Sjukdomar och djungelpromenad

3 Comments

Först blev Milo sjuk, han hade en tuff natt med magsjuka och lite feber. Dagen därpå var han feberfri men riktigt medtagen, och låg mest i bungalowen och sov eller drack vätskeersättning och lyssnade på ljudbok. Men redan på kvällen märktes det skillnad och nästa dag var han återställd.

Sen blev Jack sjuk, en lindrigare magsjukevariant men lite högre feber.


När Milo var sjuk gick jag och Jack ut på utforskarpromenad på ön, och det blev en vandring genom djungeln tills vi kom ut i fiskebyn som ligger på öns ena udde.


Det blev en rolig – och varm – eftermiddag. På djurkontot: tre rätt stora ödlor och ett gäng ekorrar.


Vi gick runt på smågatorna och tittade på hur man bor och lever i den byn.



Fried rice och chocolate pancake till lunch


Vi befinner oss alltså på ön Perhentian Kecil, och kecil betyder liten. Besar, stora ön, ligger jättenära.

Sen skulle vi gå tillbaka en annan väg genom byn tänkte vi…


…men då tog det stopp. Vilse!!

Men tillslut kom vi rätt…


…och hittade tillbaka till stigen genom djungeln innan vi landade på vår strand Petani igen.

När Jack hade sin sjukdag tog Patrik och Milo en båtutflykt till en strand på andra sidan ön, Long beach.
Nu är alla friska igen, och om man nu kan säga så så var det ett “bra” ställe att bli sjuk på. Självklart hade vi ju anpassat oss så mycket vi kunnat oavsett var vi befann oss, men att bli sjuk mitt i en resdag till exempel är ju inte så roligt.

Nu var vi ändå bara stilla utan några planer alls, vilket var skönt. Barnalvedon och Resorb finns förresten med i packningen hemifrån, liksom febertermometer. Skönt att ha när det händer.
Varför sjukdomarna dyker upp är ju ofta svårt att säga, precis som hemma. Men OM det nu berott på maten i något fall så kan konstateras att vi ätit på strandens enda lyxigare ställe kvällen innan…
Och lustigt nog har det varit samma sak för oss flera gånger tidigare, i Indien – till exempel – blev båda barnen matförgiftade av fish and chips på Hilton första dagen när vi anlänt.
Sen reste vi runt i landet i sex veckor och åt i princip bara inhemsk mat på små restauranger, guesthouses, streetfood och hemma hos familjer. Utan de minsta symptom…
Så man kan inte döma hunden efter håren, är i alla fall vår erfarenhet so far.

Nu fortsätter strand- och snorklingslivet här ytterligare några dagar. Lugn och ro.
Och god malaysisk mat i vår enkla men fantastiska lilla restaurang där vi bor.
Jag hoppas nu på att Patrik ska kliva in i köket nån eftermiddag och få lära sig lite hemliga knap. Det har han ofta gjort förut, med goda resultat 🙂

Återkommer om det!
Tills dess: barfotaliv, hängmatteliv, inga-måsten-liv.
Njutning.


Packning! Part one

9 Comments

IMG_4277
Ja, detta är ju ett intressant kapitel. Som vi inte har hunnit tänka så mycket på förrän i lördags då vi gav oss iväg för att inhandla ryggsäckar.
Vi provade oss fram, LÄÄÄÄNGE, och gick framför allt på att ryggsäckarna skulle kännas bra på ryggen och dessutom ha smarta fack. Vi använder oss nämligen väldigt mycket av typ bottenfack och topplocksfack när vi reser, så dessa funktioner kändes centrala.

ryggsäckar xxl resa
Nej, Milo ska inte ha en så stor ryggsäck som på bilden… Egentligen är den som Jack håller i Milos

Vi valde tillslut mellan ryggsäckar från Lundhags och Bergans, och jag tycker nog de var jämlika vad gällde hur de kändes på. Men det blev antalet extra fack som blev avgörande, till Lundhags fördel.
Vi har nu en 90-liters och en 75-liters.

Milo köpte en ryggsäck från Burton som verkar jättebra, även här med många fack och fickor. 27 liter. Bra för honom som kommer att bära på skolböcker och lite annat. Dessutom var det en jättefin ryggsäck.

xxl ryggsäckar

Jack kommer att använda en Haglöfs-ryggsäck som Milo har haft vid en tidigare resa, heter Corker Medium och är på 18 liter.

När vi har bokat flyg så har vi, när det behövts (på lågprisflyg), köpt till extra incheckat bagage som är 20 kilo på mig, 20 kilo på Patrik och 10 kilo på Milo.
Vi kan alltså ha max detta, och naturligtvis helst mindre.

vandringsryggsäckar jorden runt

I lördags körde vi även annan shopping, mer än typ… på väldigt länge. Och på golvet, i väntan på att packas ner, ligger nu ligger alltifrån ny mobiltelefon (den gamla trasig..) till solkrämer från Aco, vandringsvänliga sandaler till barnen, myggmedel (yes, vi kör på svenska Mygga så länge det går!), barnalvedon, toklätta sneakers från Skechers (självklart inköpta hos Storetto i Degerfors, vi handlar förstås lokalt om det går!!) ny resenecessär och nya bikinis.
Vi köpte också ett lätt, tunt vind- och regntätt ställ till Jack från Trekmates (Stadium Outlet). Milo hade redan fått ett jättefint (och ännu bättre) från sin fina gudmorsfamilj när han fyllde år, ett McKinley-set.

aco sun
Rutin: alltid bra solskyddskrämer med hemifrån Sverige. Lite tungt att bära på men värt besväret.

Köpte också en GoPro-kamera, så nu ska det förhoppningsvis bli lite drag i bilderna från resan också 🙂

Sen åkte vi till sommarstugan och pustade ut efter denna tokshopping, och vi tittade INTE på några kontosaldon utan förträngde allt sånt och njöt istället av lugn sjö och fantastisk mat som våra kära stuggrannar trollade fram. Och allra mest njöt vi av sällskapet, och lugnet.

vänern
En vacker plats på jorden. Vänern.

Och de senaste dagarna har vi så smått börjat packa.
Förutom att rätt saker (och inte för mycket) ska ner i ryggsäckarna så ska annat rensas bort. Antingen packas ner till förrådet eller slängas/ges bort.
I denna process passar jag på att säga tusen tusen tack till min mamma som lyckats fixa utrymmen hemma i huset där vi alla bor just nu, för oss att förvara det där vi inte riktigt vet var vi ska göra av, och som ihärdigt tvättar, viker och hjälper oss så mycket, och dessutom liksom sådär på mammasätt – i tysthet, för att hon bara förstår vad vi allra mest behöver. Utan att fråga eller be om lov.
Hon bara vet.

Tack mamma, och även tack till pappa! Utan er hade vår tillvaro just nu sannolikt varit ett totalt panikkaos.
Istället råder nu bara ett lite lätt kaos, visserligen med temporära panikinslag – det får medges – men ändå inte med konstant panik.

Ett första inlägg om packningen. To be continued…

FullSizeRender 2
Jo men vi har FULL koll på läget… Inte alls rörigt, inte alls kaotiskt, full koll! 🙂

**
**
**