Foto: @riorocas

Land nummer åtta, och vi passerade gränsen till fots och tog sen lokalbussen vidare in i Costa Rica. Efter två nätter i lilla backpackerorten La Fortuna bestämde vi oss hastigt och lustigt för att hyra en bil och på så sätt ta oss vidare till karibiska kusten.

Vi visste att Costa Rica skulle vara ett betydligt dyrare land än Nicaragua, och så är det verkligen. Shuttle-buss till kusten skulle kosta oss lika mycket, ungefär, som en hyrbil i tre dagar. Och den billigare lokalbussen skulle ta väldigt lång tid, framför allt inkluderat ett lite krångligt byte i huvudstaden San José. Och vi kände oss lite “lata” den här gången, och valde alternativet att hyra bil i Costa Rica, trots att vi inte alls planerat det innan.

Det ångrade vi inte!

Vår bil!

Vi drog iväg utan att ha boende bokat de närmaste tre dagarna. Det började lite, eh.., intressant eftersom den stora vägen som våra mobilers gps:er gett oss som färdväg inte fanns ännu. Den håller på att byggas och är inte öppen än. Men det fattade vi inte förrän efter någon timmes slingrande för att försöka komma upp på den där vägen på kartan.

Istället för en stor bred väg, som den som fanns på våra kartor, såg vägarna i början ut såhär.

Vi valde att åka vägen som inte passerar huvudstaden, utan går mer uppe bland berg, regnskog och MASSOR av odlingar. Vi såg så många bananfält, ananasodlingar och kokosplantage. Det måste vara så otroligt bördigt landskap.

Vi stannade på några platser längs vägen, och tittade bland annat på ett tältboende. Men det var oproportionerligt dyrt och kändes inte sådär helrätt i magen (vi låter verkligen magkänslan styra många av våra beslut!)
Så vi stannade tillslut vid en liten vägrestaurang, lånade deras wifi och surfade in på Airbnb. Kollade kartsökning vad som fanns i vår närhet.
Och där var det. Ett ställe som verkade jättefint, ganska nära oss.
Jag mejlade ägaren och hade tur och fick svar – det var ledigt och vi var välkomna!

Det började skymma, och det visade sig att vägen dit var en smula svåråkt…

I dagsljus nästa dag tog vi bilden nedan på vägen, som vi på kvällen innan åkte på i en dryg mil för att komma fram. Det hade varit HELT omöjligt att köra här utan fyrhjulsdrift:

Hur som helst. Vi kom fram! Det var kväll, och vi välkomnades av Barreth, som ägaren heter som driver detta fina ställe Riorocas.
Vi bestämde oss direkt för två nätter, och redan nästa morgon bokade vi in oss för en natt till. Och då hade vi inte sett hur fantastiska omgivningarna var än. Det bara kändes så alldeles rätt.
Detta hus blev boende nummer 50 för oss sen vi lämnade Sverige!!!

Sista natten bytte vi till det andra huset de hyr ut (på grund av att det vi bodde i var bokat) och det var nästan ännu bättre! Helt enskilt läge intill en liten flod. Utan el, wifi och andra bekvämligheter, men sånt kan man ju leva utan när man har helt fantastisk regnskogsnatur (och bra ficklampor…) omkring sig 🙂
Men mer om denna plats imorgon! Då kommer också en liten film från boende nummer 51 (vid floden)

Följ gärna vår Jorden runt-resa även på Instagram!