No Comments

Jag samlar på speciella platser. Platser som är så där lugna, enkla och sköna att dagarna bara får gå i sin egen takt. Där man inte behöver veta om det är tisdag eller lördag, och där saker och ting är långt ifrån perfekt enligt ”regelboken” – men helt perfekt enligt mig.

Vi har haft den stora glädjen att ha min mamma och pappa på besök på vår långresa under nästan en månad, och bestämde oss för att ta med dem till tre olika öar, med tre olika typer av boenden.
På den lilla ön Koh Phayam, långt uppe i västra Thailand på gränsen mot Burma, flyttade vi in under åtta sköna dagar.
Sabai Sabai är ett resort med små enkla bungalows, med solblekta hängmattor på verandan, byggda i trä med glipor mellan plankorna. Utan tv, utan air condition. Men med bara några steg ner till stranden, och med det blåa havets vågor som en ständig ljudvagga omkring en.
På stranden fanns inga rader av solstolar, inga försäljare, inga vattensporter, ingen hög musik från intilliggande strandrestauranger. Här fanns bara Sabai Sabai, som betyder att ”ta dagen som den kommer”, och en vit sandstrand där vi ofta var ensamma, timme efter timme under dagarna.

I restaurangen fanns en hängmatta, några stora kuddar på golvet intill de låga borden och några träbord, stolar och soffor. Även här gick tiden sakta – det var inte alltid som det blev helt rätt med matbeställningarna, och ibland dröjde maten länge, länge. Men å andra sidan så kostade den 20 kronor och smakade bra, och vi hade ju sällan bråttom så det gick bra ändå.
I den lilla strandbaren skrev man själv upp i en liten bok om man gick in och tog något att dricka, och så betalade man någon gång senare när det passade och ägaren James var på plats.

Vi trivdes här allihop. Mamma och pappa i sitt enkla lilla hus, med två hängmattor på verandan där de gungade många sköna eftermiddagsstunder – just den där tiden på dagen när man är nöjd efter en lång dag i solen, men gärna vilar en stund i den ljumma skuggan innan solen så småningom börjar sjunka.
Och jag, Patrik, Milo och Jack hade en bungalow i två våningar, där barnen bodde uppe på det mysiga vindsloftet och båda våningarna hade varsitt fönster där man slog upp fönsterluckorna i trä och tittade rakt ut över havet. Vår dusch satt fäst på en palm, som stod på golvet i vårt badrum och gick rakt igenom taket – hur charmigt och roligt som helst.

Sabai Sabai på Koh Phayam blev ett sånt där ställe som jag samlar på. Som jag kommer att ta fram i tankarna när jag längtar tillbaka till lugnet. När kroppen ropar efter att få varva ner.
Vi var långt ifrån tjusiga charterhotell, långtifrån All inclusive, Lollo & Bernie och Bamseklubbar. Ingen varje-dag-städning. Inga överdådiga frukostbufféer. Inga välkomstmöten i lobbyn med en guide från charterbolaget som servar med information och utflyktsförslag. Väldigt långt ifrån sådant som många andra förknippar med den perfekta semestern.
Men för oss – Perfekt.

Nu går resan vidare, och vi säger hejdå till kära mamma och pappa som återvänder hem till Degerfors.
Nästa äventyr för oss: tågluff genom Vietnam!

En av Milos och Jacks favoritplatser: restaurangens lilla bibliotek med små stolar och ett bord. Här lektes många många lekar under vår Phayam-vecka

Duschen i vårt hus!

Utsikt från sovrumsfönstret

Frukost

Mamma och pappa på sin veranda

About the Author

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.