nöjda!
(bilden längst upp är för övrigt från restaurangens fina balkong ut mot en av Gamla stans gator)
 |
| Bild tagen inifrån bilen när vi körde från flygplatsen |
 |
| En till |
 |
| Den här killen tog med sig apelsinträdet på moppen |
 |
| Här bor vi nu |
 |
| Hanoi Beer |