No Comments

Vi har nått vår resas sjätte land – Vietnam.
Att landa i huvudstaden Hanoi var en ganska omtumlande upplevelse. Stan mötte oss med en strålande solnedgång, franska balkonger, trafikkaos, vackra slitna fasader, färger, blommor och människor överallt.
Vi hade egentligen inte förväntat oss så mycket. Hanoi blev lite av ett stopp vi ”slängde in” eftersom vi ville resa med tåget längs kusten norrifrån. Innan var vi rentav tveksamma, Vietnam har nämligen tre klimatzoner och just nu är det vinter i Hanoi, och temperaturerna kan bli neråt tio grader. Inte så kallt, kan man ju tycka om man befinner sig i den svenska vintern, men för oss – som inte ens har långärmade tröjor i packningen – så var valet att stanna några dagar i Hanoi inte helt självklart.

Vilken tur att vi gjorde det! Första dagen var det lite kyligt på kvällen, men sen – vackert väder och runt 20-25 grader varmt. I en stad som är riktigt rolig att vara i. Vi bodde i gamla stan, där gatorna har namn efter vad som säljs. På skogatan ligger det bara skoaffärer, på pappersgatan säljs endast papper, och så vidare.
Vi kollade in fängelsemuséet där amerikanska fångar satt under Vietnamkriget, och vi besökte tempel och den berömda dockteatershowen som spelas på vatten.

Efter tre fullspäckade dagar tog vi oss till tågstationen och gick på nattåget mot staden Danang, 15 timmars resa söderut. Vi hade valt det bästa tåget, SE1, men standardmässigt kan det nog närmast jämföras med SJ:s tåg från 1970-talet. Väldigt stor skillnad.
Vi satt först i sittvagnen i några timmar, innan vi fick tillgång till vår kupé där vi sen tillbringade natten.
Det jag hade sett mest fram emot var att vakna upp och titta ut genom fönstret medan landskapet drog förbi därutanför. Jag blev inte besviken.
Strax efter sex på morgonen drog jag upp en glänta i gardinen och blickade ut över grönskande risfält, små byar, kvinnor och män i sina karakteristiska, toppiga hattar på väg ut på fälten, lekande barn…
Det var oerhört vackert. Och ett Vietnam som inte går att hitta i turistorterna.

Tågfärden gick bra. Milo och Jack tyckte att det var kul att sova på ett tåg, och nöjda med att bo i överslaferna i vår kupé.
När vi gick av väntade nästa anhalt: Hoi An, staden som finns med på UNESCO:s världsarvslista tack vare sin speciella arkitektur, och med långa vita stränder bara några kilometer utanför och härliga flodsystem som slingrar sig genom omgivningarna.

Det är lätt att trivas i Vietnam. Det är enormt billigt, betydligt billigare än Thailand. Maten är god, folket trevliga, historien och kulturen är rik och naturen fantastisk.
Vi mår bra, jättebra till och med. Jack har även fyllt fyra år sen sist, och vi hade en superbra kalasdag med flodäventyr och favoriträtten pumpasoppa.
Nästa grej blir nattbussen mot Nha Trang längre söderut, och så småningom staden Dalat i inlandet och sen Ho Chi Minh-staden (Saigon) och Mekongflodens delta.

4,5 månad har passerat av vår resa, knappt två månader återstår. I vackra Vietnam blir vi kvar i några veckor till, och sen? Ja, det får vi se då.


About the Author

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.