
Igår lämnade vi Kuala Lumpur och Malaysia.
Medan vi håller på att bekanta oss med vår nya plats här på Bali så passar vi på att dela med oss av ännu en Sri Lanka-upplevelse som blev speciell för oss alla fyra.
Galle Fort – ytterligare ett världsarv. Det är som en egen stad innanför en enorm mur, en mur som man dessutom kan promenera på.
Jag tycker att Patriks bilder härifrån (också) blev så fina, och speglar Galle Fort så som jag/vi upplevde det.
Översta bilden föreställer Milo när han fick en drake av en jämnårig kille där på muren. Pojken hade gjort draken själv, och det var så himla rörande att han gav bort den till Milo.
Vi bodde i tre dagar i Galle, och varje eftermiddag tog vi en tuktuk in till denna egna lilla stad innanför murarna, med små gränder, butiker, restauranger och det kanske allra finaste glasscafé jag någonsin sett.
Men det bästa av allt var nog ändå själva muren. Just den där timmen när solen sjunker och ljuset blir så där varmt, liksom rödguldigt, fram tills mörkret faller.
Galle ligger på Sri Lankas västkust, och här ligger många städer/platser ganska nära varandra. Så jag skulle säga att Galle är ganska lättillgängligt för de flesta som reser till den här delen av landet.
Rekommenderar verkligen åtminstone en halvdagsutflykt hit, för att se staden innanför murarna och uppleva muren timmen/timmarna runt solnedgången.
Däremot finns det ingen strand à la paradis i Galle, utan här verkar det vara mer fokus på surfning. Milo och Jack gick en kurs i vågsurfing och hade jätteroligt, och för det är stadens strand jättebra. Men söker man mer sol-och-bad-stränder så är det nog bättre att bo någon annanstans och göra en utflykt hit. Eller ta någon natt i Galle för att se detta och sen resa vidare (beroende på hur mycket tid man har)
Det var ju också här i Galle som vi gjorde vår finfina cykelutflykt.
Och även efter den utflykten återvände vi till fortet. Det var så behagligt därinne på något vis. Och jag känner mig glad nu när jag skriver detta inlägg om platsen. Bloggen är bra även på det sättet, att jag får återvända en stund till platserna vi har varit på.
Det känns liksom bra att göra det.
Dessutom blir blogginläggen ett bra tillfälle för sortering och rensning bland alla bilder som vi, och framför allt Patrik tar. För det fylls ju hela tiden på med nya, som just nu till exempel.
Snart ska ni få följa med oss här på Bali, vi återkommer! 🙂