I lördags åkte vi till Svenska kyrkan här i Singapore. De serverar risgrynsgröt på lördagar, och vi såg en chans för barnen att få äta en efterlängtad maträtt och få prata svenska med några andra än mamma & pappa… Det har de verkligen längtat efter.
De är otroligt duktiga på att ta kontakt med barn (och vuxna) oavsett nationalitet, de vill leka och prata med alla. Och oftast går det jättebra. Men de (framför allt Milo) har ju så otroligt mycket de vill berätta och förklara och visa… och ibland blir ju språket en begränsning.
Så nu var de så glada över att träffa svenska (och norska) människor, varav en hel del barn i olika åldrar.
Även jag och Patrik hade en supertrevlig eftermiddag! Det var roligt att få leka lite äkta utlandssvensk för en stund och njuta av bryggkaffe och trevliga samtal (på svenska) och se barnen leka. En fin eftermiddag!