Nattbuss genom Vietnam

No Comments

När vi skulle resa mellan Hoi An och Nha Trang åkte vi nattbuss som tog tolv timmar. Vi reste med företaget Sinh Tourist, den största researrangören i landet som jag kan rekommendera. Funkade väldigt smidigt att köpa biljett på nätet, betala med kort och sen gå till deras kontor i Hoi An och få biljetterna till bussen som avgick utanför kontoret.

Vi hade tur och fick fyra platser bredvid varandra längst bak i bussen, kanske en bidragande orsak till att jag tyckte det funkade så oerhört bra att resa på detta sätt! Gott om plats, det är sängar man ligger i och jag kunde ligga helt utsträckt i min bädd. Väldigt mycket bekvämare än flyg…

Vi låg där och jag berättade som vanligt saga om Trollitrolltroll och Troll-Fia (ja, de har följt oss i flera år nu..) och barnen somnade ganska direkt. Även jag och Patrik somnade, även om det väl vore synd att säga att vi sov särskilt bra… Minuset med att resa på detta sätt var nämligen att vägarna var riktigt dåliga i den bemärkelsen att det var mycket gropar och gupp. En guppig färd med andra ord.
Men Milo och Jack sov hela vägen, så det hela gick väldigt enkelt på så sätt.

Vi kom fram till Nha Trang vid sextiden på morgonen, lyckligtvis bara något kvarter från vårt hotell och hade turen att få checka in direkt utan kostnad (bra service!)

Priset för bussresan var ungefär 700 kronor för oss fyra, och då sparade vi in en hotellnatt samt slapp en dyrare flygbiljett. Jag tycker även det var skönt att slippa “mecket” kring att flyga; taxi till flygplatsen, vara där i tid, checka in, äta trist flygplatsmat, och så småningom vänta på bagage och ta taxi igen. Det tar väldigt mycket mer tid än man ofta räknar in att flyga.

Så trots allt: Tummen upp för nattbuss med barn! De var också mycket nöjda över att få sova på en buss istället för på hotell 🙂

En ganska vanlig syn när familjen Thunberg är ute och reser
På väg ombord på bussen


Hemmaliv på resan

2 Comments

En grej som vi är riktigt nöjda med under vår resa är de gånger vi har hittat boende via sajterna Airbnb eller Homeaway, där man istället för hotell kan hitta rum/lägenheter eller hus som tillhör någon privatperson.
Senast nu bodde vi i Cua Dai, en strandby som ligger i anslutning till Hoi An, och där flyttade vi in i en egen lägenhet i samma hus som familjen som vi hyrde av. Helt perfekt!
Två sovrum med dubbelsängar, och ett stort kök med matplats mitt emellan, och en stor balkong med utemöbler och parasoll. Till stranden tog det fem minuter att gå, och floden var precis bakom oss.
Priset är bland det lägsta vi hittills har betalat per natt för att bo, jag tror det blev drygt 1000 kronor för sex nätter.

Så nöjda! Vi har också bott i hus eller egen lägenhet i Hongkong, på Bali, i Kamala och i Kuala Lumpur, och det har varit riktigt bra överallt. Inte minst skönt att ha kök med kylskåp så man kan ha saker hemma och äta åtminstone frukosten hemma. Dessutom mycket billigare än att äta den ute varje dag.
Gillar också hemmakänslan som är lättare att få såhär än på hotell. I Hoi an tog vi hem hämtmat flera kvällar, och det tycker barnen och även vi varit mysigt. När man äter på restaurang hela tiden så kan hemmaliv kännas bra emellanåt.

Ytterligare en bonus här blev relationen till familjen vi bodde hos. Hur gulliga som helst. Kul att komma lite närmare vardagslivet.

Frukost på balkongen

Några barn som bodde i vårt hus kom hem till oss flera kvällar och lekte med Milo och Jack

Köper frukostägg på marknaden, belägen precis intill vårt hus

Stranden som låg nära huset

Krönika publicerad i Karlskoga Tidning/Kuriren 7 feb

No Comments

Vi har nått vår resas sjätte land – Vietnam.
Att landa i huvudstaden Hanoi var en ganska omtumlande upplevelse. Stan mötte oss med en strålande solnedgång, franska balkonger, trafikkaos, vackra slitna fasader, färger, blommor och människor överallt.
Vi hade egentligen inte förväntat oss så mycket. Hanoi blev lite av ett stopp vi ”slängde in” eftersom vi ville resa med tåget längs kusten norrifrån. Innan var vi rentav tveksamma, Vietnam har nämligen tre klimatzoner och just nu är det vinter i Hanoi, och temperaturerna kan bli neråt tio grader. Inte så kallt, kan man ju tycka om man befinner sig i den svenska vintern, men för oss – som inte ens har långärmade tröjor i packningen – så var valet att stanna några dagar i Hanoi inte helt självklart.

Vilken tur att vi gjorde det! Första dagen var det lite kyligt på kvällen, men sen – vackert väder och runt 20-25 grader varmt. I en stad som är riktigt rolig att vara i. Vi bodde i gamla stan, där gatorna har namn efter vad som säljs. På skogatan ligger det bara skoaffärer, på pappersgatan säljs endast papper, och så vidare.
Vi kollade in fängelsemuséet där amerikanska fångar satt under Vietnamkriget, och vi besökte tempel och den berömda dockteatershowen som spelas på vatten.

Efter tre fullspäckade dagar tog vi oss till tågstationen och gick på nattåget mot staden Danang, 15 timmars resa söderut. Vi hade valt det bästa tåget, SE1, men standardmässigt kan det nog närmast jämföras med SJ:s tåg från 1970-talet. Väldigt stor skillnad.
Vi satt först i sittvagnen i några timmar, innan vi fick tillgång till vår kupé där vi sen tillbringade natten.
Det jag hade sett mest fram emot var att vakna upp och titta ut genom fönstret medan landskapet drog förbi därutanför. Jag blev inte besviken.
Strax efter sex på morgonen drog jag upp en glänta i gardinen och blickade ut över grönskande risfält, små byar, kvinnor och män i sina karakteristiska, toppiga hattar på väg ut på fälten, lekande barn…
Det var oerhört vackert. Och ett Vietnam som inte går att hitta i turistorterna.

Tågfärden gick bra. Milo och Jack tyckte att det var kul att sova på ett tåg, och nöjda med att bo i överslaferna i vår kupé.
När vi gick av väntade nästa anhalt: Hoi An, staden som finns med på UNESCO:s världsarvslista tack vare sin speciella arkitektur, och med långa vita stränder bara några kilometer utanför och härliga flodsystem som slingrar sig genom omgivningarna.

Det är lätt att trivas i Vietnam. Det är enormt billigt, betydligt billigare än Thailand. Maten är god, folket trevliga, historien och kulturen är rik och naturen fantastisk.
Vi mår bra, jättebra till och med. Jack har även fyllt fyra år sen sist, och vi hade en superbra kalasdag med flodäventyr och favoriträtten pumpasoppa.
Nästa grej blir nattbussen mot Nha Trang längre söderut, och så småningom staden Dalat i inlandet och sen Ho Chi Minh-staden (Saigon) och Mekongflodens delta.

4,5 månad har passerat av vår resa, knappt två månader återstår. I vackra Vietnam blir vi kvar i några veckor till, och sen? Ja, det får vi se då.

Mera Hoi An!

No Comments
Marknad

En del i nyårsfirandet var en roddbåtstävling på floden, som var en riktig folkfest med massor av människor längs flodens strand som stod och hejade. Och på floden åkte en del av åskådarna runt i sina båtar och skvätte vatten på de tävlande, vilket tydligen tillhörde traditionen. Det blev ett kul inslag, vi stod och hejade vi också såklart!

Milo vill veta mer om vad vi är, och Patrik visar i vår guidebok

Vår gata när vi bodde på Hoa My Hotel inne i stan

Världsarvsstaden Hoi An

No Comments

Hoi An – vilken stad! Sjukt fint med alla gamla vackra hus, floden som rinner genom stan, alla lanternor som lyser på kvällarna överallt och samtidigt närheten till havet. Stan förtjänar verkligen sin plats på UNESCO:s världsarvslista
Vi har haft bra dagar här, först i vår mysiga lägenhet hemma hos Jenny med familj i strandorten Cua Dai fem kilometer utanför, och sen några dagar på hotell inne i själva stan.
Med facit i hand kanske vi kunde ha nöjt oss med två nätter istället för tre i stan – den är inte så stor – men å andra sidan är detta lite lyxen med att vara borta så länge, man kan “unna sig” att ta det lugnt istället för att maxa varje stund av resan. Jag tror också att det är ganska nödvändigt för att barnen ska tycka det är så roligt att resa som de fortfarande tycker – att de inte behöver göra saker varje sekund, utan vi kan lägga en förmiddag då och då på att måla i målarböckerna eller leka med bilarna hemma där vi bor.

Vi har gått mycket på de små gatorna, ätit på uteserveringar med flodutsikt, fikat på små caféer, besökt matmarknaden, kollat på kinesiska tempel, på den berömda japanska bron, badat i poolen på hotellet, och ja, bara tagit det lugnt.

Ikväll tar vi nattbussen till Nha Trang, där vi alltså vaknar upp imorgon bitti. Ytterligare tolv timmar söderut blir det

Milo i samspråk med en gammal båtgumma
Här – uppe på terrassen – åt vi första kvällen…
…med den här utsikten

 

 

Milo och Jack sitter och väntar medan Patrik handlar inne i vår närmaste Supermarket

Flera bilder kommer!

Vietnamesiska nyåret

No Comments

När vi planerade vår Vietnamvistelse insåg vi att vi skulle vara här mitt under det vietnamesiska nyårsfirandet – tet – , som i år inföll i månadsskiftet januari/februari. Både i guideböcker och på internetforum uppmanas man i stort sett att hålla sig undan landet under den vecka som firandet pågår, med hänvisning till att allt stänger, det är svårt att resa, svårt att hitta öppna affärer, restauranger osv. Och att det är en familjehögtid som folk firar hemma och inte så mycket att se för turister, ungefär så.

Men den bilden delar vi inte alls, efter att nu ha varit mitt i detta under hela tet-veckan. Tvärtom!! Det har verkligen varit kul att se firandet på nära håll. Alla lysande lampinstallationer inne i Hoi An, papperslyktorna med ett ljus i som man skickar iväg på vattnet för att få tur under nästa år, de röda kuverten med ”lucky-money” i som barnen enligt traditionen får – som även Milo och Jack fick av de vi bor hos, alla glada bybor som hälsar ”Happy new year”, fyrverkeriet på natten som vi såg från takterrassen på vårt hus, osv.

Milo och Jack med ljuslyktor som de sände iväg på floden under en båttur vi gjorde i solnedgången

Dessutom hade vi glädjen att få bli bjudna på en traditionell tet-måltid som våra hyresvärdar dukade upp i vårt kök.
Vi var också inne i Hoi Ans gamla stad och tittade på alla vackra lampor överallt.
En dag gick vi också på nyårsbrunch på ett av lyxhotellen en bit bort, jättejättefin mat och två glas champagne fick vi, plus traditionell vietnamesisk nyårsdans. Svindyrt, enligt dessa mått mätt, men det kostade cirka 700 kronor för hela vår familj.

Så vi ångrar verkligen inte att vi var i Vietnam under nyårsfirandet – tvärtom!
Gott nytt Hästens År!

Redo för nyårsfirande i Gamla stan

Från vår båtfärd

Traditionell nyårsdans

Jacks fyraårsdag!

3 Comments
Jacks mycket efterlängtade födelsedag började med sång och paket på sängen. Frukost hemma med kalashattar på, och lek hemma en stund på förmiddagen.
Våran älskade lilla unge har för övrigt aldrig hittills firat sin födelsedag i Sverige, men i år bytte han åtminstone land till Vietnam 🙂 (ettårsdagen firades i ett tält på den lilla ön Laoliang i Thailand, tvåårsdagen på Koh Phangan och treårsdagen på Koh Samed)
Men den här gången alltså i Hoi An i Vietnam!
Jack fick välja lunchrestaurang och tog, föga överraskande, stället med pumpasoppa på menyn på vår gata. Kvinnan som äger restaurangen har lärt sig att Jack vill ha mycket soppa, så det blev en dubbel portion.

Sen promenerade vi till floden där vi beställt en resa med flodbåt. Vi visste inte så mycket om det hela men det blev en alldeles fantastisk dag! En av de bästa på hela resan.

Fiske med nät från båten

Vi gled fram på floden tillsammans med båtägaren och chauffören Mr Tâm, mot ”coconut forest” – en skog av kokospalmer som växer i vattnet med kanaler som gångar mellan raderna – och väl där mötte en rund liten fiskebåt upp. Båtarna är typiska för Vietnam, och det var en upplevelse att åka i denna in bland vattenskogens små slingrande kanaler.
Killen, Binh, som körde var son till chauffören av den större flodbåten, och vi gjorde ett stopp hemma hos dem i en liten fiskeby. Där tog en gammal kvinna emot (farmorn) och vi bjöds att sitta ner i hennes enkla lilla hus och det serverades pumpakärnor och godis.
Vi åkte vidare och Binh visade oss hur han hämtar kokosnötter inne bland träden i flodskogen, och hur de gör när de fiskar från den lilla runda båten.

Så småningom kom vi tillbaka till vår stora båt, där matlagningen nu var i full gång. Dottern i familjen, Minh, hade nu anslutit och hon stod och förberedde en stor middag med färska räkor som grillades på båten, vitlökskryddad biff, sallader, nudlar mm.
Under tiden allt gjordes klart åkte Patrik och barnen en tur till i den lilla snurrbåten för att fiska.

Maten var hur god som helst, bland det absolut godaste i Vietnam hittills, och vi hade en skön stund på båten medan vi åt.

Tâm tog fram gitarren och sjöng en vietnamesisk visa, och Jack testade också att spela.

När vi så småningom åkte tillbaka mot vår kaj så började solen sjunka och allting bäddades liksom in i ett guldskimmer medan vi gled fram på floden, detta magnifikt vackra ljus som jag aldrig nånsin tröttnar på.

 Vi avslutade dagen hemma med lite mer pumpasoppa och glass, och sen hade Jack önskat sig att vi skulle se på en film tillsammans hela familjen. Så vi såg ”Lilla Jönssonligan” och sen tvärsomnade barnen, och vi, efter en lång men fantastiskt bra dag.
(Denna dag på floden, inklusive all mat + dryck under hela färden, kostade oss för övrigt ungefär som ett McDonalds-besök + en fika på café skulle ha kostat för vår familj hemma…)

Tågresan, Hanoi – Hoi An

No Comments

Så blev det dags att resa med nattåget mellan Hanoi – Hoi An, en resa på ungefär 15 timmar.
Vi gick på tåget kl 19 och hade först vanlig sittplatsbiljett fram till staden Vinh, dit vi anlände vid 01-tiden på natten.
Lite jobbigt att byta plats just vid den tiden, men det var det enda biljettalternativet som fanns trots att vi var ute i relativt god tid.
Vi reste med ett så kallat SE1-tåg, vilket ska tillhöra den bättre kategorin. Men det är låååångt ifrån den tågstandard vi är vana med från hemma. Men, det funkar.

Jobbigast under resan: när vi skulle skifta till vår sovkupé visste vi inte att vi var 20 minuter sena utan gick till den nya vagnen på utsatt tid då tåget faktiskt stannade vid en station (men här finns inga digitala skyltar som berättar var man är…)
Det blev en del förvecklingar och en liten dust med konduktören innan alla fattade hur det hängde ihop. Vi fick därför sitta på golvet i 20 minuter, jag med två sovande barn lutade mot mig, medan Patrik så småningom gick tillbaka och hämtade all packning i vår tidigare vagn.
Tillslut fick vi ändå komma in i vagnen och då var allt lugnt igen. Vi lyfte upp barnen, som fortsatte sova, i varsin säng och la oss själva.

Resten av resan fortsatte utan problem. Barnen tyckte det var mysigt att vakna på ett tåg och vi hade några bra timmar i vår kupé innan vi var framme senare på förmiddagen.

Bäst: helt klart allt man ser från ett tåg! Det är otroligt billigt, relativt smidigt (i alla fall om man har en kupé hela vägen..) och man sparar en hotellnatt. Flyg kan ofta kännas enkelt i teorin, men sen tar det en väldigt massa timmar ändå tillslut, i och med att man ska ta sig till flygplatsen, checka in någon/några timmar innan och sen vänta på baggage, och ta sig från flygplatsen. Och är mycket dyrare.
Sen går det förstås inte att jämföra helt. Och en stor anledning till att vi valde nattåget var ju själva äventyret. Ett roligt och annorlunda sätt att resa, med fantastisk utsikt över ett landskap vi aldrig skulle ha sett annars.

Jack sov gott och länge!

På morgonen passade Milo på att klistra in lite minnessaker från Hanoi i sin minnesbok. Barnen har varsin sådan och de börjar fyllas på rejält nu med biljetter, små kartor, dagboksanteckningar, hälsningar från våra besökare och människor vi mött längs vägen.

Vi bokade våra biljetter via denna länk: www.vietnamimpressive.com 
Detta funkade mycket bra. Vi fick våra biljetter levererade till vårt hotell utan problem, allt vi behövde fanns där.