Att bryta ekorrhjulet

9 Comments

Jag berättade för ett tag sen om att det kom ett sms.
Det var från en för mig okänd kvinna, Jenny, som delade med sig av sina tankar och beskrev hur hon upplevde sig sitta fast i ekorrhjulet. Jobba – sova – konsumera. När hon egentligen bar på andra drömmar, inuti sig.
Hon undrade om jag ville dela med mig av några råd, något som beskrev hur jag/vi har tänkt och tänker och hur vi gjort för att inte fastna.

ekorrhjulet

Det är inte alla som vill eller har möjlighet att till exempel åka på en lång resa för att bryta det snurrande hjulet. Men jag är så övertygad om att många fler i alla fall skulle kunna leva lite annorlunda och förverkliga i alla fall någon av sina drömmar.
Med en knapp månad kvar till vår jorden runt-resa får vi en hel del kommentarer på det temat just nu, från kända och okända: “Åh, ni gör ju det där som jag har drömt om i alla år men aldrig gjort”, “Tänk om man hade varit som ni och kunnat göra det ni ska göra!”, och liknande.

Jag känner att jag kanske upprepar mig lite ibland men så får det nog bli i en blogg, ibland blir man lite sammanfattande, inkluderat även en del jag skrivit förut.
Men, med det sagt, så: vi är ingen konstig eller ovanlig familj med ovanliga förutsättningar. Vi är som väldigt många andra barnfamiljer.
Vi bor på en ort med runt 7000 invånare i tätorten. Vi hämtar och lämnar på skola och fritids, vi bråkar ibland, lagar snabbmakaroner ibland för att vi inte orkar nåt annat, vi äter tacos på fredagar och ser på Idol, Gladiatorerna och Melodifestivalen på tv. Vi har två bilar; en begagnad Saab kombi (som dock verkar ha gjort sitt i vår familj nu) och en mindre Ford Focus.
Vi storhandlar på Ica Maxi, har det ofta lite för stökigt hemma och glömmer att skicka med regnkläder till skolan ibland fast det spöregnar.

Jag har genom åren fått brottas en del med att jag har lite svårt att hitta lugnet och harmonin i vardagen. Jag kan ibland drabbas av nån sorts panik när det är höst och jag sitter där i bilen för att skjutsa igen, samma tid som igår morse, och samma tid som jag kommer att skjutsa nästa dag.
Jag är inget stort fan av ett liv som framför allt rullar på med hjälp av rutiner, och det är inte alltid positivt.
Jag skulle vilja vara en bättre vardagskramare, på riktigt.

Att tycka om sin vardag är ju jätteviktigt, det är ju den som är en stor del av livet. Nu gillar jag ju mycket i den såklart, men jag kan liksom fysiskt känna hur mina obehagstaggar fälls ut så fort jag känner att jag är på väg in vad som känns som det där ekorrhjulet.

För mig är det nämligen lite skillnad på vardag och ekorrhjul. En vardag kan ju innefatta så mycket, medan ekorrhjulet för mig mer är när det slår över och in i något man inte riktigt vill ha.
När tankarna bryter igenom alltför ofta om vad det egentligen är jag håller på med.
Jobba – sova – konsumera, skrev Jenny som skickade sms:et.
Och hon trivs inte med det. Hon vill ha något annat. Bryta sig ur ekorrhjulet.

Jag tror att det är viktigt att inte fastna i vad jag INTE vill ha.
Och istället försöka börja med att hitta fram till hur jag skulle vilja ha det istället.

Hur skulle jag vilja att mitt kommande år såg ut? Jag tänker att man kan drömma på lite först, och sen bryta ner det i delar.

Jag vill inte låta som en flåshurtig “TÄNK POSITIVT”-skrikare, men en sak jag faktiskt vurmar väldigt mycket för är målbilder. Dom har hjälpt mig, massor.
Just för att jag då “lurar” hjärnan att fokusera på hur jag skulle vilja att det var istället, istället för på vad som är dåligt nu.

Om jag ser en bild framför mig under några vinterveckor tillsammans med familjen i ett varmt land – istället för att bara tänka på hur skitjobbig vintern kommer bli med all j-a snö och mörkret och att jag är fast i allt det där för att “vi säkert inte kommer iväg i år heller”.
Då är jag faktiskt ganska övertygad om att chansen är större att komma iväg.

Alla våra resor har börjat som drömmar. Den första, när Milo var bebis, kändes först mest bara galen när tanken kom. Så kan man väl inte göra? Det har vi väl inte råd med?
Men vi ville, och vi gjorde det. Och så har det fortsatt.
Om jag ska ge mig och Patrik nån cred så är det nog detta: att vi har sett möjligheterna i drömmarna, väldigt sällan problemen.
Hur skulle vi kunna göra för att nå dit?
Vad ser vi framför oss?

thailand med bebis

Det måste ju inte vara så att livet framför allt känns härligt under några veckor nu på sommaren när man kanske har semester och bryter av allt det där som man alltid gör annars.
Den där upplevelsen av att “sitta fast” är ju nämligen något som vi som människor faktiskt själva kan styra över. Det där med att man är chef över sitt eget liv stämmer ju faktiskt. Sen kan omständigheterna göra saker mer eller mindre svåra/enkla/tuffa/krångliga. Sjukdom är ju till exempel en sådan sak som verkligen kan påverkar ens möjligheter. Men jag tror ni förstår hur jag menar.

Att bryta ekorrhjulet kanske också kräver en annan typ av förändring än “bara” till exempel en resa, som kanske att byta yrke eller arbetsplats.
Jag vet, det kan man inte bara göra hur som helst.
Men det är i alla fall inte omöjligt. Människor byter jobb, startar egna företag utan en krona på fickan och börjar plugga fast dom passerat både 40 och 50.
Det går. Kanske inte på något enkelt sätt.
Men det går.


Hur vill jag leva?

Det kan låta som en lyxig fråga att ställa sig. Som om det bara är att bestämma det själv!
Nej, men man kan påverka sin tillvaro själv, åtminstone till viss del.
Och man måste låta sin förändring få ta tid. Jag är själv rätt otålig av mig, om jag får en idé/tanke vill jag helst att det ska hända direkt.
Men allt det där som har blivit till ett ekorrhjul i ens liv är ju saker som har fått snurra där under lång tid. Det är klart att det tar tid att vänja om hjärnan.
Men det går.

thai-resamedbarn23
Två månader i Thailand vintern 2012. Bild från Koh Phangan.

Nästa inlägg i den här lilla “serien”, och som en fortsättning på ekorrhjulstankarna, får bli om Att våga.

**


Det kom ett sms…

No Comments

Häromdagen satt jag på tåget på väg till Stockholm, bland annat för att träffa min vän Lii och för att gå på ett bloggrelaterat möte. Då plingade det plötsligt till i telefonen, det var ett sms från en för mig okänd person – Jenny – som berättade att hon följt vår Facebooksida ett tag.

Det hon skrev fick mig att fundera litegrann, på ett positivt sätt.

Det var ett vänligt sms, som jag på många sätt blev glad av. En kvinna som berättade med några rader om sitt liv och sina tankar, och rådfrågade mig både om resetips och annat.

Det handlade också om ekorrhjulet. Detta att det är så lätt att fastna. Och hur jobbig den där gnagande känslan av att inte riktigt trivas inuti det där hjulet.

Därför tänkte jag nu göra så här. Med Jennys sms och frågor som utgångspunkt (och lite ytterligare reflektioner utöver dem) ska jag i några kommande inlägg ska försöka dela med mig om hur jag/vi tänkt, tänker, gör och försöker att leva för att uppnå det som är våra livsdrömmar. (och – jag har frågat Jenny om det är okej att jag “använder” henne och hennes förnamn)

1. Ekorrhjulet. Om när man upplever sig fast i något man inte riktigt vill, i alla fall inte just så som det bara blivit.

förverkliga dina drömmar
Skylt jag har haft på väggen i min kontorsstuga under våra nio år i huset

2. Att våga. Kanske det svåraste som finns. Men kanske är det värt det? Men hur vet man när?

3. Ekonomin. Vi är inga bankrådgivare och ska inte utge oss för att vara privatekonomiexperter. Men delar gärna med oss med tips baserade på hur vi har gjort för att spara ihop till sex långresor med barnen (varav en på ett halvår, övriga runt två månader) de senaste åtta åren plus en Jorden runt-resa på gång.

4. Så planerar vi. Detta får nog bli fler delar, vi får se. Vi får SÅ många frågor om tips om hur vi bokar flyg och boenden och var vi letar budgetpriser, särskilt för att resa med barn.
Lovar att dela med mig av de eventuella knep vi har!

tak degerfors

Ibland kan behöva se på tillvaron från ett nytt perspektiv

Jag börjar skriva nu, så kommer inläggen lite då och då framöver innan vi drar iväg på vår resa i augusti.
Kanske någon har någon mer fråga, fråga på i så fall. Hela poängen med den här bloggen – utöver att dokumentera våra resor för oss själva och barnen – är att vi vill inspirera och dela med oss.
Konstigt, tycker säkert en del. Men för oss är det så otroligt givande och roligt, inte minst för all otroligt fin respons vi får.
Följ gärna med på Facebooksidan där vi länkar till nya inlägg: