Efter middagen bestämde jag och Milo oss för att gå ut på en upptäcktsfärd i trädgården och i omgivningarna nära huset. Vi tog med oss varsin kamera.
– Nu är vi utforskare! förklarade Milo, och det hade han ju alldeles rätt i.
Det blev en supermysig och spännande utflykt, strax före solnedgången (när ljuset här är som allra vackrast!) Vi träffade på en hel del bybor som hälsade glatt och många småpratade med oss. Eftersom det är lördag var många på väg ner till stranden där de ofta samlas kring solnedgången.
Och vi tittade på risodlingarna, på de små vattenmelonerna som ännu inte växt klart till ätstorlek och på vindruveträden. Gick längs en hemlig stig och in vid en mur, och så småningom ner på stranden.

Men vi började alltså i trädgården, där Milo letade speciella saker att fotografera.