2 Comments

När en plats har en atmosfär som inte riktigt går att beskriva. Som gör den fantastisk även fast den inte är rakt igenom perfekt.
Så är det just här och just nu.

img_5828

När vi gick i land här på Gili Air för första gången, för tre år sen, så visste vi inte riktigt vad som väntade. Min bror Erik hade kommit till Bali för att hälsa på oss under vår halvårslånga resa som vi var ute på då, och jag minns att det kändes viktigt för mig att hitta något härligt bungalowboende vid havet, mycket för hans skull då han då inte tidigare hade varit i Asien och jag ville ge honom en sån där vistelse som vi alltid tyckt så mycket om.
Även den gången var vi ju budgetresenärer, så jag letade bland de lite enklare ställena på de tre Giliöarna som jag hade förstått skulle vara fina.

Vi flyttade in i två bungalows på Salabose Cottage på Gili Air i tio dagar, och det blev tio superdagar som stannade kvar i oss.

Under denna jorden runt – resa återvänder vi inte till många ställen som vi har varit på tidigare. Men här på Bali och Gili blir det så, flera gånger dessutom.

Att återvända till en plats som varit så speciell är alltid nervöst. Förväntningarna blir så mycket högre. Vi förstod ju att mycket förmodligen skulle ha hänt på ön på de här tre år sen.
Och bland det första vi såg när vi gick av båten för en dryg vecka sen var ett stort nybygge i tråkig betongstil. Modet sjönk lite. Vad hade hänt med ön?

Men så fortsatte vi på den smala sandgatan som också fungerar som ”huvudled”. Här finns ingen fordonstrafik utan folk cyklar eller åker häst och vagn, eller går.
Och så var vi framme, vid ”våra” hus. Och den första vi ser är Dune, en av de i gänget som gjorde vår vistelse här så speciell förra gången.

salabose
Dune tillsammans med Milo och Jack ikväll

Vi flyttade in i samma två hus, men den här gången tog mamma och pappa den större tillsammans med Milo och Jack, och Patrik och jag den lilla.

salabose gili

salabose cottage

Det är så konstigt, att en sån slump som det ändå var första gången vi hamnade här, leder till att vi nu för andra gången i livet har haft så otroligt speciella dagar, just här.

Barnen är så omtyckta av alla som jobbar här och på alla strandbarerna runt omkring. De har cyklat omkring här och gjort ett oräkneligt antal ”high-fives” och alla hälsar på dem med namn.
– Hello Jack! Hello Milo! låter det hela tiden när vi rör oss på ön.

gili islands

Ibland spelar det lite för högt på barerna runt omkring, lite för sent. Det går inte så bra att bada direkt utanför där vi bor på grund av mycket koraller på botten, utan vi får gå någon kilometer. Flera brädor på golvet i vår bungalow är sjukt nära att braka sönder varje gång vi går där.
Det finns ställen runt om på ön där det ligger drivor av skräp, vilket ju alltid gör en lite ledsen.
Och det har byggts, det finns mycket fler boenden nu, Många fler restauranger och barer.
Men själen fanns kvar. De små hyddorna med halmtak. Skämten och de många skratten.

Dune som ropar ”Welcome home” när man dyker upp sandgatan utanför Salabose cottage efter en dag på stranden.
Cykelturerna inne bland lokalbefolkningens hus och vardagsliv mitt på ön.
Stränderna, det ljumma havet, solnedgångarna.
Amed, som har slutat jobba på Salabose sen sist och jobbar några hundra meter bort, men som blev jätteglad att se oss, och som har kommit förbi för lite prat och en öl ibland på vår veranda på kvällarna.

img_3253
Amed tittar förbi en stund.

Adi, som jobbar i baren bredvid, och som direkt frågade hur det är med min bror Erik.

Snorklingen med havssköldpaddorna. Hänget med Ellinor och Niklas. Andra nya bekantskaper som har kommit i vår väg.

Rio, som barnen lekte med sist, och som kom ihåg dem och som de lekt med även nu.

gili air barn
Med Rio på Gili 2013.

img_5147
Med Rio på Gili 2016.

Jag är så glad att vi vågade återvända. Jag är så glad att det blev så bra.

Tack Gili Air för elva dagar som vi kommer att minnas för alltid.

gili air med barn

dsc09539

gili bali

dsc09528

dsc09488

Cykeltur under mangoträden.

if you are not doing what you love

Budskap längs vägen på Gili Air.

Imorgon ska jag också berätta om vår alldeles fantastiska avskedsmiddag som vi har haft här på Salabose ikväll!

**

SE VÅR EGEN FILM OM VÅR RESA PÅ EXPRESSEN.TV / ALLT OM RESOR – Klicka på länken!

Följ oss gärna på Instagram och på Facebook.


About the Author

2 Replies to “Gili Air – och Salabose – i våra hjärtan”

  1. Hehe, kul! Jag minns också Gili Air, för typ 15 år sedan. Första långvägsresan jag någonsin gjorde själv. Bodde för två dollar natten i en bungalow. Dock var där inte mycket ljus efter klockan sex på kvällen men dagtid hade jag hela stranden för mig själv 🙂

  2. Låter underbart med era dagar på Gili Air.
    1999 besökte jag och min dåvarande make och sönerna ön i några dagar.
    Oj det några år sedan.
    Vi var även till Gili Trawangan.
    Minns inte vad hotellet hette , det låg längst söderut vid stranden.
    Man åkte häst och vagn dit eller gick!
    Titti

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.